Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Corona: Många anmälningar från Systembolaget

Systembolaget står för mer än en tredjedel av alla coronarelaterade allvarliga anmälningar till Arbetsmiljöverket om tillbud inom handeln. Av Unionens medlemsgrupper är personalen på Systembolaget, jämte apoteksanställda, extra utsatta för smittorisk.
Johanna Rovira Publicerad
Johanna Rovira / Kollega
Erik Backlund slussar in kunder på Systembolaget i Uppsala. Johanna Rovira / Kollega

Arbetsmiljöverket har gjort en sammanställning över allvarliga tillbud kopplat till corona, som kommit in under förra året och under januari månad i år. Vård- och omsorg är den bransch som ligger ostridigt högst på listan med 5 588 anmälningar.

Under 2020 var uppmaningen att det bara var riskbranscher som skulle anmäla – alltså de branscher som har en direkt kontakt med smitta eller misstänkt smittade personer, som till exempel sjukvårdspersonal.

Trots den begränsningen så kom det in 51 tillbudsanmälningar från Systembolaget i fjol. Efter att uppmaningen togs bort den 1 januari i år så har det tillkommit 54 anmälningar om allvarliga tillbud – alltså sammanlagt 105 anmälningar från Systembolaget, vilket är närmare 40 procent av alla tillbud inom handeln.  

– Det är ändå en droppe i havet med tanke på att vi har 420 butiker och enormt många kunder, säger Maria Nilsson, ordförande i Unionenklubben på Systembolaget.

– Våra medlemmar är utsatta och situationen är tuff, eftersom Systembolaget är den sista butiken många kunder är villiga att avstå ifrån. Jag kan inte tänka mig annat än att tillbuden beror på närgångna kunder som misstänks ha varit smittade.

Samarbetet mellan ledningen och klubben i jobbet att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer har varit gott, enligt Maria Nilsson. När direktiven om att begränsa antalet kunder per kvadratmeter kom, såg bolaget till att ta i lite extra för att säkerställa tryggheten för både kunder och personal.

– Tyvärr inträffade det en löningshelg, och det ledde till att det blev väldigt långa köer på vissa håll, något som upprört många kunder, så nu följer vi Folkhälsomyndighetens direktiv, säger Maria Nilsson.

Utanför Systembolaget på Dragarbrunnsgatan i Uppsala är kön dock både väldigt medgörlig och kort, trots att det är fredagseftermiddag. Erik Backlund, som agerar dörrvakt, vet inte om butiken varit med om något tillbud eller inte.

Läs mer: ”Inte svårt att neka någon att köpa”

Apoteksanställda möter också många kunder som dessutom är sjuka. Men apoteken anmälde bara tre allvarligare tillbud på grund av corona förra året. Under januari i år anmäldes dock 18 tillbud av apotekshandeln. 

Anmälan om tillbud

Om en arbetstagare exponerats för smittämnen från en allmänfarlig sjukdom (som corona klassas som) i samband med arbetet är arbetsgivaren skyldig att utan dröjsmål anmäla det till Arbetsmiljöverket. Anmälan om allvarligt tillbud ska också ske om en arbetsgivare i efterhand får kännedom om att en arbetstagare har exponerats för coronaviruset i samband med arbetet.

Med exponering menas att arbetstagaren andas in utandningsluft från en person som är misstänkt eller konstaterat smittad, har kontakt med intorkade droppar som innehåller virus, så att det når mun, näsa eller ögon via exempelvis händerna eller att en arbetstagare utför arbetsmoment där fysisk distansering inte varit möjlig nära person som är misstänkt smittad eller är smittad med covid-19.

Arbetsmiljöverket

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Sveriges mest udda yrke? Johan är tunnbindarmästare

På högstadiet nekades Johan Thorslund att göra en tunna i träslöjden – det var alldeles för svårt. I dag är han Sveriges enda tunnbindarmästare och exporterar hantverkstunnor till dryckesförädling.
Joachim Stokstad Publicerad 26 juni 2026, kl 06:02
Johan Thorslund är tunnbindarmästare på Thorslundkagge som gör ektunnor till dryckesförädling. Ett tidskrävande hantverk med lång historia. Foto: Fredrik Stehn

Johan Thorslund, hur hamnade du i detta 2 500 år gamla yrke?

