Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Jobba hemifrån: Mer sömn men samma produktivitet

De dagar man jobbar hemifrån sover man i snitt 34 minuter mer per dygn. Ändå upplever de flesta att de är lika produktiva som om de hade arbetat på kontoret, visar en ny studie.
Niklas Hallstedt Publicerad
Shutterstock
Förutom att skaffa hund är det många hemmajobbare som har börjat sova längre. Shutterstock

Det är forskare vid Högskolan i Gävle som undersökt hur anställda fungerar och mår när de, som många under pandemin, jobbar hemma betydligt mer än tidigare.

I studien har deltagarna burit rörelsesensorer under sju dygn, både dagar när de arbetat på kontoret och hemma. Sensorerna har mätt hur mycket de suttit, stått och rört på sig. Därtill har de fört dagbok över sömn, arbetstid och fritid.

Det visade sig att de i snitt sov 34 minuter mer varje dygn när de jobbade hemma jämfört med när de var på kontoret. Den extra sovtiden tog de både från arbetstid och fritid. Trots detta arbetade de fortfarande mer än åtta timmar dag.

– De dagar man arbetar hemma har man större möjlighet att välja hur man ska fördela den tid man har mellan arbete, fritid och sömn. Det verkar som att man jobbar mindre övertid, och får en bättre balans i livet, säger David Hallman, docent i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle.

– Det kan ha en positiv betydelse att man har möjlighet att sova en extra halvtimme, det finns forskning som visar att sömn är viktigt för att minska risken för vissa sjukdomar.

En faktor som skulle ha kunnat motverka den positiva effekten av hemarbetet är om man skulle sitta mer hemmet än på kontoret. Men det är inte alls fallet. Av studien framgår inga större skillnader varken vad gäller sittande, stående eller gående kopplat till arbetsplatsen.

Deltagarna har också fått göra en självskattning över hur deras arbete och liv är nu jämfört med hur det var före tiden med hemarbete.

Och om man ska tro deras egen bedömning så uträttar de inte mindre nu. Omkring 60 procent anser att deras produktivitet är likvärdig med tidigare, medan 20 procent anser att den är bättre.

Finns det några nackdelar med hemjobbandet?
– Ja. Det verkar finnas en grupp som tycker att arbetsbelastning blivit högre, det finns även de som känner ett lägre välbefinnande och de som upplever att gränserna mellan privatliv och arbetsliv har blivit otydligare, säger David Hallman.

– Det finns individer som hemarbete inte fungerar så bra för. Därför är det viktigt att förstå både för- och nackdelar, och väga dem mot varandra. Efter pandemin måste vi ha ett hållbart hemarbete.

Vilken är din personliga uppfattning om hur vi kommer att arbeta efter pandemin?
– Jag tror att det kommer att bli vanligare med hemarbete än tidigare. Under pandemin har många lärt sig använda de digitala verktygen och hittat arbetssätt som fungerar. Man får inte heller glömma de fördelar som finns med ökad flexibilitet och att hemarbete kan göra det lättare att kombinera arbete och familj.

Studien är begränsad till sin omfattning. I den ingår bara 27 personer. Enligt David Hallman så är resultatet ändå betydelsefullt, framför allt eftersom forskarna här har jämfört samma personer i två olika miljöer. I tidigare forskning har hemarbetarna ofta haft andra arbetsuppgifter, annan utbildning och position än dem som de jämförts

Foto på David Hallman: Anna Sällberg/Högskolan i Gävle

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

9 huskurer och hälsotrender du bör undvika på jobbet

När man är sjuk och ömklig är man beredd att pröva allt för att må bättre. Men många gamla huskurer och moderna hälsotrender är rent kvacksalveri. I bästa fall verkningslösa, i värsta fall farliga. Vissa är icke tillrådliga ur arbetsmiljösynpunkt.
Johanna Rovira Publicerad 10 mars 2026, kl 06:00
Riven rotfrukt över glas tillsammans med tallrik med huskursingredienser och två grodor bredvid – illustration av alternativa huskurer.
Gamla huskurer – från rivna rötter till exotiska grodsekret – fortsätter att spridas, men många metoder är både ovetenskapliga och olämpliga att ta med sig in på arbetsplatsen. Foto: Anders Wiklund/TT/Colourbox.

Folk har i alla tider förlitat sig på gamla huskurer och det uppstår hela tiden nya, mer eller mindre, fantasifulla trender och produkter som sägs bota allt från vårtor till cancer.  Av hänsyn till kollegor bör du undvika att pracka på andra dina ovederhäftiga metoder samt att utföra dina pseudovetenskapliga kurer på arbetsplatsen. 

Här är nio kurer och trender som du definitivt bör vara på din vakt mot. 

