Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Jobba hemifrån: Mer sömn men samma produktivitet

De dagar man jobbar hemifrån sover man i snitt 34 minuter mer per dygn. Ändå upplever de flesta att de är lika produktiva som om de hade arbetat på kontoret, visar en ny studie.
Niklas Hallstedt Publicerad 25 mars 2021, kl 07:55
Shutterstock
Förutom att skaffa hund är det många hemmajobbare som har börjat sova längre. Shutterstock

Det är forskare vid Högskolan i Gävle som undersökt hur anställda fungerar och mår när de, som många under pandemin, jobbar hemma betydligt mer än tidigare.

I studien har deltagarna burit rörelsesensorer under sju dygn, både dagar när de arbetat på kontoret och hemma. Sensorerna har mätt hur mycket de suttit, stått och rört på sig. Därtill har de fört dagbok över sömn, arbetstid och fritid.

Det visade sig att de i snitt sov 34 minuter mer varje dygn när de jobbade hemma jämfört med när de var på kontoret. Den extra sovtiden tog de både från arbetstid och fritid. Trots detta arbetade de fortfarande mer än åtta timmar dag.

– De dagar man arbetar hemma har man större möjlighet att välja hur man ska fördela den tid man har mellan arbete, fritid och sömn. Det verkar som att man jobbar mindre övertid, och får en bättre balans i livet, säger David Hallman, docent i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle.

– Det kan ha en positiv betydelse att man har möjlighet att sova en extra halvtimme, det finns forskning som visar att sömn är viktigt för att minska risken för vissa sjukdomar.

En faktor som skulle ha kunnat motverka den positiva effekten av hemarbetet är om man skulle sitta mer hemmet än på kontoret. Men det är inte alls fallet. Av studien framgår inga större skillnader varken vad gäller sittande, stående eller gående kopplat till arbetsplatsen.

Deltagarna har också fått göra en självskattning över hur deras arbete och liv är nu jämfört med hur det var före tiden med hemarbete.

Och om man ska tro deras egen bedömning så uträttar de inte mindre nu. Omkring 60 procent anser att deras produktivitet är likvärdig med tidigare, medan 20 procent anser att den är bättre.

Finns det några nackdelar med hemjobbandet?
– Ja. Det verkar finnas en grupp som tycker att arbetsbelastning blivit högre, det finns även de som känner ett lägre välbefinnande och de som upplever att gränserna mellan privatliv och arbetsliv har blivit otydligare, säger David Hallman.

– Det finns individer som hemarbete inte fungerar så bra för. Därför är det viktigt att förstå både för- och nackdelar, och väga dem mot varandra. Efter pandemin måste vi ha ett hållbart hemarbete.

Vilken är din personliga uppfattning om hur vi kommer att arbeta efter pandemin?
– Jag tror att det kommer att bli vanligare med hemarbete än tidigare. Under pandemin har många lärt sig använda de digitala verktygen och hittat arbetssätt som fungerar. Man får inte heller glömma de fördelar som finns med ökad flexibilitet och att hemarbete kan göra det lättare att kombinera arbete och familj.

Studien är begränsad till sin omfattning. I den ingår bara 27 personer. Enligt David Hallman så är resultatet ändå betydelsefullt, framför allt eftersom forskarna här har jämfört samma personer i två olika miljöer. I tidigare forskning har hemarbetarna ofta haft andra arbetsuppgifter, annan utbildning och position än dem som de jämförts

Foto på David Hallman: Anna Sällberg/Högskolan i Gävle

Hälsa

Ny terapi kan hjälpa narcissister

Narcissisten skyddar sin egen självkänsla och saknar sjukdomsinsikt. Det menar Niki Sundström, vårdenhetschef i Huddinge, där Sveriges första behandling för patienter med narcissistiskt personlighetssyndrom, NPS, prövas.
Publicerad 7 mars 2023, kl 13:56
psykolog
När det går bra för en narcissist på jobbet kan kollegorna tycka att hen både är framgångsrik, charmerande och engagerad. Men det är en bild som kan ändras vid motgång. Foto: Colourbox.

Narcissism finns hos oss alla. Men det finns två typer av narcissism, den sunda och den osunda, berättar Niki Sundström, vårdenhetschef och psykolog på Personlighetsprogrammet, Psykiatri Sydväst i Huddinge. Där startade man för några månader sedan Sveriges första behandling för patienter med narcissistiskt personlighetssyndrom, NPS, tidigare kallat narcissistisk personlighetsstörning.

– När man börjar få problem i vardagen med sina relationer, privat och på jobbet, pratar vi oftast om den osunda varianten. Den sunda har vi alla i oss i en mindre skala. Och den behövs så att vi kan förstå värdet av oss själva. Den sunda kan också se saker och ting ur andras perspektiv, medan den osunda utgår från sig själv och sina egna värderingar, säger Niki Sundström.

Hon tycker att samhällets bild av personer med narcissistiskt personlighetssyndrom är för ensidig och vill ge en mer nyanserad bild.

Narcissister har en svajande självkänsla

Narcissister kan bli aggressiva mot sina kollegor 

– Många som lider av syndromet har det mycket tufft. De inser inte sina problem, har svårt att be och ta emot hjälp och har en svajande självkänsla och ett starkt självhat. Det kan man inte tro, för de döljer det extremt bra.

Hon berättar att när det går bra för en narcissist, till exempel på jobbet, kan kollegorna tycka att hen både är framgångsrik, charmerande och engagerad. Men det är en bild som kan ändras vid motgång.

– Narcissisten kan växla sinnesstämning väldigt snabbt och har svårt att respektera andras gränser. Hen kan bli verbalt aggressiv mot sin familj, vänner eller sina arbetskamrater, speciellt om hen känner sig påhoppad eller kritiserad.

Niki Sundström berättar att de flesta som söker sig till personlighetsprogrammet är oroade varför de inte klarar av just vardagsrelationerna.

– De vet inte hur de ska hantera sina starka känslor när de blir kränkta eller kritiserade. Flera byter arbetsplats regelbundet, men mönstret upprepar sig. De kan ha många bekanta, men få eller inga riktiga vänner och de flesta har mått dåligt större delen av sitt liv, men vet inte varför.

Narcissister tappar lätt perspektivet

I sin rädsla att bli missuppfattade och önskan om att få rätt, är det inte ovanligt att narcissisterna ger långa förklaringar med en massa sidospår. Narcissisterna har svårt att släppa oförrätter och tappar lätt perspektivet, vilket gör att de riktar in sig på detaljer och då kan ett litet problem plötsligt bli stort.

– Eftersom narcissisterna ständigt vill vara lyckade och upphöjda, lägger de vid misslyckanden mycket ofta ansvaret på andra. De kan också vara övertygade om att de haft fel förutsättningar från början, säger Niki Sundström och tillägger att det dock finns ett undantag då narcissister kan pudla.

– