Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Kontoret där hundar är välkomna

Husdjur på jobbet är avstressande och höjer stämningen, sägs det ofta. På reklambyrån ANR BBDO, där de anställda får ta med sig sina hundar, instämmer många. Men här finns också skeptiker.
Niklas Hallstedt Publicerad
Fredrik Stehn
Clara Lindholm med sin valp Noel, en cockerpoo. Fredrik Stehn

Stella, en svart labradoodle, är lite av ordningsman på kontoret. Utan att göra alltför mycket väsen av sig håller hon reda på sin kompis, cockerpoon Noel, som fortfarande är valp och kan vara lite stökig ibland. Fast helt plötsligt är det Stella som busar och slickar fotografen, som ligger på golvet och plåtar, i örat.

Det är helt enkelt ett hundliv på reklambyrån ANR BBDD i centrala Stockholm. Som mest kan det vara fyra hundar på plats, men det är rätt sällan det inträffar. Anna Celay, en av byråns delägare och Stellas matte, poängterar att arbetsplatsen inte ska vara ett alternativ till hunddagis.

– Vi har sagt att hundar är välkomna några dagar i veckan. Men det är en affärsverksamhet, skulle det uppstå problem måste affärerna gå före.

Än så länge, ungefär ett år efter att byrån beslutade att det var okej att ta med hund till jobbet, är det inte problemen som står i fokus. Kunderna uppskattar ofta hundarna, i bästa fall fungerar de som en dörröppnare för affärerna. Medarbetarna är ”mer eller mindre förtjusta”.


Stellas matte Anna Celay. Tack vare inblandningen av pudel hårar Stella väldigt lite. Foto: Fredrik Stehn

– Jag tar ofta med mig Stella hit, dels för min egen skull men också för att alla andra vill träffa henne. Det första hon gör när hon kommer hit är att gå runt och hälsa på alla, säger Anna Celay.

– Det är jättekonstigt, men man mår bra av att umgås med hundar. De bidrar till stämningen och gör det mer familjärt på jobbet. Och i en kreativ verksamhet är det viktigt att också ha kul.

Man blir automatiskt glad när man ser dem, även om det är jobbigt när de skäller

För Clara Lindholm, Noels matte, var det en möjlighet som öppnades när hon insåg att det var okej med hund på byrån. Plötsligt kunde hon skaffa hund. Men att ta med hunden till jobbet ställer också vissa krav, säger hon.

– Man måste ha respekt för att alla inte tycker om hundar, och har man kundmöten måste man alltid kolla först att ingen är allergisk eller hundrädd.

Både Noel och Stella är pudelkorsningar och fäller väldigt lite hår, vilket gör att de är lättare att stå ut med för de flesta allergiker. Men det finns annat som kan ställa till det. Arbetsplatsen består av ett öppet kontorslandskap och redan utan hundar kan det bli bullrigt.

– Det är jobbigt när Noel skäller, jag vill inte att han ska störa de andra, säger Clara Lindholm.

– Jag längtar efter att han ska växa till sig, eftersom han är valp är han väldigt energisk.

Även de som gillar hundar kan bli störda ibland. Channa Rogsten, som sitter intill, är ett exempel.

– Det är otroligt mysigt, man blir automatiskt glad när man ser dem. Fast det finns vissa tillfällen när man vill koncentrera sig och det stör när de skäller.

Kollegan Camilla Rosenzweig, som också är gravt hundförtjust, fyller i:

– Jag tycker inte att man kan ha kontorshundar som springer runt och lajar. Vi är så många som jobbar här så det blir livat ändå.

Den kanske störste hundskeptikern visar sig vara mannen som sa okej till att låta dem vara på jobbet. Vd:n Pontus Karlsson beskriver sig som ”inte superintresserad av hundar”.

– Jag blev jagad av en hund som liten. Jag tycker inte om när de kommer dundrande. Hundägarna brukar säga att hundarna är glada, de viftar ju på svansen. Men vilken ände ska man lita på: svansen eller de där stora tänderna?

Ändå accepterade han alltså hundar på kontoret.

– Jättemånga här tycker att det är bra att de är här. Och det är viktigt att ha ett öppet sinne och våga prova saker. Än så länge har det fungerat bra.

Hans allergi är inte värre än att han klarar av hundarna. Men han tycker att de är ”asjobbiga på möten när de ska ut och in hela tiden” och att det är surt att Stella liksom han själv gillar bollar. Börjar han bolla kommer Stella farande och sedan blir han aldrig av med henne.

– Fast jag tänker att det är samma sak som med växter på kontoret. Jag tänker inte på dem – men skulle de vara borta hade jag nog saknat dem.

