Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Jobba hemifrån: Mer sömn men samma produktivitet

De dagar man jobbar hemifrån sover man i snitt 34 minuter mer per dygn. Ändå upplever de flesta att de är lika produktiva som om de hade arbetat på kontoret, visar en ny studie.
Niklas Hallstedt Publicerad
Shutterstock
Förutom att skaffa hund är det många hemmajobbare som har börjat sova längre. Shutterstock

Det är forskare vid Högskolan i Gävle som undersökt hur anställda fungerar och mår när de, som många under pandemin, jobbar hemma betydligt mer än tidigare.

I studien har deltagarna burit rörelsesensorer under sju dygn, både dagar när de arbetat på kontoret och hemma. Sensorerna har mätt hur mycket de suttit, stått och rört på sig. Därtill har de fört dagbok över sömn, arbetstid och fritid.

Det visade sig att de i snitt sov 34 minuter mer varje dygn när de jobbade hemma jämfört med när de var på kontoret. Den extra sovtiden tog de både från arbetstid och fritid. Trots detta arbetade de fortfarande mer än åtta timmar dag.

– De dagar man arbetar hemma har man större möjlighet att välja hur man ska fördela den tid man har mellan arbete, fritid och sömn. Det verkar som att man jobbar mindre övertid, och får en bättre balans i livet, säger David Hallman, docent i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle.

– Det kan ha en positiv betydelse att man har möjlighet att sova en extra halvtimme, det finns forskning som visar att sömn är viktigt för att minska risken för vissa sjukdomar.

En faktor som skulle ha kunnat motverka den positiva effekten av hemarbetet är om man skulle sitta mer hemmet än på kontoret. Men det är inte alls fallet. Av studien framgår inga större skillnader varken vad gäller sittande, stående eller gående kopplat till arbetsplatsen.

Deltagarna har också fått göra en självskattning över hur deras arbete och liv är nu jämfört med hur det var före tiden med hemarbete.

Och om man ska tro deras egen bedömning så uträttar de inte mindre nu. Omkring 60 procent anser att deras produktivitet är likvärdig med tidigare, medan 20 procent anser att den är bättre.

Finns det några nackdelar med hemjobbandet?
– Ja. Det verkar finnas en grupp som tycker att arbetsbelastning blivit högre, det finns även de som känner ett lägre välbefinnande och de som upplever att gränserna mellan privatliv och arbetsliv har blivit otydligare, säger David Hallman.

– Det finns individer som hemarbete inte fungerar så bra för. Därför är det viktigt att förstå både för- och nackdelar, och väga dem mot varandra. Efter pandemin måste vi ha ett hållbart hemarbete.

Vilken är din personliga uppfattning om hur vi kommer att arbeta efter pandemin?
– Jag tror att det kommer att bli vanligare med hemarbete än tidigare. Under pandemin har många lärt sig använda de digitala verktygen och hittat arbetssätt som fungerar. Man får inte heller glömma de fördelar som finns med ökad flexibilitet och att hemarbete kan göra det lättare att kombinera arbete och familj.

Studien är begränsad till sin omfattning. I den ingår bara 27 personer. Enligt David Hallman så är resultatet ändå betydelsefullt, framför allt eftersom forskarna här har jämfört samma personer i två olika miljöer. I tidigare forskning har hemarbetarna ofta haft andra arbetsuppgifter, annan utbildning och position än dem som de jämförts

Foto på David Hallman: Anna Sällberg/Högskolan i Gävle

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Bluffsyndrom på jobbet: Så blir du av med känslan

Tror du att framgångarna på jobbet bara beror på tur och oroar du dig för att bli avslöjad som en bluff? Psykologiprofessorn Alexander Rozental förklarar vad bluffsyndrom är och hur du kan hantera självtvivlet.
Gertrud Dahlberg Publicerad 7 september 2026, kl 06:00
Person i kontorsmiljö lutar huvudet mot en glasvägg och speglas i glaset.
Den som har bluffsyndrom tvivlar på sin kompetens trots att resultaten visar något annat. Känslan är särskilt vanlig i nya och krävande situationer. Foto: Colourbox

Hjälp, jag är en bluff! Jag förtjänar inte det beröm och den framgång jag får på jobbet. Snart kommer jag att bli avslöjad som den värdelösa nolla jag verkligen är. 

Känner du igen dig? Då är du långt ifrån ensam. Till och med ett av världshistoriens största snillen, Albert Einstein, kände sig obekväm över den uppskattning hans livsverk rönte och upplevde sig själv som en ”ofrivillig svindlare”.

Fenomenet fick ett namn på 1970-talet: imposter syndrome. Översatt till svenska benämns det bluffsyndromet.

Men varför känner vi så? Och vad kan vi göra åt den gnagande känslan?

Vi bad Alexander Rozental, professor i klinisk psykologi vid Luleå tekniska universitet, bena ut vad bluffsyndrom egentligen handlar om. 
 

1. Vad är bluffsyndrom?

– Det innebär att en person tvivlar på sin kompetens fast det inte finns någon objektiv anledning. Det är en inre upplevelse som ofta följs av en rädsla för att bli avslöjad och att den egna framgången enbart beror på tur. 

– Det är ingen klinisk diagnos på någon sjukdom utan mer ett allmänmänskligt tillstånd. Däremot kan bluffsyndromet ibland vara en del av en underliggande sjukdom och psykiatrisk diagnos, till exempel depression eller någon typ av ångestsyndrom. 

 

2. Varför får man bluffsyndrom?

– Många, kanske till och med de flesta, människor upplever sig någon gång som en bluff och tvivlar på sig själva. Det är ofta förknippat med övergångar i livet, till exempel att byta jobb eller att börja plugga. Situationer när vi ställs inför för nya sammanhang och krav. Ofta försvinner känslan i takt med att vi tar oss an och klarar våra nya uppgifter. 

– I grunden handlar bluffsyndromet om en djupt rotad evolutionär rädsla för att inte höra till och riskera att bli bortstött från gruppen.

 

3. Vilka drabbas oftare av bluffsyndrom?

– Ja, det är mer vanligt hos människor med vissa personlighetsdrag, exempelvis neuroticism, det vill säga att ha lätt till negativa känslor som ilska, oro, ångest, stress och nedstämdhet. 

– Det tycks också i större utsträckning drabba minoritetsgrupper. Exempelvis att vara ensam kvinna i mansdominerad miljö. Eller att vara den enda personen med en annan etnisk eller kulturell bakgrund än den övriga gruppen.

- Jag och mina kollegor på Umeå Universitet har gjort forskning som visar att studenter på prestigefyllda utbildningar, där det sedan råder stor konkurrens om jobb, ofta upplever sig själva en bluff och därför överpresterar. 

 

4. Kan bluffsyndrom ha positiva sidor?

– Ja, motsatsen, det vill säga att aldrig reflektera över dig själv och vad du kanske skulle kunna göra bättre, är inte heller optimal. 

– Det finns också studier som visar att personer som känner sig som en bluff ofta fungerar bättre i grupp och är bättre på att samarbeta jämfört med andra. 

 

5. Så kan du hantera känslan av att vara en bluff

– Prata med andra. Då inser du sannolikt att du inte är ensam om att ibland känna dig som en bluff. 

– Ett annat sätt är att öva på att så kallad självmedkänsla och försöka vara lika stöttande mot dig själv som du är mot din bästa vän. Det kan mildra de självkritiska tankarna.

– Utsätt dig också för det du är rädd för i stället för att undvika det. Det kan handla om att du vågar tacka ja till en ny tjänst trots att du är rädd för att känna dig som en bluff.

– Försök också öva upp förmågan att ta emot beröm och känna stolthet.

 

6. Kan bluffsyndromet försvinna?

– Kanske inte helt, men det går att på egen hand få en mer balanserad syn på din egen förmåga. Att du ibland misslyckas och kan bli bättre innebär inte att du är en bluff. Du kan samtidigt vara kompetent och duktig. Det är inte svart eller vitt. Att någon gång känna sig som en bluff drabbar de flesta av oss och är något vi måste acceptera.

 

7. När ska man söka hjälp för självtvivlet?

– När tvivlet på din egen förmåga dominerar din inre dialog till den grad att du avstår och tackar nej till en massa möjligheter i livet. Då bör du söka hjälp och få behandling.

 

Text: Gertrud Dahlberg.

Så kan du hantera känslan av att vara en bluff

  • Prata med andra om hur du känner.
  • Öva på självmedkänsla.
  • Utsätt dig stegvis för sådant du är rädd för.
  • Träna på att ta emot beröm.
  • Tillåt dig att känna stolthet över det du klarar.