 

  1. Rå lök-varianter

    Halva Kollegaredaktionen har uppenbarligen traumatiska barndomsminnen som inbegriper en lök. Den har bundits runt öronen, lagts på bröstet, placerats under sängen eller i strumporna.  Det finns inte några seriösa belägg för att lök funkar mot öroninflammation eller hosta, men om man kommer till jobbet med lökomslag kan det säkert befria bäraren från ovälkommet sällskap vid såväl fikabordet som arbetsstationen. 

     

  2. Vårtkurer

    Den gamla klassiska metoden  att svinga en död katt i svansen på en kyrkogård vid midnatt när en ond människa begravts, är lite omständlig. Enklare kurer för att ta bort vårtor inbegriper grodspott, hästsvett och fårskit upplöst i ättika. Färsk fläsksvål och snigelslem är andra favoriter bland vårtbekämparna, men tjänstemän som sitter i kontor där man delar tangentbord med andra, bör hålla sig till mindre kladdiga och mer sanitära metoder. 

     

  3. Perenium sunning

    Influencers spred trenden som går ut på att man ska exponera mellangården för solljus i några minuter dagligen för att på så vis få mer energi och sova bättre. Trots att solen under vinterhalvåret bara är uppe under kontorstid, så är det inte tillrådligt att utföra kuren på arbetsplatsen. Den kan uppfattas som sexuella trakasserier. Dessutom finns det inga vetenskapliga belägg för att den fungerar, tvärtom varnar hudläkare för en rejält ökad risk för hudcancer och brännskador på området där huden är extremt känslig. 

     

  4.  Vitlökskurer

    Vitlök sägs hjälpa mot allt från förkylning och högt blodtryck till att boosta immunförsvaret och hålla vampyrer borta. Visserligen finns det vissa antibakteriella ämnen i vitlök, men klyftorna skulle behöva stoppas i näsborrarna för att ge maximal effekt. Om du inte jobbar som ensam fyrvaktare i yttre skärgården bör du ha i åtanke att inte alla arbetskamrater uppskattar den subtila doften av rå vitlök på morgonen. 

     

  5. Bikarbornatfixen

    Bikarbonat mot halsbränna och sura uppstötningar är ett klassiskt huskursknep. En otrevlig bieffekt är dock gaser, som har en tendens att leta sig ut till allmän olust och förtret för skrivbordsgrannar. I ett omskrivet fall ledde kuren dessutom till en så kraftig gasutveckling att magsäcken sprack och personen som försökt bota sin halsbränna höll på att stryka med. 

 

  1. High meat-metoden 

    2017 blev det i vissa kretsar à la mode att äta ruttet rått kött som kryllar av bakterier och mögel. Dieten påstås ge förbättrad matsmältning, mer energi och ökad libido. Läkarna är dock skeptiska till dieten eftersom risken att drabbas av salmonella, E. coli och botulism är gigantisk. Möjligheten att råka smitta någon oskyldig arbetskamrat som man delar kylskåp och personalutrymmen med är också överhängande.  

     

  2. Öronljus

    För att lösa upp vaxproppar, minska hörselnedsättning samt lindra tinnitus och bihåleinflammation, hävdar vissa alternativmedicinare att man ska stoppa ett ljus i örat och tända på. Andra, till exempel läkare och vetenskapsmän, anser att öronljus inte bara är ineffektiva utan också kan resultera i skador. Man kan inte heller underskatta möjligheten att håret fattar eld, brandlarmet går igång varpå hela våningsplanet måste utrymmas och kollegans halvskrivna artikel försvinner i etern. 

     

  3. Benkrampsbot

    Mot benkramp och restless legs finns det en uppsjö av mer eller mindre seriösa behandlingsmetoder. Röd ylletråd runt anklarna, fyra rostfria matknivar under madrassen, silvertejp runt hålfoten, gul senap i magen och en hästkastanj i fickan hör till de mindre otrevliga. Att vira handdukar dränkta i ättika under kostymbyxorna hör till de knep du bör avstå från av arbetsmiljöskäl. Daggmaskar som fått ruttna i solsken och sedan gnids in på stela leder kanske du också ska skippa för trevnadens skull. 

     

  4.  Kamborensning 

    Traditionell detoxmetod från Amazonas. Man bränner hål på huden och applicerar sekret från den vaxliknande trädgrodan.  Påstås bota allt från Alzheimers och cancer till ångest och depression, men det finns ingen vetenskaplig evidens för detta. Däremot finns det gott om evidens att metoden kan resultera i kastspyor, sprutdiarré och förlust över kontrollen av urinblåsan. Denna rensning kan alltså uppfattas som en smula obehaglig av kräsmagade kollegor.