Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Corona: Många anmälningar från Systembolaget

Systembolaget står för mer än en tredjedel av alla coronarelaterade allvarliga anmälningar till Arbetsmiljöverket om tillbud inom handeln. Av Unionens medlemsgrupper är personalen på Systembolaget, jämte apoteksanställda, extra utsatta för smittorisk.
Johanna Rovira Publicerad
Johanna Rovira / Kollega
Erik Backlund slussar in kunder på Systembolaget i Uppsala. Johanna Rovira / Kollega

Arbetsmiljöverket har gjort en sammanställning över allvarliga tillbud kopplat till corona, som kommit in under förra året och under januari månad i år. Vård- och omsorg är den bransch som ligger ostridigt högst på listan med 5 588 anmälningar.

Under 2020 var uppmaningen att det bara var riskbranscher som skulle anmäla – alltså de branscher som har en direkt kontakt med smitta eller misstänkt smittade personer, som till exempel sjukvårdspersonal.

Trots den begränsningen så kom det in 51 tillbudsanmälningar från Systembolaget i fjol. Efter att uppmaningen togs bort den 1 januari i år så har det tillkommit 54 anmälningar om allvarliga tillbud – alltså sammanlagt 105 anmälningar från Systembolaget, vilket är närmare 40 procent av alla tillbud inom handeln.  

– Det är ändå en droppe i havet med tanke på att vi har 420 butiker och enormt många kunder, säger Maria Nilsson, ordförande i Unionenklubben på Systembolaget.

– Våra medlemmar är utsatta och situationen är tuff, eftersom Systembolaget är den sista butiken många kunder är villiga att avstå ifrån. Jag kan inte tänka mig annat än att tillbuden beror på närgångna kunder som misstänks ha varit smittade.

Samarbetet mellan ledningen och klubben i jobbet att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer har varit gott, enligt Maria Nilsson. När direktiven om att begränsa antalet kunder per kvadratmeter kom, såg bolaget till att ta i lite extra för att säkerställa tryggheten för både kunder och personal.

– Tyvärr inträffade det en löningshelg, och det ledde till att det blev väldigt långa köer på vissa håll, något som upprört många kunder, så nu följer vi Folkhälsomyndighetens direktiv, säger Maria Nilsson.

Utanför Systembolaget på Dragarbrunnsgatan i Uppsala är kön dock både väldigt medgörlig och kort, trots att det är fredagseftermiddag. Erik Backlund, som agerar dörrvakt, vet inte om butiken varit med om något tillbud eller inte.

Läs mer: ”Inte svårt att neka någon att köpa”

Apoteksanställda möter också många kunder som dessutom är sjuka. Men apoteken anmälde bara tre allvarligare tillbud på grund av corona förra året. Under januari i år anmäldes dock 18 tillbud av apotekshandeln. 

Anmälan om tillbud

Om en arbetstagare exponerats för smittämnen från en allmänfarlig sjukdom (som corona klassas som) i samband med arbetet är arbetsgivaren skyldig att utan dröjsmål anmäla det till Arbetsmiljöverket. Anmälan om allvarligt tillbud ska också ske om en arbetsgivare i efterhand får kännedom om att en arbetstagare har exponerats för coronaviruset i samband med arbetet.

Med exponering menas att arbetstagaren andas in utandningsluft från en person som är misstänkt eller konstaterat smittad, har kontakt med intorkade droppar som innehåller virus, så att det når mun, näsa eller ögon via exempelvis händerna eller att en arbetstagare utför arbetsmoment där fysisk distansering inte varit möjlig nära person som är misstänkt smittad eller är smittad med covid-19.

Arbetsmiljöverket

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från prostitution till övervakning - Carl avslöjar den svenska kontorshistorien

Dåtidens hybridjobb, fattiga gatflickor och hatade trälhav. Carl Cederström är aktuell med boken Kontoret.
– Det är fortfarande en löftesrik plats, där man kan bli befordrad, eller förälskad, säger han.
Elisabeth Brising Publicerad 30 oktober 2026, kl 06:01
Svenska industritjänstemannaförbundets kontor på Scheelegatan 1950. Män och kvinnor syns vid skrivbord.
Så här såg det ut på Svenska industritjänstemannaförbundets kontor på Scheelegatan 1950. Foto: Svenska Dagbladet, Herman Ronninger (1895-1976)

Varför ville du skriva de svenska tjänstemännen historia? 

