Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Får jag vabba mitt sjuka husdjur?

Får man vabba med djur? Finns vård av hund? Eller vård av katt? Har man rätt att vara ledig för att ta hunden till veterinären? Här är allt du behöver veta om att vabba med djur.
David Österberg Publicerad
Vabba med djur - får man det? En trött hund ligger i en soffa.
Kan man vabba med djur? Är det tillåtet att ta ledigt för att vårda ditt sjuka husdjur och vad säger lagen om 'vård av djur'. Vilka regler finns kring att stanna hemma med sjuka husdjur och vad säger Försäkringskassan? Foto: Colourbox.

När barnen är sjuka är det tillåtet att stanna hemma och ta hand om dem. Det kallas vård av barn, vab. Då får du ersättning från Försäkringskassan i stället för lön. Men hur ska man göra när katten, hunden eller kaninen plötsligt blir jättesjuk?

En sak är i alla fall säker: vård av djur, ”vad”, finns inte i socialförsäkringen. Det betyder att du inte kan få ersättning från Försäkringskassan för att stanna hemma och ta hand om ditt sjuka djur.

Inte tillåtet att sjukskriva sig

Det är inte heller tillåtet att sjukskriva sig själv för att hålla koll på sin hund med diarré eller kanin med klåda. Ändå förekommer det att folk gör just det. Enligt en undersökning från företaget Animail (numera Vetzoo) svarar sex av tio husdjursägare att de sjukskrivit sig eller stannat hemma från jobbet för att ta hand om ett krassligt djur.

I vissa fall kan det dock vara befogat med en sjukskrivning. Om ditt djurs sjukdom orsakar dig psykisk ohälsa – såsom ångest, stress eller depression – som gör att du inte kan jobba kan det vara tillåtet att stanna hemma med sjukpenning.

Ljuger för sina arbetsgivare

Enligt en undersökning som Hedvig Djurförsäkring gjort tycker sex av tio djurägare att Försäkringskassan borde ersätta vård av husdjur, på samma sätt som vård av barn.

– Det är såklart jätteviktigt att som djurägare känna att det finns en ekonomisk trygghet vid oväntade händelser, men minst lika viktigt är att man har möjligheten att ge sitt husdjur den tid och omsorg som behövs – till exempel genom att kunna vara hemma med sitt sjuka djur med hjälp av djur-vabb, säger Fia Ramström, ansvarig för skadereglering för djur på Hedvig, i en kommentar.

Undersökningen visar också att fler än fyra av tio djurägare någon gång varit hemma med ett sjukt djur – och ljugit för sina arbetsgivare om varför de varit borta från jobbet.

Fia Ramström efterlyser mer förstående arbetsgivare.

– Det behövs en större förståelse och mer flexibla lösningar för att stötta djurägare genom livets alla skeenden, säger hon.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Jobbade jour utan ersättning – Unionen kräver bolag på miljoner

Tre driftledare tog jouren kvällar, nätter och helger – och höll igång verksamheten när det krisade. Men enligt Unionen fick de aldrig betalt. Nu stäms arbetsgivaren på över 1,9 miljoner kronor.
Ola Rennstam Publicerad 7 augusti 2026, kl 06:02
De tre driftledarna arbetade kvällar, nätter och helger i åratal - utan att få ersättning för jour och övertid. Nu kräver Unionen ett stort skadestånd för brott mot arbetstidsregler. Foto: Colourbox

Tre medlemmar i Unionen kräver sin arbetsgivare – ett företag som sköter färdtjänst, sjukresor och skolskjuts i Skåne – på stora summor i Arbetsdomstolen efter en tvist om jour och övertid. 

Två av driftledarna hade ansvar för en jourfunktion utanför ordinarie arbetstid – kvällar, nätter och helger. Dit kom akuta ärenden som behövde hanteras direkt för att undvika störningar i trafiken. Trots det fick de varken ersättning för att stå i beredskap eller för arbetet som utfördes under kvälls- och helgpassen. Allvarligt, menar Unionen, som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.

– Det här har pågått under en lång tid och vi vet att medarbetare har påtalat den omfattande arbetsbördan för chefer utan att det skett någon förbättring. Så mot bakgrund av det har vi svårt att se att det skulle kunna vara ett misstag från arbetsgivarens sida, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder medlemmarna.

2,5 timmars övertid varje dag – utan betalning

Samtidigt ska en tredje anställd ha arbetat långa dagar med ansvar för skoltrafikens drift. Hans arbetsdag började tidigt och slutade sent – i praktiken omkring 2,5 timmars övertid varje vardag, enligt Unionens stämningsansökan. Inte heller det arbetet ska ha ersatts.

Reglerna i avtalet är tydliga: om en arbetsgivare kräver att en anställd ska stå till förfogande och arbeta utanför ordinarie arbetstid, då har man också rätt till ersättning, säger Annika Melin Koeppel.

Kräver bolaget på miljoner

Facket menar att det rör sig om systematiska avsteg från kollektivavtalet under en längre tid. Totalt kräver Unionen drygt 800000 kronor för en av medlemmarna och 270000 kronor för en annan för utebliven beredskaps- och övertidsersättning. För den tredje medlemmen kräver Unionen närmare 90000 kronor i övertidsersättning. 

Summorna talar sitt tydliga språk om hur mycket kvälls- och helgarbete som har utförts, säger Annika Melin Koeppel. 

Brott mot viloregler påverkar privatliv

Utöver det yrkar Unionen på 325 000 kronor i skadestånd för de tre medlemmarna samt 450000 kronor till förbundet för brott mot arbetstidsregler och kollektivavtal. Sammanlagt landar alltså Unionens krav på över 1,9 miljoner kronor.

Hur allvarligt är det att en arbetsgivare bryter mot viloreglerna?

De här reglerna finns av en anledning – det ska ges möjlighet till återhämtning från arbetet för att man ska kunna utföra ett bra jobb. Jobbar man som medlemmarna gjort i det här fallet påverkas både privatlivet och arbetslivet.

Fotnot: Arbetsgivaren har avböjt att kommentera tvisten.

Skillnaden mellan övertid, jourtid och beredskap

  • Övertid: Du får arbeta max 150 timmar allmän övertid per kalenderår. Maxgränsen är 50 timmar under en kalendermånad. Ersättningen är antingen pengar eller betald ledighet (kompensationsledighet). 
     
  • Jourtid: Du är på arbetsplatsen och väntar på att eventuellt arbeta. Detta räknas inte som ordinarie arbetstid. Du får särskild jourersättning.
  • Beredskap: Du är tillgänglig hemma men måste kunna rycka in. Ersättningen för detta är lägre än vid vanlig jour.

    Källa: Unionen