Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Bakgrundskontroller har ökat – med 8 000 procent

Kraven på bakgrundskontroller vid anställningar skjuter i höjden och utdragen ur belastningsregistret ökar kraftigt. Många kontroller är alldeles för omfattande, anser Unionen.
David Österberg Publicerad
Person som skriver på en laptop med digitala profiler och checklistor ovanpå skärmen, symbol för bakgrundskontroller vid rekrytering.
Utdrag ur belastningsregistret blir allt vanligare i samband med rekryteringar. Unionen anser att många arbetsgivare går för långt i sina bakgrundskontroller. Shutterstock

Allt fler företag väljer att kontrollera bakgrunden på personer som söker jobb hos dem, visar Kollegas granskning. Ofta handlar kollen om tidigare brottslighet.

Exempelvis har antalet gånger som ordet ”bakgrundskontroll” nämns i jobbannonser på Arbetsförmedlingens tjänst Platsbanken ökat med drygt 8 000 procent de senaste tio åren (se faktaruta).

Susanna Kjällström

– Det är helt absurt. I alldeles för många fall görs alldeles för omfattande bakgrundskontroller, säger Susanna Kjällström, förbundsjurist på fackförbundet Unionen. 

Ett annat exempel är den kraftiga ökningen av antalet utdrag ur polisens belastningsregister begärda av privatpersoner.

Där har det skett en total ökning på 75 procent 2015–2025. Majoriteten av utdragen har gjorts av personer som är tvungna att göra det då de sökt jobb på exempelvis skolor och andra verksamheter för barn.

Men flera hundratusen av dem är utdrag som gjorts av privatpersoner av andra skäl. Förra året begärdes 358 000 sådana utdrag – en ökning med 35 procent sedan 2015. 

Även facket märker av trenden.

– Vi ser en markant ökning av frågor till Unionen om bakgrundskontroller på senare år. Ganska snabbt har de blivit en del av vardagen, både vid rekryteringar och under pågående anställningar, trots att man inte har en anställning som kräver säkerhetsprövning, säger Susanna Kjällström, förbundsjurist på Unionen.

Bakgrundskontroller kan stänga ute människor från arbetsmarknaden

Företag som bedriver känslig verksamhet måste säkerhetspröva sin personal. Då kontrolleras bland annat tidigare brottslighet. Kravet kan exempelvis gälla företag inom försvarsindustrin eller telekom.

För företag som inte bedriver säkerhetskänslig verksamhet finns inte samma skyldighet. Trots det väljer allt fler att kontrollera bakgrunden på personer som söker jobb hos dem. Bakgrundskontrollerna innefattar ofta tidigare brottslighet.

– De flesta tycker nog att det är rimligt att man vid en rekrytering verifierar identitet och utbildning. Problemet är när bakgrundskontroller också börjar innefatta lagöverträdelser utan att man kan motivera varför. Människor får svårt att försörja sig, oavsett vad de är dömda för och oavsett vad de ska jobba med.

Kan du förstå att arbetsgivare inte vill anställa någon som har begått ett brott?

– Det är oerhört svårt att bedöma betydelsen av att någon har blivit dömd för ett brott. Risken för att en person som exempelvis dömts för ringa narkotikabrott i 20-årsåldern kommer att göra sig skyldig till det brottet igen i 40-årsåldern är väldigt liten.

Unionen kräver tydligare regler för bakgrundskontroller

Enligt Unionen är det förbjudet för en arbetsgivare att hantera uppgifter om att någon har begått brott. Att de använder sig av andra företag som gör kontrollerna åt dem (se faktaruta), spelar ingen roll, enligt Susanna Kjällström.

– Bakgrundsföretagen gör sökningen och skickar sedan grönt, gult eller rött ljus till arbetsgivaren. Därmed hävdar de att arbetsgivaren inte har behandlat uppgifter om brott. Vi är beredda att pröva om det är lagligt att göra så, men problemet är att medlemmar inte vågar låta oss driva en rättsprocess.

Rättsläget är oklart och just nu pågår en statlig utredning om bakgrundskontroller (se faktaruta). Syftet är att ta fram tydliga regler för hur kontrollerna ska gå till och hindra brottslighet inom offentliga och privata verksamheter. Förslaget ska samtidigt skydda den personliga integriteten.

