Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Trött på eftermiddagen – så slipper du dippen

Känslan av att bli särskilt trött under eftermiddagen känner nog alla igen. Det är en fullt naturlig känsla, som följer med oss från barndomen – och det finns enkla tips för att bli av med den.
Oscar Broström Publicerad 30 september 2021, kl 10:33
Shutterstock.
Eftermiddagstippen är naturlig. Men det finns enkla tips för att undvika tröttheten på eftermiddagen. Shutterstock.

Klockan är 15.00 och du känner hur dina ögonlock börjar bli oerhört tunga. Resten av jobbdagen, och arbetsuppgifterna du har kvar att göra, känns plötsligt omöjliga att utföra. Det som hänt är att du drabbats av en eftermiddagskoma.

– Det är en fullständigt naturlig dipp i uppmärksamheten, säger Torbjörn Åkerstedt, sömnforskare och professor vid Karolinska institutet.

Som barn har vi ett sömnmönster som går i flera cykler – sömn-vaken-sömn-vaken-sömn-vaken – där cyklerna minskar allt eftersom vi blir äldre, fram till att vi inte längre behöver någon tupplur under dagen.

"Vi har en biologisk dipp"

Men även som vuxen är kroppen programmerad för att kunna ta en eftermiddagslur. Torbjörn Åkerstedt beskriver det här som en grind, eller ett fönster, till sömnen. Pigga och utvilade personer märker inte av den svackan, men om du sovit dåligt blir det ofta påtagligt.

– Vi har en biologisk dipp i hjärnans ämnesomsättning någonstans mellan klockan tre och fyra, lite beroende på individer. Pigga och fräscha människor märker inte detta själv, men om du sätter på EG-elektroder och registrerar vakenhetsnivån kommer man att märka att du mellan 15 och 16 har en nedgång i vakenheten, även om du inte känner av den själv.

Åkerstedt berättar att det sker en dubblering av trafikolyckor, mellan tre och fyra på eftermiddagen, just på grund av den här svackan. Men det finns sätt att komma över eftermiddagsdippen.

1. Rör på dig

Om du sitter ner är en enkel handling att helt enkelt ställa dig upp. Rör på kroppen, gör benböj, armhävningar, ta en promenad – vad som helst egentligen.

2. Prata med någon

Att stimulera hjärnan genom att börja prata med någon räcker också för att tröttheten ska försvinna, eller åtminstone bli mindre påtaglig.

3. Drick en kopp kaffe

Det kan ta en liten stund för koffeinet att kicka in, men kaffekoppen är enligt Torbjörn Åkerstedt effektiv för att inte blunda in vid 15-tiden.

4. Ta en tupplur

Det kanske mest självklara tipset: om du är trött, sov en liten stund så går det givetvis över.

– Om du tar en tupplur kommer du efter tuppluren att vara betydligt intelligentare än innan. Det är övergående förstås, men det ger tydliga effekter på intelligenstest om du mäter före och efter, säger Torbjörn Åkerstedt.

Hälsa

Yoga - den bästa träningen för din hjärna

Yoga hjälper oss att organisera vårt arbete, lösa problem och fatta bra beslut. Och gör det bättre än om vi enbart tränar kondis och styrka.
Publicerad 22 mars 2024, kl 06:02
En grupp mogna personer i en yogastudio.
Yoga överlägsen träning för hjärnans funktioner? Ja, åtminstone om du passerat 50. Det visar en ny, stor studie som sammanställts av svenska forskare. Foto: Colourbox.

Styrka, kondition eller yoga? Vilken träningsform är bäst för att förbättra minne, uppmärksamhet och beslutsfattande?

Svaret är yoga. Åtminstone om du har passerat 50-strecket. Det visar en ny, stor studie som sammanställts av svenska forskare.

Visserligen är det känt sedan tidigare att fysisk träning kan förbättra hjärnans förmåga att ta emot, lagra och bearbeta information, det som kallas kognitiva funktioner. Men att yoga visar sig vara den överlägset bästa träningsformen för att hålla hjärnan i trim var oväntat.