 

Allergiförbund efterlyser hårdare regler

Astma- och Allergiförbundet påpekar att det inte finns några säkra pälsdjur eller raser ur allergisynpunkt. Cirka 18 procent av den vuxna befolkningen har pälsdjursallergi och många vuxna med allergisk astma reagerar också på pälsdjur, enligt förbundet.

– Det finns även de som mår dåligt om ett djur har varit i lokalerna tidigare, måste ta medicin för att klara arbetsdagen och får förvärrade symtom om djur tillåts. Då kan det bli en funktionsnedsättning, säger Marie-Louise Luther, ombudsman på Astma- och Allergiförbundet.

– Vår grundpolicy är att sällskapsdjur inte ska förekomma på arbetsplatser. Undantagsvis kan det tillåtas, men bara om största försiktighet och respekt iakttas för dem med allergi. Alla måste kunna vistas på våra arbetsplatser och i våra skolor. Då måste man jobba inkluderande från början och ha en bra policy kring hur man hanterar de här frågorna. I dag lider många i det tysta, man vill inte vara besvärlig och säger inte ifrån.

Förbundet efterlyser nu en tydlig vägledning om pälsdjur på jobbet från Arbetsmiljöverket. Annars, menar förbundet, kan det på sikt leda till diskriminering av personer med pälsdjursallergi som får allt svårare att hitta arbetsplatser fria från pälsdjur.

Några sådana planer har dock inte Arbetsmiljöverket. I ett svar skriver Ywonne Strempl, avdelningschef för regler:

I arbetsgivarens arbetsmiljöansvar ingår att bedöma om en hund på jobbet utgör en risk för ohälsa. För det finns stöd i bland annat reglerna för systematiskt arbetsmiljöarbete, arbetsplatsens utformning och reglerna om arbetsanpassning och rehabilitering. De regler vi ger ut ska passa de allra flesta arbetsplatser och situationer och det är därför sällan lämpligt att utforma dem för detaljerat då de då kan komma att exkludera vissa förhållanden. Riskbedömningar måste genomföras utifrån de förhållanden som finns på den enskilda arbetsplatsen.

När det gäller tillgänglighet kan ibland vissa särintressen ställas mot varandra men målsättningen är ju att de flesta arbetsplatser ska vara tillgängliga för alla. En del behöver allergifri miljö och andra behöver ha ledarhund. Det är därför lämpligt att sådana frågor som handlar om specifika förhållanden på den enskilda arbetsplatsen hanteras mellan parterna på just den enskilda arbetsplatsen. Arbetsmiljöverket kommer inte att ytterligare precisera våra föreskrifter vad gäller pälsdjur på arbetsplatser.

DJURS EFFEKT PÅ MÄNNISKAN

Flera undersökningar tyder på att umgänge med hundar kan ha positiva effekter. Ett försök vid ett äldreboende visar att hundar får de äldre att röra sig mer, bli gladare och mer aktiva. Halten kortisol, ett hormon som utsöndras vid stress, minskar också vid kontakt med djur.

Det har även visat sig att hundägare som får ta med hunden till jobbet upplever minskad stress.

Constanze Leineweber, docent vid Stressforskningsinstitutet, poängterar att hon inte är expert på ämnet hundar på jobbet, men tror att den minskade stressen kan ha flera orsaker.

– Dels rent praktiska, som att man slipper lämna och hämta hunden. Sedan tror jag också att hundar kan bidra till bättre stämning på jobbet.

ARBETSGIVAREN HAR ANSVARET
I arbetsgivarens arbetsmiljöansvar ingår att bedöma om en hund på jobbet utgör en risk för ohälsa. Det bör också finnas en policy om hur man förhåller sig till pälsdjur. Om någon av de anställda riskerar att försämras i sin allergi eller annan överkänslighet eller är hundrädd så kan chefen förbjuda hundar.

– Och när man klappar djur sker det något slags frigörelse av må bra-hormoner. Men detta är kvalificerade gissningar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från prostitution till övervakning - Carl avslöjar den svenska kontorshistorien

Dåtidens hybridjobb, fattiga gatflickor och hatade trälhav. Carl Cederström är aktuell med boken Kontoret.
– Det är fortfarande en löftesrik plats, där man kan bli befordrad, eller förälskad, säger han.
Elisabeth Brising Publicerad 30 oktober 2026, kl 06:01
Svenska industritjänstemannaförbundets kontor på Scheelegatan 1950. Män och kvinnor syns vid skrivbord.
Så här såg det ut på Svenska industritjänstemannaförbundets kontor på Scheelegatan 1950. Foto: Svenska Dagbladet, Herman Ronninger (1895-1976)

Varför ville du skriva de svenska tjänstemännen historia? 

