Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Corona: Många anmälningar från Systembolaget

Systembolaget står för mer än en tredjedel av alla coronarelaterade allvarliga anmälningar till Arbetsmiljöverket om tillbud inom handeln. Av Unionens medlemsgrupper är personalen på Systembolaget, jämte apoteksanställda, extra utsatta för smittorisk.
Johanna Rovira Publicerad
Johanna Rovira / Kollega
Erik Backlund slussar in kunder på Systembolaget i Uppsala. Johanna Rovira / Kollega

Arbetsmiljöverket har gjort en sammanställning över allvarliga tillbud kopplat till corona, som kommit in under förra året och under januari månad i år. Vård- och omsorg är den bransch som ligger ostridigt högst på listan med 5 588 anmälningar.

Under 2020 var uppmaningen att det bara var riskbranscher som skulle anmäla – alltså de branscher som har en direkt kontakt med smitta eller misstänkt smittade personer, som till exempel sjukvårdspersonal.

Trots den begränsningen så kom det in 51 tillbudsanmälningar från Systembolaget i fjol. Efter att uppmaningen togs bort den 1 januari i år så har det tillkommit 54 anmälningar om allvarliga tillbud – alltså sammanlagt 105 anmälningar från Systembolaget, vilket är närmare 40 procent av alla tillbud inom handeln.  

– Det är ändå en droppe i havet med tanke på att vi har 420 butiker och enormt många kunder, säger Maria Nilsson, ordförande i Unionenklubben på Systembolaget.

– Våra medlemmar är utsatta och situationen är tuff, eftersom Systembolaget är den sista butiken många kunder är villiga att avstå ifrån. Jag kan inte tänka mig annat än att tillbuden beror på närgångna kunder som misstänks ha varit smittade.

Samarbetet mellan ledningen och klubben i jobbet att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer har varit gott, enligt Maria Nilsson. När direktiven om att begränsa antalet kunder per kvadratmeter kom, såg bolaget till att ta i lite extra för att säkerställa tryggheten för både kunder och personal.

– Tyvärr inträffade det en löningshelg, och det ledde till att det blev väldigt långa köer på vissa håll, något som upprört många kunder, så nu följer vi Folkhälsomyndighetens direktiv, säger Maria Nilsson.

Utanför Systembolaget på Dragarbrunnsgatan i Uppsala är kön dock både väldigt medgörlig och kort, trots att det är fredagseftermiddag. Erik Backlund, som agerar dörrvakt, vet inte om butiken varit med om något tillbud eller inte.

Läs mer: ”Inte svårt att neka någon att köpa”

Apoteksanställda möter också många kunder som dessutom är sjuka. Men apoteken anmälde bara tre allvarligare tillbud på grund av corona förra året. Under januari i år anmäldes dock 18 tillbud av apotekshandeln. 

Anmälan om tillbud

Om en arbetstagare exponerats för smittämnen från en allmänfarlig sjukdom (som corona klassas som) i samband med arbetet är arbetsgivaren skyldig att utan dröjsmål anmäla det till Arbetsmiljöverket. Anmälan om allvarligt tillbud ska också ske om en arbetsgivare i efterhand får kännedom om att en arbetstagare har exponerats för coronaviruset i samband med arbetet.

Med exponering menas att arbetstagaren andas in utandningsluft från en person som är misstänkt eller konstaterat smittad, har kontakt med intorkade droppar som innehåller virus, så att det når mun, näsa eller ögon via exempelvis händerna eller att en arbetstagare utför arbetsmoment där fysisk distansering inte varit möjlig nära person som är misstänkt smittad eller är smittad med covid-19.

Arbetsmiljöverket

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Därför snackar vi skit på jobbet – tystnad värre än skitsnack

Snackas det skit på jobbet? Lugn – skitsnack i lagom doser är bara nyttigt. Men det finns en gräns och det gäller att vara på observant på när den är nådd.
Johanna Rovira Publicerad 13 oktober 2026, kl 06:00
Tre kvinnor som pratar runt fikabordet
"Vi snackar om allt mellan himmel och jord, både om sådant som är bra, men också sådant som vi är missnöjda med", säger Maria Cutova (i mitten), grupp- och konferenssäljare på Idre fjäll. Foto: Klas Sjöberg

Alla, eller åtminstone det stora flertalet av oss gör det. Snackar skit bakom ryggen om kollegans mystiska frånvaro, om chefens reaktion på senaste mötet eller ledningens enögda syn på kontorsmiljön. 