– Resultatet blev faktiskt en överraskning för oss forskare. Vi trodde att konditionsträningen skulle ge större utslag på de kognitiva testerna, säger överläkaren och biträdande professorn Peter Blomstrand vid Hälsohögskolan i Jönköping.

Yoga bättre än styrketräning

Tillsammans med sina forskarkollegor har han granskat resultaten från drygt 300 studier med fler än 20 000 deltagare över 55 år i hela världen. I cirka 30 av de 300 studierna har de friska deltagarna antingen tränat yoga eller ingått i en kontrollgrupp som tränade kondition eller styrketräning. Alla fick göra en rad olika kognitiva tester både i början och slutet av studierna.

Styrke- eller motionsträning visade sig bara ha en låg positiv effekt på de kognitiva förmågorna. De som utövade yoga visade däremot en något högre positiv effekt på hjärnans förmåga att hantera information.

Yogans trippelverkan - rörelse, andning, meditation

Vad är då förklaringen till att yoga har större effekt på kognitiva förmågor än exempelvis styrke- och konditionsträning?

Peter Blomstrand förklarar att det beror på att träningsformer som tillhör gruppen av så kallade mind-body-exercise – det vill säga yoga, tai chi och qigong – förenar tre viktiga komponenter: rörelse, andning och meditation. Något som påverkar nervsystemet samt sänker hjärtfrekvens och blodtryck, vilket i sin tur lugnar och motverkar stress.

– Det är viktigt, eftersom stress gör att området hippocampus i hjärnan inte mår bra och till och med kan krympa. Däremot kan hippocampus – som har stor betydelse för minne och inlärning – växa med regelbunden yogaträning, förtydligar Peter Blomstrand.

Han utesluter heller inte att yoga kan förebygga demens, även om det än så länge inte är vetenskapligt belagt.

Nyckel till hjärnans fitness

Peter Blomstrand rekommenderar därför att yoga eller liknande aktiviteter som till exempel tai chi eller qigong bör integreras i äldre människors regelbundna träningsrutiner. Att kombinera olika träningsformer är det optimala för hälsan.

– För att få bäst effekt bör man träna minst tre gånger i veckan och helst med styrke- och konditionsträning som komplement. Konditionsträning är bättre för hjärta och kärl och styrketräning förebygger artros och benskörhet. Dessutom rekommenderar jag balansträning, säger Peter Blomstrand.

Kan yoga ha samma effekt på yngre personer?

– Ja, det är jag övertygad om, även om vi inte har tittat på det i den här forskningsstudien. Yoga förbättrar våra exekutiva funktioner, det vill säga organisationsförmåga, emotionell kontroll och självreflektion. Och det gäller sannolikt oavsett ålder, säger Peter Blomstrand.

Text: Gertrud Dahlberg. 

KOGNITIVA FÖRMÅGOR

Kognition handlar om hjärnans förmåga att ta emot, lagra, bearbeta och ta fram information.

De hjälper oss då det är med hjälp av våra kognitiva förmågor som vi planerar och organiserar vårt arbete – både på kort och lång sikt – och utvärderar resultat, löser problem och fattar beslut.

Kognitiva nedsättningar kan till exempel vara försämrat närminne, svårigheter att lära och utvecklas. Det kan också handla om svårigheter att fokusera eller följa instruktioner för att utföra något.

HJÄRNSNÄLL TRÄNING

I studien från Hälsohögskolan i Jönköping som granskar tidigare sammanställningar av originalstudier, ingår främst yogainriktningarna hatha och kundalini men även tai chi och qigong. Forskarnas samlingsbegrepp är ”mindbody-exercise”.

De gemensamma nämnarna i dessa ”hjärnsnälla” träningsformer är rörelse, andningsövningar och meditation, eller uppmärksamhetsövningar.

De leder till att nervsystemet påverkas och att hjärtfrekvens samt blodtryck sänks.

Det i sin tur innebär minskad stress och stärker förmågan att minnas och handskas med information.