Författaren Carl Cederström.
Carl Cederström. Foto: Karl Nordlund

– Jag slogs av att det inte finns någon ordentlig svensk kontorshistoria. Om du tittar på arbetares historia så får man en bild av första majtåg, stridigheter och protester, säger säger Carl Cederström, professor i företagsekonomi vid Stockholms universitet och författare. 

Tjänstemännen var från början skeptiska till fackföreningar. 

– De hade kamratföreningar där man spelade schack och hade danser. 
I dag är det omvänt, fler tjänstemän är anslutna till facket än arbetare. Det beror på de enorma strukturförändringar som skett i arbetslivet de senaste 100 åren.

Vad förvånade dig mest när du dök ner i tjänstemännens historia?

– Att de från 1600-talet till 1900-talets början arbetade i två pass med en lång paus däremellan. På 1600-talet började man på morgonen klockan 06-10 sedan gick man hem och åt dagens viktigaste mål mitt på dagen och vilade några timmar. Sedan gick man tillbaka och jobbade klockan 14-17. Uttrycken äta middag och sova middag kommer därifrån. 

Låga löner och dyra kläder drev prostitution 

– Men det kom en debatt under andra delen av 1800-talet om att det blivit för krångligt att äta hemma och gå tillbaka. Lars Johan Hierta introducerade nymodigheten quick lunch från USA, för att fler skulle orka jobba klockan 09-17 på kontoret och hålla sig pigga. 

Vissa kvinnor på 1890-talet prostituerade sig för att ha råd att jobba kvar på kontor. Varför?

– Lönerna var låga. På 1890-talet visade en studie av hur kvinnor hade det på de första kontoren att lönerna inte täckte kostnaderna för de kläder som krävdes för att vara stilig och tjusig – som man förväntades vara på kontoren. Många av de anställda kvinnorna hade pengar hemifrån (eftersom de flesta var ogifta och bodde hemma reds. anm.), men en del hade inte samma förutsättningar. För dem fanns bara alternativet att jobba på natten som prostituerande också. 

När du tittar tillbaka – finns det något som är sig likt? 

– Vissa saker är konstanta: Kontoret är fortfarande löftesrikt, en plats där något kan hända. Man kan bli befordrad, eller förälskad. Samtidigt är det en plats som är mördande tråkig. De samexisterar på ett väldigt förvånande och konstant sätt genom historien. Kontoret har också alltid varit en plats där man hoppas göra en klassresa. 

Något som verkar återkomma är raseriet mot öppna kontorslandskap, varför?

– Det har aldrig drivits av de som ska jobba där, utan av andra, arbetsgivare som vill spara pengar. När man förde in arbetssalarna kallades de trälhav, och det blev stora protester, som när SJ i Tomteboda skulle slå ut alla väggar 1926. 

Starka protester fick arbetssalar att dö ut 

– Personalen såg inget annat syfte än att spara och övervaka personalen ännu mer. Protesterna blev så starka att salarna dog ut och det blev fler mindre kontorsrum i korridorer på 1940-50-talet. 

Vad stör oss mer genom tiderna på kontoret? 

– Andra människor, som alltid. Att inte få utföra jobbet som man vill. Övervakningen, att känna att man inte är betrodd i att man gör ett bra jobb. Långa resvägar, om man har det. Att bli tillsagd att man måste jobba på ena eller andra stället. 

Du säger att till och med hybridjobb funnits förr?

– Ja, man gick in till jobbet och hämtade papper och gick sedan hem och arbetade i fred. Att jobba nio till fem, fem dagar per vecka blev cementerat först på 1960-talet och på 1970– och 80-talet när kvinnor klev in i arbetslivet på allvar. Nu är det vanligt att ta med jobbet hem igen, men då har man hittat på ett nytt namn för det.  

Vilket av alla kontor du studerat skulle du vilja besöka?

– Det hade varit underbart att åka tillbaka i tiden. Till Kreugerpalatset när det var nybyggt med sina påkostade direktörsrum. Eller den västra flygeln i slottet Tre kronor, där Kammarkollegiet höll till på 1600-talet. Men det var nog fruktansvärda arbetsplatser, med mörka, kalla och dragiga rum. I dag är många av de sämre kontoren ändå bättre att arbeta i.

Svenskar på kontor
Drygt två miljoner svenskar arbetar i branscher och yrken på ett kontor, enligt SCB. Det gör att en stor del av landets drygt 5 miljoner sysselsatta har kontoret som arbetsplats. Öppet kontorslandskap dominerar arbetsmiljön.