Författaren Carl Cederström.
Carl Cederström. Foto: Karl Nordlund

– Jag slogs av att det inte finns någon ordentlig svensk kontorshistoria. Om du tittar på arbetares historia så får man en bild av första majtåg, stridigheter och protester, säger säger Carl Cederström, professor i företagsekonomi vid Stockholms universitet och författare. 

Tjänstemännen var från början skeptiska till fackföreningar. 

– De hade kamratföreningar där man spelade schack och hade danser. 
I dag är det omvänt, fler tjänstemän är anslutna till facket än arbetare. Det beror på de enorma strukturförändringar som skett i arbetslivet de senaste 100 åren.

Vad förvånade dig mest när du dök ner i tjänstemännens historia?

– Att de från 1600-talet till 1900-talets början arbetade i två pass med en lång paus däremellan. På 1600-talet började man på morgonen klockan 06-10 sedan gick man hem och åt dagens viktigaste mål mitt på dagen och vilade några timmar. Sedan gick man tillbaka och jobbade klockan 14-17. Uttrycken äta middag och sova middag kommer därifrån. 

Låga löner och dyra kläder drev prostitution 

– Men det kom en debatt under andra delen av 1800-talet om att det blivit för krångligt att äta hemma och gå tillbaka. Lars Johan Hierta introducerade nymodigheten quick lunch från USA, för att fler skulle orka jobba klockan 09-17 på kontoret och hålla sig pigga. 

Vissa kvinnor på 1890-talet prostituerade sig för att ha råd att jobba kvar på kontor. Varför?

– Lönerna var låga. På 1890-talet visade en studie av hur kvinnor hade det på de första kontoren att lönerna inte täckte kostnaderna för de kläder som krävdes för att vara stilig och tjusig – som man förväntades vara på kontoren. Många av de anställda kvinnorna hade pengar hemifrån (eftersom de flesta var ogifta och bodde hemma reds. anm.), men en del hade inte samma förutsättningar. För dem fanns bara alternativet att jobba på natten som prostituerande också. 

När du tittar tillbaka – finns det något som är sig likt? 

– Vissa saker är konstanta: Kontoret är fortfarande löftesrikt, en plats där något kan hända. Man kan bli befordrad, eller förälskad. Samtidigt är det en plats som är mördande tråkig. De samexisterar på ett väldigt förvånande och konstant sätt genom historien. Kontoret har också alltid varit en plats där man hoppas göra en klassresa. 

Något som verkar återkomma är raseriet mot öppna kontorslandskap, varför?

– Det har aldrig drivits av de som ska jobba där, utan av andra, arbetsgivare som vill spara pengar. När man förde in arbetssalarna kallades de trälhav, och det blev stora protester, som när SJ i Tomteboda skulle slå ut alla väggar 1926. 

Starka protester fick arbetssalar att dö ut 

– Personalen såg inget annat syfte än att spara och övervaka personalen ännu mer. Protesterna blev så starka att salarna dog ut och det blev fler mindre kontorsrum i korridorer på 1940-50-talet. 

Vad stör oss mer genom tiderna på kontoret? 

– Andra människor, som alltid. Att inte få utföra jobbet som man vill. Övervakningen, att känna att man inte är betrodd i att man gör ett bra jobb. Långa resvägar, om man har det. Att bli tillsagd att man måste jobba på ena eller andra stället. 

Du säger att till och med hybridjobb funnits förr?

– Ja, man gick in till jobbet och hämtade papper och gick sedan hem och arbetade i fred. Att jobba nio till fem, fem dagar per vecka blev cementerat först på 1960-talet och på 1970– och 80-talet när kvinnor klev in i arbetslivet på allvar. Nu är det vanligt att ta med jobbet hem igen, men då har man hittat på ett nytt namn för det.  

Vilket av alla kontor du studerat skulle du vilja besöka?

– Det hade varit underbart att åka tillbaka i tiden. Till Kreugerpalatset när det var nybyggt med sina påkostade direktörsrum. Eller den västra flygeln i slottet Tre kronor, där Kammarkollegiet höll till på 1600-talet. Men det var nog fruktansvärda arbetsplatser, med mörka, kalla och dragiga rum. I dag är många av de sämre kontoren ändå bättre att arbeta i.

Svenskar på kontor
Drygt två miljoner svenskar arbetar i branscher och yrken på ett kontor, enligt SCB. Det gör att en stor del av landets drygt 5 miljoner sysselsatta har kontoret som arbetsplats. Öppet kontorslandskap dominerar arbetsmiljön.