– I träslöjden i nian skulle vi få göra ett valfritt projekt under en termin. Jag ville göra något som ingen annan gjorde och valde en trätunna. Men läraren sa nej, det var för svårt. Det triggade något i mig, så senare läste jag på om tunnbinderi och hittade en 80-årig mästare på Gotland. Efter det praktiserade jag på ett ölbryggeri i Storbritannien och besökte binderier i Europa. I gymnasiet skapade en skola i Norrköping en skräddarsydd utbildning i ämnet, med mig som enda elev.

Har du konkurrenter i Sverige?

– Det finns ett till tunnbinderi, men där görs främst trädgårdstunnor, inte tunnor för drycker som är min specialitet. Jag är den första i Sverige som har fått mästarbrev i det på 50 år.

Vad är det bästa med yrket?

– Komplexiteten. Att allt man gör hänger ihop. En glipa på en halv millimeter kan göra en tunna obrukbar.

Johan Thorslund, tunnbindarmästare Thorslundkagge. Foto: Fredrik Stehn

Får du fortfarande nya utmaningar?

– Min vision, som jag funderat på i 25 år, var länge att vi skulle lyckas få en dubbelt oval tunna – som var mitt gesällprov – i produktion. För några år sedan lyckades jag anpassa våra maskiner för det.

Hur ser processen från ekstock till färdig tunna ut?

– Den optimala eken är 150 år och växer rak och hög i granskog. Jag betalar ibland upp till fyra gånger mer än andra uppköpare, eftersom kvaliteten är så avgörande. Ändå är utbytet bara 25 procent – resten går till att värma fabriken. Ekarna kapas på längden och klyvs till tårtbitsform. Sedan sågas de till stavämnen, som får ligga utomhus i två–tre år, för att mogna och laka ur bitterämnen, innan de tas de in i fabriken.

– Efter det ska de bearbetas så att de är bredast på mitten och har rätt vinkel på sidorna. Nu läggs ämnena ihop till på millimetern exakt rätt bredd, reses till en spretande tunna, dras ihop med en vajer och värms upp över eld,  för att kunna böjas. Spåret där botten ska sitta tätas med en deg av rågmjöl och vatten. När metallband runt tunnan är på plats provtrycks den. Det tar runt en dag för en person att få till en tunna.

Vad är det som är så speciellt med just ek som träslag?

– Det har aromegenskaper som gör att det lämpar sig för att förädla drycker.

Vad kostar en tunna?

– Från 3 000 till 12 000 kronor, beroende på storlek. Finns från 3 till 225 liter.

Hur ofta händer det att en tunna inte håller måttet?

– Det händer, då får man gå tillbaka och göra om.

Vilka kunder har ni?

– Främst dryckesproducenter, men även privatpersoner som till exempel vill hälla köpt whisky i en mindre tunna för att förändra dryckens karaktär. På senare år har vi alltmer visningar, rundturer och provningar, exempelvis av whisky och rom. Man pratar nästan enbart om hur länge en dryck har lagrats på tunna, mer sällan om vilken sorts tunna. En och samma whisky smakar helt olika beroende på tunnan.

OM THORSLUNDKAGGE

VAR: I Högsjö, 1,5 mil från Vingåker.

ANSTÄLLDA: Sju, inklusive Johan Thorslund.

PRODUKTION: 500–1 000 tunnor per år. Thorslundkagge tillverkar ektunnor för dryckesförädling. Plus en del trädgårdstunnor för vatten eller växter. Dessa tillverkas bland annat av begagnade vinfat.

EXPORT: Till 14 länder runt om i världen.

De största tunnorna är på 225 liter och väger runt 50 kilo. De minsta är på fem liter och säljs till privatpersoner. Det tar drygt tre år från träd till tunna.

Få exemplar av ekar lämpar sig för att bli tunnor. Ändå kan man bara använda 25 procent av den ek som köps in. Men resten används för att värma fabriken. 

Ek kan innehålla upp till 400 arom- och smakämnen av olika karaktär som under lagring bidrar till dryckens smak och bouquet. Svensk ek ger annan karaktär än fransk och amerikansk.

Den äldsta maskinen i Thorslunds tunnbinderi har runt 100 år på nacken. Maskinerna är inköpta runt om i Europa.