Även EU-domstolen prövar om det är förenligt med dataskyddsförordningen GDPR att publicera personuppgifter om brott (se nästa uppslag). Besked väntas under de närmaste månaderna.

Fackförbundet Unionen hoppas på tuffare lagstiftning i Sverige.

– Det behövs klarare riktlinjer kring hur man ska vikta en arbetsgivares intresse för en kontrollåtgärd mot den kontrollerades intresse av att slippa. Vi vill också ha bättre förutsättningar att som facklig organisation företräda någon utan att den personen ska behöva fronta med sitt namn.

I samhällsdebatten ligger fokus på gängkriminalitet snarare än integritet. Arbetar ni i motvind?

– De gängkriminella är alldeles för många. Men det är absurt att Sveriges arbetstagare målas upp som potentiella säkerhetsrisker och som en risk mot arbetsgivarnas verksamhet. Som fackförbund måste vi bidra till att vi som samhälle tar ett djupt andetag och frågar oss vad som är rimligt. Man ska inte behöva skylta med hela sitt liv för att få ett jobb eller få behålla ett jobb.

Så mycket har utdragen ur belastningsregistret ökat

  • Alla som har fått ett straff för ett brott är med i polisens belastningsregister. Även för mindre brott som fortkörning. Över 1,5 miljon svenskar finns med i registret.
  • Registret är hemligt, men vissa myndigheter har rätt att ta del av det. Man kan också begära ut uppgifter om sig själv.
  • År 2015 gjordes 751 000 utdrag ur belastningsregistret av privatpersoner. Förra året var siffran uppe i 1 318 000 utdrag.
  • Majoriteten av utdragen har gjorts av personer som sökt jobb där det är ett krav, som skolor och förskolor. Men flera hundratusen av dem är utdrag som gjorts av privatpersoner av andra skäl, till exempel för att en arbetsgivare velat eller krävt det.
  • 2015 gjordes 265 000 sådana utdrag. 2025 var den siffran 358 000. En ökning med 35 procent. 

Tydlig trend i platsannonser 

  • År 2015 publicerades drygt 613 000 platsannonser på Platsbanken. 279 av dem innehöll ordet ”bakgrundskontroll”. Under förra årets tre första kvartal publicerades drygt 443 000 annonser. Nästan 23 500 av dem innehöll ordet. En ökning med drygt 8000 procent.
  • När ordet bakgrundskontroll förekommer i platsannonser betyder det att arbetsgivaren antingen kommer att genomföra en kontroll eller att det kan bli aktuellt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Nya lagar och regler för arbetslivet 2027
Nya skatteregler, högre ersättning vid sjukdom och föräldraledighet och ändrade regler på jobbet. Här är de viktigaste förändringarna 2027 och vad de betyder för dig. Foto: Colourbox

8 förändringar 2027 i korthet

  1. Brytpunkten för statlig inkomstskatt höjs.
  2. Det förhöjda grundavdraget gäller först från året du fyller 68.
  3. Taken för sjukpenning och föräldrapenning höjs.
  4. Nya krav kan ställas på sjuka som får försörjningsstöd.
  5. Skattereglerna ändras för den som jobbar på flera platser.
  6. Rätten till tjänstledighet vid militärtjänstgöring förtydligas.
  7. Arbetstillstånd ska inte längre vara knutna till en viss arbetsgivare.
  8. Det är fortfarande oklart när reglerna om lönetransparens börjar gälla.

Dina Pengar 2027:

Prisbasbeloppet höjs från 59 200 kronor till 59 600 kronor 2027.

Det flyttar upp brytpunkten för statlig inkomstskatt med cirka 1 400 kronor till 56 483 kronor i månaden.

För den som ligger över brytpunkten innebär det omkring 323 kronor mer i månaden efter skatt.

För en löntagare med 40 000 kronor i månadslön blir effekten betydligt mindre: cirka 23 kronor mer i månaden.

Det finns inga beslutade skattesänkningar i form av jobbskatteavdrag under 2027. 

Gränsen för löneväxling höjs
Nästa år höjs gränsen för lönsam löneväxling till 58 200 kronor i månaden. 
Löneväxling innebär att en del av din bruttolön byts mot till exempel extra inbetalningar till tjänstepensionen. 

