Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Hund på jobbet - bra för stress och trivsel

Hundar har positiv inverkan på arbetsplatsen– stressen minskar och trivseln ökar. Både hos hundägare och arbetskamrater, visar forskning.
Lina Friberg Publicerad 26 maj 2023, kl 06:00
Hund sitter på golvet på ett kontor.
Forskning visar att hundar på jobbet kan göra att personalen känner sig mindre stressad. Här sitter kontorshunden Stanley på mattes jobb. Foto: Magnus Liam Karlsson.

Stanley är kontorshund på IT-företaget InfoWeaver. Medan matte Matilda Samuelsson ägnar sig åt programmering höjer Stanley stämningen på kontoret och ser till att kollegorna får små mikropauser i form av lite hundmys.
Ibland drar han även ut kollegan Rikard Stamfjord på en stärkande hundpromenad på lunchen.

 Det är ett väldigt trevligt avbrott när han kommer och puffar på en eller släpper sin lilla leksak framför fötterna, när vi sitter framför datorn hela dagarna. Det bidrar också till att vi pratar mer med varandra under den lilla rasten, säger Rikard Stamfjord.

Hundar bidrar till lägre blodtryck

Djur har länge använts inom terapi, sjukvård, äldreomsorg och skolor med lyckat resultat. Enligt forskning som Svenska Terapihundinstitutet sammanställt så kan kontakt med hund bidra till att minska blodtrycket, minskar insulin- och kortisolnivåerna, vid fysisk kontakt med dem så frigörs oxytocin och de har visat sig att de även lindrar ångest, oro och stress.

Forskning visar även att hundar på jobbet kan ha en positiv inverkan på hur stressade personalen känner sig.

Hund på jobbet ger mikropauser

Promenad med hund på ett kontor.
Rikard Stamfjord på en liten hundpromenad på kontoret tillsammans med Stanley och matte Matilda Samuelsson. Foto: Magnus Liam Karlsson.

– Det underlättar ju förstås enormt för mig att jag kan ha Stanley med mig på jobbet, jag slipper stressa till hunddagiset och hämta och lämna. Och självklart mår jag ju bra av att ha honom nära mig, säger Matilda Samuelsson.

Kollegan Rikard fortsätter:

 Jag tycker verkligen att de små mikropauserna Stanley bidrar med gör att arbetet både känns mindre stressigt och han skapar en gladare och lättsammare atmosfär här på kontoret.

En studie från Virginia Commonwealth University har undersökt hur anställdas stressnivåer påverkats av hundars närvaro på ett amerikanskt företag. Genom att analysera salivprov från de anställda upptäckte forskarna minskade nivåer av stresshormonet kortisol i slutet på arbetsdagen, både hos hundägaren och kollegorna.

  Stanley är definitivt en ”icebreaker” och jag tror att det öppnar upp för samtal som vi inte skulle haft annars. Både generellt hundsnack och prat om andra saker, säger Rikard Stamfjord.

Hälften av alla svenskar positiva till hund på jobbet

Hunden Stanley i famnen på matte Matilda Samuelsson.
Stanley och Matilda Samuelsson. Foto: Magnus Liam Karlsson.

Enligt en undersökning utförd av hundmatsföretaget Doggy så är hälften av svenskarna är positiva till att ha hund på jobbet. Sju av tio hundägare svarar att hundar är en tillgång på arbetsplatsen.

  Jag frågade givetvis alla här på jobbet om det var okej att jag tog med Stanley inklusive fastighetsägaren för kontorshotellet där vi håller till. Han är bara i vårt ena rum och jag bär honom in hit, säger Matilda Samuelsson.

Det finns ingen generell lag som tillåter eller förbjuder hund på jobbet, utan det är upp till arbetsgivaren. Om någon på jobbet blir sjuk av hunden är arbetsgivaren skyldig att förbjuda hunden enligt arbetsmiljölagen. Den säger att arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa.

Arbetsmiljö

Så stoppar du ljudbovarna

För hög – eller för låg – ljudnivå kan skapa stress på kontoret. Men som chef finns det mycket att göra för att förbättra arbetsmiljön.
Lina Björk Publicerad 18 september 2023, kl 07:05
Ljudabsorbenter till vänster, Gustav Lindmark till höger
På fackförbundet Visions kontor är arbetsmiljöombudet Gustav Lindmark glad att man inkluderar ljudmiljön i arbetet med arbetsmiljön.
Foto: Anders Warne

Vi har alltid ljud omkring oss på kontoret: Fingrar som knattrar på tangentbord, kaffeautomater som surrar och dörrar som öppnas och stängs. Vissa saker har vi lättare att sortera bort, medan andra stör oss till bristningsgränsen. Ventilation vänjer vi oss vid och är lätt för hjärnan att ignorera. Kollegornas prat och andras telefonsamtal är däremot en större ljudbov. Ju tydligare samtalsljud, desto mer distraherar det.

Kjell Holmberg
Kjell Holmberg

– Värst är andra människors röster och så kallat ovidkommande tal. När en kollega pratar om något som inte rör dig och ditt arbete, men du ändå snappar upp fragment av vad som sägs, har hjärnan svårt bortse från det, säger Kjell Holmberg, handläggare och sakkunnig på Arbetsmiljöverket.

I ett öppet kontorslandskap kan det vara en god idé att ha arbetsytor för olika funktioner. Några där det är tyst för den vars arbete kräver lugn och ro, andra där det är okej att samtala, prata i telefon och snicksnacka med kollegan. Se till att diskutera igenom de olika ytornas ”ljuddisciplin” med din personal.

