Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Jobba hemifrån: Mer sömn men samma produktivitet

De dagar man jobbar hemifrån sover man i snitt 34 minuter mer per dygn. Ändå upplever de flesta att de är lika produktiva som om de hade arbetat på kontoret, visar en ny studie.
Niklas Hallstedt Publicerad
Shutterstock
Förutom att skaffa hund är det många hemmajobbare som har börjat sova längre. Shutterstock

Det är forskare vid Högskolan i Gävle som undersökt hur anställda fungerar och mår när de, som många under pandemin, jobbar hemma betydligt mer än tidigare.

I studien har deltagarna burit rörelsesensorer under sju dygn, både dagar när de arbetat på kontoret och hemma. Sensorerna har mätt hur mycket de suttit, stått och rört på sig. Därtill har de fört dagbok över sömn, arbetstid och fritid.

Det visade sig att de i snitt sov 34 minuter mer varje dygn när de jobbade hemma jämfört med när de var på kontoret. Den extra sovtiden tog de både från arbetstid och fritid. Trots detta arbetade de fortfarande mer än åtta timmar dag.

– De dagar man arbetar hemma har man större möjlighet att välja hur man ska fördela den tid man har mellan arbete, fritid och sömn. Det verkar som att man jobbar mindre övertid, och får en bättre balans i livet, säger David Hallman, docent i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle.

– Det kan ha en positiv betydelse att man har möjlighet att sova en extra halvtimme, det finns forskning som visar att sömn är viktigt för att minska risken för vissa sjukdomar.

En faktor som skulle ha kunnat motverka den positiva effekten av hemarbetet är om man skulle sitta mer hemmet än på kontoret. Men det är inte alls fallet. Av studien framgår inga större skillnader varken vad gäller sittande, stående eller gående kopplat till arbetsplatsen.

Deltagarna har också fått göra en självskattning över hur deras arbete och liv är nu jämfört med hur det var före tiden med hemarbete.

Och om man ska tro deras egen bedömning så uträttar de inte mindre nu. Omkring 60 procent anser att deras produktivitet är likvärdig med tidigare, medan 20 procent anser att den är bättre.

Finns det några nackdelar med hemjobbandet?
– Ja. Det verkar finnas en grupp som tycker att arbetsbelastning blivit högre, det finns även de som känner ett lägre välbefinnande och de som upplever att gränserna mellan privatliv och arbetsliv har blivit otydligare, säger David Hallman.

– Det finns individer som hemarbete inte fungerar så bra för. Därför är det viktigt att förstå både för- och nackdelar, och väga dem mot varandra. Efter pandemin måste vi ha ett hållbart hemarbete.

Vilken är din personliga uppfattning om hur vi kommer att arbeta efter pandemin?
– Jag tror att det kommer att bli vanligare med hemarbete än tidigare. Under pandemin har många lärt sig använda de digitala verktygen och hittat arbetssätt som fungerar. Man får inte heller glömma de fördelar som finns med ökad flexibilitet och att hemarbete kan göra det lättare att kombinera arbete och familj.

Studien är begränsad till sin omfattning. I den ingår bara 27 personer. Enligt David Hallman så är resultatet ändå betydelsefullt, framför allt eftersom forskarna här har jämfört samma personer i två olika miljöer. I tidigare forskning har hemarbetarna ofta haft andra arbetsuppgifter, annan utbildning och position än dem som de jämförts

Foto på David Hallman: Anna Sällberg/Högskolan i Gävle

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kvinna sitter på huk och tittar på en hund, som tittar tillbaka på henne
Hundträning kan räknas som friskvård, men arbetsgivaren gör bedömningen. Emmelie Tilly får bidrag för att träna hunden Exa på Botkyrka Brukshundklubb. Foto: Anders G Warne

Det är en halvsolig dag när Kollega möter upp teamledaren Emmelie Tilly och hennes ena hund, schäfertiken Exa, på Botkyrka Brukshundklubb. I dag ska matte och hund träna brukslydnad, som ingår i hundsporten bruksspår.

Bruksspår innebär att hunden lär sig följa en människodoft i terräng och hitta apporter, alltså utplacerade föremål. Emmelie Tilly har även hönsehunden Ebbe som hon tränar hundsporten specialsök med. Den går ut på att hunden söker efter och markerar en specifik doft i olika miljöer, exempelvis rum, fordon eller utomhusområden.

Hundträningen ger både motion och återhämtning

Emmelie Tilly, porträttbild
Emmelie Tilly. Foto: Anders G Warne.

Emmelie Tilly och hennes hundar tränar två , tre gånger i veckan. Delar av kursavgiften finansierar hon med sitt friskvårdsbidrag.

– Att träna med sin hund är klockren friskvård och jag kan verkligen rekommendera hundägare att använda bidraget till hundsport.

– Man rör sig mycket, är ute i naturen och det är mentalt väldigt avstressande eftersom du bara fokuserar på hunden och kommunikationen er emellan.

Men hon har inte alltid kunnat använda friskvårdspengen på det här sättet. På sin tidigare arbetsplats fick hon avslag till att träna sina hundar. Varför hon blev nekad fick hon aldrig reda på, men hon tror att en anledning kunde vara att arbetsgivaren själv inte kände till sporten eller hade hund.

Förra jobbet sa nej, nya arbetsgivaren sa ja

När Emmelie Tilly i höstas bytte arbetsgivare och hamnade på en hundvänlig arbetsplats var det inga problem att få friskvårdsbidraget hon önskade.

Det var genom sin lokala hundklubb som hon fick reda på att man kunde ansöka om friskvårdsbidrag för att träna sina hundar.

– Det finns en mängd träningsformer man kan göra med sin hund men jag tror att agility (där hunden springer en hinderbana, red:s anm) är vanligast att få friskvårdsbidrag för då det har stått på Skatteverkets specifika lista länge, till skillnad från andra hundsporter.

Skatteverkets lista är borta, men reglerna finns kvar

Listan med exempel på godkända friskvårdsaktiviteter avskaffades dock av Skatteverket för några år sedan. Ansvaret att bedöma vad som räknas som friskvård flyttades från myndigheten till arbetsgivarna. Det enda kravet nu är att det måste handla om motion, kostrådgivning, hälsofrämjande eller avstressande aktiviteter/behandlingar.

Men fullt så enkelt är det alltså inte. Olika aktiviteter kan tolkas på olika sätt beroende på arbetsgivare.

– Så ska det såklart inte vara. Hundsporter är friskvård, det borde varje arbetsgivare förstå, säger Emmelie Tilly.

Regler för friskvårdsbidrag

• Arbetsgivaren bestämmer – utifrån den praxis och lagstiftning som finns – om personalen ska erbjudas ett friskvårdsbidrag.

• Alla i personalen ska erbjudas samma villkor.

• Du får använda friskvårdsbidraget till aktiviteter med inslag av motion eller för behandling som är avstressande eller motverkar ömhet och stelhet.

• Du kan också använda det till kostrådgivning och rådgivning i samband med rökavvänjning.

• Du får inte använda friskvårdsbidraget för att hyra eller köpa utrustning, för medlemsavgifter, teorikurser, diplom, hälsovård, sjukvård eller skönhetsvård.

• Bidraget är på maximalt 5 000 kronor per år.

• För aktiviteter utan inslag av motion, till exempel massage, får aktiviteten kosta maximalt 1 000 kronor per tillfälle för att vara av mindre värde och skattefritt.

Källa och mer info: Skatteverket