Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Jobba hemifrån: Mer sömn men samma produktivitet

De dagar man jobbar hemifrån sover man i snitt 34 minuter mer per dygn. Ändå upplever de flesta att de är lika produktiva som om de hade arbetat på kontoret, visar en ny studie.
Niklas Hallstedt Publicerad 25 mars 2021, kl 07:55
Shutterstock
Förutom att skaffa hund är det många hemmajobbare som har börjat sova längre. Shutterstock

Det är forskare vid Högskolan i Gävle som undersökt hur anställda fungerar och mår när de, som många under pandemin, jobbar hemma betydligt mer än tidigare.

I studien har deltagarna burit rörelsesensorer under sju dygn, både dagar när de arbetat på kontoret och hemma. Sensorerna har mätt hur mycket de suttit, stått och rört på sig. Därtill har de fört dagbok över sömn, arbetstid och fritid.

Det visade sig att de i snitt sov 34 minuter mer varje dygn när de jobbade hemma jämfört med när de var på kontoret. Den extra sovtiden tog de både från arbetstid och fritid. Trots detta arbetade de fortfarande mer än åtta timmar dag.

– De dagar man arbetar hemma har man större möjlighet att välja hur man ska fördela den tid man har mellan arbete, fritid och sömn. Det verkar som att man jobbar mindre övertid, och får en bättre balans i livet, säger David Hallman, docent i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle.

– Det kan ha en positiv betydelse att man har möjlighet att sova en extra halvtimme, det finns forskning som visar att sömn är viktigt för att minska risken för vissa sjukdomar.

En faktor som skulle ha kunnat motverka den positiva effekten av hemarbetet är om man skulle sitta mer hemmet än på kontoret. Men det är inte alls fallet. Av studien framgår inga större skillnader varken vad gäller sittande, stående eller gående kopplat till arbetsplatsen.

Deltagarna har också fått göra en självskattning över hur deras arbete och liv är nu jämfört med hur det var före tiden med hemarbete.

Och om man ska tro deras egen bedömning så uträttar de inte mindre nu. Omkring 60 procent anser att deras produktivitet är likvärdig med tidigare, medan 20 procent anser att den är bättre.

Finns det några nackdelar med hemjobbandet?
– Ja. Det verkar finnas en grupp som tycker att arbetsbelastning blivit högre, det finns även de som känner ett lägre välbefinnande och de som upplever att gränserna mellan privatliv och arbetsliv har blivit otydligare, säger David Hallman.

– Det finns individer som hemarbete inte fungerar så bra för. Därför är det viktigt att förstå både för- och nackdelar, och väga dem mot varandra. Efter pandemin måste vi ha ett hållbart hemarbete.

Vilken är din personliga uppfattning om hur vi kommer att arbeta efter pandemin?
– Jag tror att det kommer att bli vanligare med hemarbete än tidigare. Under pandemin har många lärt sig använda de digitala verktygen och hittat arbetssätt som fungerar. Man får inte heller glömma de fördelar som finns med ökad flexibilitet och att hemarbete kan göra det lättare att kombinera arbete och familj.

Studien är begränsad till sin omfattning. I den ingår bara 27 personer. Enligt David Hallman så är resultatet ändå betydelsefullt, framför allt eftersom forskarna här har jämfört samma personer i två olika miljöer. I tidigare forskning har hemarbetarna ofta haft andra arbetsuppgifter, annan utbildning och position än dem som de jämförts

Foto på David Hallman: Anna Sällberg/Högskolan i Gävle

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag till Kollega nummer 4 2024.

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Vilken odlartyp är du?

Sommar, semester och tid att sticka fingrarna i jorden – allt fler finner det ro- och livgivande att odla. Medan vissa bara finner det svårt och stressande med omskötseln. Här får du koll på vilken odlartyp du själv är.
Publicerad 10 juni 2024, kl 06:03
Semestertider är odlingstider. Men vilken odlartyp är du? Vill du hänga med i de hetaste odlingstrenderna 2024? Eller ligger du helst i hängmattan och låter odlingen sköta sig själv?
Sommaren är här, och det är den perfekta tiden att kombinera semester och odling. Oavsett om du är en lat odlare som föredrar no-dig metoden eller en trendodlare som är nyfiken på de senaste trädgårdstrenderna 2024, har vi tipsen för dig. Foto: Colourbox.