– Så klart vi snackar skit på jobbet, säger Maria Cutova, grupp- och konferenssäljare på Idre fjäll. 

– Vi snackar om allt mellan himmel och jord, både om sådant som är bra, men också sådant som vi är missnöjda med. Det finns ju skavanker på alla arbetsplatser. 

Brist på skitsnack får varningsklockan att ringa

Skitsnack på jobbet är otroligt spritt, men inte en naturlag. Det finns arbetsplatser där det inte snackas skit alls och då börjar varningsklockorna ringa hos beteendevetaren Nina Jansdotter.

Nina Jansdotter
Nina Jansdotter Foto: Jens C Hilner

– Total tystnad på en arbetsplats är mycket värre än skitsnack. Det innebär att det råder en tystnadskultur där alla har garden uppe och ingen litar tillräckligt mycket på någon annan för att våga säga något negativt. 

Skitsnack skapar sammanhållning

För skitsnack i lagom doser kan vara nyttigt, menar Nina Jansdotter. Att våga blotta sig för någon annan och få bekräftelse på sina olustkänslor kan skapa samhörighet kollegor emellan, en känsla av att man sitter i samma båt. 

– Skitsnack kan ge en känsla av lättnad för den som känner sig vilsen. Det fungerar som en ventil där man låter stress och oro pysa över och skapar ett gemensamt kitt mellan kollegor, säger Nina Jansdotter. 

– Att snacka skit kan dessutom leda till något konstruktivt. Om man märker att fler faktiskt tycker samma sak kan det ge någon modet att lyfta upp det som skaver på dagordningen och kanske lösa några knutar. 

Maria Cutova är inne på samma linje: 

– Jag tror det är viktigt att snacka skit i den närmaste gruppen, för det betyder att vi är ärliga mot varandra. För att åstadkomma förändring måste man kunna lyfta det som bubblar under ytan. Merparten av alla bra lösningar kommer från sådana diskussioner.

Svårt veta var gränsen går

Men det finns en gräns för skitsnacket som man bör vara observant på så inte skitsnacket går överstyr, menar Nina Jansdotter. 

– Exakt var gränsen går är svårt att säga, det är en gråzon. Men om skitsnacket blir elakt och med avsikt att såra är det inte okej. Om man till exempel märker att någon inte är ute efter att lösa något, utan går bakom ryggen på andra av ren illvilja, sprider rykten och lögner och utser syndabockar. 

Nina Jansdotter tycker att man ska ställa sig frågan: Vem gagnar skitsnacket? 

Det förekommer att folk har en agenda med sitt etter, och försöker manipulera andra, kanske i konkurrenssyfte. Om någon ideligen talar bakom ryggen på en kollega utan att någonsin försöka ge feedback direkt till denne, så har man inte gett vederbörande en chans att ändra sitt beteende. 

Du bör sätta ner foten när du upplever att skitsnacket blivit för skadligt, anser Nina Jansdotter.  

– Man kan behöva sätta stopp för egen del och fundera på om det är något i arbetslivet jag saknar som jag fyller skvallret eller skitsnacket med. Men ibland kan man behöva stoppa andra genom att säga: Jag känner mig inte bekväm att prata så om henne när hon inte är här och kan ge svar på tal. 

Otydlig organisation göder skitsnack

Skitsnackandet kan också behöva tacklas på chefsnivå. Inte genom att lägga locket på, för det fungerar inte, enligt Nina Jansdotter, men genom att se över hur organisationen kan förbättras. 

– Råder det oklarhet och ovisshet i organisationen? Det är då skitsnacket tar fart. De som leder måste komma med mer information och tydligare riktlinjer för att minska skvaller och skitsnack. Kanske kan man hitta en gemensam vision framåt i stället, säger Nina Jansdotter. 

Så hanterar du skitsnack på jobbet

  • Fråga dig vem skitsnacket gagnar och om samtalet kan leda till en lösning.
  • Undvik att sprida rykten, lögner eller utse en kollega till syndabock.
  • Ge den berörda personen återkoppling direkt i stället för att bara prata bakom ryggen.
  • Sätt stopp om samtalet blir elakt: Jag känner mig inte bekväm med att prata så om henne när hon inte är här och kan svara.
  • Fundera på om missnöjet visar att något behöver förändras i arbetet eller organisationen.
  • Vid återkommande skitsnack behöver chefen minska ovissheten genom tydligare information och riktlinjer.