– Kom tillsammans fram till vad som är rimligt. Det uppstår alltid saker längst vägen: Får man svara i telefon på en tyst avdelning? Är det okej att störa en kollega som satt sig i ett rum för att vara ifred? Har man pratat igenom det innan undviker man missnöje och missförstånd, säger Kjell Holmberg.

Vi är dock olika ljudkänsliga. En del kan uppleva stress av ljud som andra inte ens hör. Hörselskador påverkar. En utmattningsdepression kan ge extra ljudkänslighet. Ska man som chef ta hänsyn till allas behov? Svaret är ja.

– Som chef ska du se till att alla har en rimlig ljudnivå. Det kan vara genom att till exempel låta någon som behöver sitta i lugn och ro få en avskild plats, säger Kjell Holmberg.

 

Nya kontor är för tysta

Att planera arbetsplatserna är en sak som kan hjälpa ljudnivån på kontoret. Ljudabsorbenter är ett annat. I ett rum utan textil, studsar ljudvågor mellan alla hårda ytor, väggar, golv och tak och skapar ekon och skarpa ljud. Finns det däremot mattor eller gardiner tar de upp delar av ljudet. Många sätter också upp skiljeväggar, bordsskärmar och takabsorbenter.

Men nya kontor har ofta ett annat problem på grund av bra isolering: Det blir för tyst – vilket gör att vi hör de störande ljuden mer än nödvändigt. Då får man i stället jobba med så kallad ljudmaskering.

Alexander Kassberg
Alexander Kassberg

– Det är precis vad det låter som, ljud som maskerar andra ljud för att skapa trivsel och minska överhörning. Sociala ytor kan exempelvis göras trevligare med bakgrundsmusik. Vid ytor för mer koncentration kan vi lägga till naturljud som lövprassel för att minska småljud eller kollegors prat, säger Alexander Kassberg, ljuddesigner på Efterklang, som jobbar med ljudmiljöer på bland annat kontor.

Ljudmaskeringen fungerar på två sätt, enligt Alexander Kassberg. Dels ändrar den våra upplevelser av ljud, dels sänker den stressnivån för de anställda. Det fick bland annat medarbetare på fackförbundet Visions medlemsservice – dit medlemmar ringer för rådgivning – erfara när kontoret nyligen gjordes om. Ljudnivån bland de anställda var hög, de störde varandra och hade svårt att koncentrera sig.

– Bland annat satt de i ”fyrklöver” och pratade i telefon, vilket är trevligt om man sitter vid ett matbord och samtalar, men inte när det krävs koncentration. Vi möblerade om, satte upp ljudabsorbenter och avskiljare samt erbjöd att byta ut deras headsets så att de tydligare hörde sin egen röst och slapp skrika, berättar Alexander Kassberg.

 

Bäst när ljudnivån är jämn 

En bra ljudnivå på ett kontor ligger på ungefär 40 dB(A) (se faktaruta). Bäst jobbar vi när ljudnivån är jämn och inte går upp och ner i styrka. Ett samtal ligger på ungefär 55 decibel. Skulle nivån stiga och pågå under en längre tid påverkas både kroppen och knoppen.

– På gruppnivå har man sett att det har både psykologiska och fysiologiska effekter. Störande ljud bidrar till högt blodtryck och stresshormoner som inte är bra för kroppen. Det kan även vara så att konstanta ljud, som du inte tänker på, kan skapa en irritation som gör att du blir trött utan att veta varför. Och det påverkar möjligheten att koncentrera dig och prestera på jobbet, säger Kjell Holmberg.

Som chef har du därför all anledning att se över ljudmiljön på kontoret för att arbetsgruppen ska prestera på topp. Ett sätt är att mäta ljudnivån under skyddsronder, med viss periodicitet.

– Det behöver inte göras vid varje skyddsrond. Ett sätt är att planera in olika teman för olika tider på året. Exempelvis i januari kör vi ergonomi, i september kör vi en riktad rond kring ljudmiljö.

Finns det ljud som är bra för hälsan?

– Jag känner inte till någon forskning som tyder på att så kallade avslappningsljud som valsång och vattenfall skulle fungera. Däremot kan man säga att det är hälsosamt om du sätter på dig hörlurar med musik som du tycker om som maskerar buller.

Olika ljudnivåer

Eftersom örat är känsligare mot vissa ljud än andra har man tagit fram en skala som tar hänsyn till dess olika känslighet vid olika frekvenser. Den skalan kallas för a-vägd decibel eller i dagligt tal ljudnivå i dB(A).

* 40–50 dB(A). Buller från ventilationsutrustning, kan störa koncentrationen.

* 40–60 dB(A). Vanlig ljudnivå i kontorslokal.

* Över 55 dB(A). Problem med att uppfatta andras tal.

* 50–70 dB(A). Ljudnivån i öppna kontorslandskap.

* Över 75 dB(A). Långvarigt buller kan ge höjt blodtryck och ökade nivåer av stresshormon.

* 80–85 dB(A). Risk för utveckling av hörselskada.

* 80–90 dB(A). Ljudnivån i verkstäder.

* 140 dB(A). Direkt smärtsam ljudnivå.

Källa: Arbetsmiljöverket.

Reglerna kring ljud på kontor

Föreskrifterna finns att läsa på Arbetsmiljöverkets webbplats, www.av.se:

* Arbetsplatsens utformning

* Regler om akustik och buller

* Systematiskt arbetsmiljöarbete.