Tänk på att om du som i dag har mellan 56 000 och 58 200 kronor kvar i lön efter löneväxlingen hamnar under gränsen nästa år. 
 

Lägre skatt först från 68 års ålder
När man blir äldre sjunker skatten till följd av ett högre grundavdrag på inkomster.
Från 2027 får man det förhöjda grundavdraget först från det år man fyller 68, alltså ett år senare jämfört med nuvarande regler. Det gäller dig som är född 1960 och senare.

 

Din trygghet 2027:

Höjda tak för ersättning vid sjukdom och föräldraledighet

Eftersom prisbasbeloppet för 2027 har fastställts till 59 600 kronor höjs taken för ersättningar från Försäkringskassan, som bland annat sjukpenning och föräldrapenning, vid årsskiftet.

 


Arbetslösa
De senaste åren har Tidöregeringen skärpt reglerna för arbetslösa. Bland annat trappas ersättningen ner snabbare än tidigare. Under 2027 finns inga beslutade förändringar av ersättningsnivåerna i a-kassan.

Nya regler för sjuka med försörjningsstöd
Den som är sjuk och behöver försörjningsstöd kan mötas av nya krav, enligt beslut från regeringen. 

Från den 1 januari får kommunernas socialnämnder möjlighet att kräva deltagande i arbetslivsinriktad rehabilitering. Samtidigt blir vissa myndigheter skyldiga att hjälpa till att ta fram en individuell plan.

Sedan i somras finns också kravet att den som har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom ska lämna läkarintyg för att kunna få försörjningsstöd.  

 

Dina rättigheter 2027:

Tydligare rätt till ledighet vid militärtjänstgöring

Foto: Anders Wiklund/TT

Rätten till tjänstledighet från ditt vanliga jobb vid tjänstgöring i Försvarsmakten förtydligas. 

Förändringarna innebär bland annat att det blir tydligare i lagen att du har rätt att behålla din civila anställning och ta tjänstledigt när du kallas in för att tjänstgöra i Försvarsmakten. 
Reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

 


Lönetransparens – oklart när de nya reglerna införs

EU:s direktiv om lönetransparens antogs 2023 med syftet att stärka arbetstagares insyn i lönesättningen. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser och rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen.

De nya reglerna skulle gälla från juli 2026, men i våras ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. 

Därefter ändrade regeringen sig igen och krävde att EU skulle göra om direktivet, ett krav som EU sa nej till. 

Eftersom det inte har lämnats in någon proposition till riksdagen för att genomföra direktivet är det oklart när reglerna kommer att träda i kraft.

 

Nya skatteregler för dig som jobbar på olika platser

Nya skatteregler införs med syfte att anpassa dem till ett mer flexibelt arbetsliv med ökat distans- och hybridarbete. Regeländringarna träder i kraft vid årsskiftet och innebär bland annat: 

  • Ny regel för tjänsteställe: Tjänstestället ska i första hand bestämmas utifrån arbetsgivarens avsikt vid anställningens början när det gäller var arbetet ska utföras. 
     
  • Definition av tjänsteresa: För att skapa ökad tydlighet införs en formell definition av begreppet tjänsteresa direkt i inkomstskattelagen.
     
  • Förenklat traktamente: Reglerna för avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresor och resor i näringsverksamhet förenklas.
     
  • Nytt gemensamt avdrag för boende på annan ort: De nuvarande avdragen för tillfälligt arbete på annan ort och dubbel bosättning slås ihop till ett gemensamt avdrag. Avståndskravet höjs från 50 till 100 kilometer, logiavdraget tidsbegränsas till högst fem år och maximeras till två prisbasbelopp per år.

 

Nya regler för arbetstillstånd
Ett arbetstillstånd ska inte längre vara knutet till en viss arbetsgivare och ett visst slags arbete. 

Den som byter arbetsgivare ska alltså inte behöva söka ett nytt arbetstillstånd, men ska anmäla bytet till Migrationsverket. 
Lagförändringarna träder i kraft den 1 februari 2027.

Källor: Regeringen, Unionen, Skatteverket, Länsförsäkringar.