Den late odlaren 

Ligger helst raklång i spenaten och gör ingenting medan ogräset frodas. När grannarna svettas och gräver frenetiskt i sina trädgårdsland lutar sig den late tillbaka i hängmattan, lyssnar på poddar, läser böcker och njuter av fågelkvitter. 

En vilsam återhämtning som kan vara mer trädgårdssmart än vad det verkar. Ogräs går faktiskt att äta. Kirskål, maskros, brännässla och svinmålla är både gott och nyttigt. 

Och om den late händelsevis skulle få feeling går det att anlägga en köksträdgård, med den miljövänliga så kallade no-dig-metoden – odla utan spade. Att slippa rensa ogräs, vattna och gräva sparar såväl ork som rygg.

Antiodlaren

Förstår inte vitsen med att slita och släpa i trädgården – grönsaker och blommor går ju att köpa! Antiodlaren ogillar att få skit under naglarna och tycker det är äckligt med insekter, kompost, urin och kobajsgödsel.

Denna odlartyp anlägger därför helst en asfalterad parkering över gräsmatta och trädgårdsland. På resterande grönområde byggs en stor pool som renas med praktiska men giftiga klortabletter. ”Jag odlar hellre mina relationer än trädgården”, är antiodlarens ledord. 

Gerillaodlaren

Kallas även busodlaren. Ser odling på områden hen inte äger som en politisk, fredlig direktaktion. Vill pigga upp kala och trista platser typ refuger, industriområden och andra outnyttjade områden genom att bombardera dem med fröer. Och ka-blom prunkar det av blommor, gröda och surrande pollinatörer som bidrar till fortplantningen. Huvudsyftet är att rädda den biologiska mångfalden.

Anarkistodlaren

Satsar på radgard, förkortning för engelskans radical gardening. Innebär kort och gott att kasta ut lite fröer och hålla tummarna.

En radgard-odlare kan ha en påse blandade fröer i fickan och hiva ut en näve lite varstans när andan faller på. Exempelvis på väg till bussen, i rabatten, på gräsmattan eller lite varstans. Radgard är helt enkelt en anarkistisk variant av direktsådd, det vill säga att så direkt på växtplatsen.

Passar den otålige som inte orkar förodla i god tid. Är inget för den som vill ha prydliga rabatter och ordning och reda.

Hipsterodlaren

Arbetar i pallkragar, balkonglådor och rabatter enligt principen ju ovanligare gröda desto coolare. En tumregel är att odla sådant som inte finns att köpa i vanliga matbutiker. Gärna asiatiskt och exotiskt. Tidigare var chili en vanlig sådd för hipsterodlaren, nu är dessa plantor alltför mainstream.

Hög svårighetsgrad är inget hinder så länge växten är snygg att titta på. I år satsar hipsterodlaren kanske på culantro (långkoriander), helig basilika, mitsuba (japansk persilja) eller citronmålla. Glasrabarber som odlas utan solljus kan också vara ett alternativ.

Den ambitiöse odlaren 

Stannar hemma hela semestern för att vattna, rensa ogräs och påta i jorden. Experimenterar med olika jordtyper, gödselblandningar och odlingsbäddar. Hen gräver gärna djupbäddar för att kunna maximera skördarna.

En given metod är täckodling, som innebär att jorden skyddas mot uttorkning och ogräs genom att täckas med gräsklipp, löv eller halm. Allt för att förbättra jordkvaliteten och bibehålla fukt.

Den ambitiöse odlaren köper dahliaknölar redan i september för att vara redo till våren. Ägnar vintern till att förodla på fönsterblecket, läsa frökataloger, bevaka kommande perenner och planera för att designa om sin trädgård.

Sparar pengar för att kunna åka till den stora trädgårdsutställningen Chelsea Flower Show i London.

Trendodlaren 

Har totalkoll på vad som kommer att spira i framtidens mylla. Kan som ett rinnande vatten rabbla de tre hetaste trenderna för sommaren 2024:

  • Jordhälsa. Allt fler blir medvetna om hur betydelsefulla organismerna i jorden är - för såväl odlingens som den biologiska mångfaldens skull.
  • Snittblomsodling. Alla vill vara sin egen blomsterbonde och odlar snittblommor och lär sig dessutom arrangera dem. (Dahlian är fortfarande superhet!)
  • Beredskapsodling. Vi har fattat vidden av att vara självförsörjande på grönsaker, men odlar inte bara för oss själva utan i mer kollektiv anda. Egoodling är ute – solidaritet och gemensamhetsodling är inne. 

    Text: Gertrud Dahlberg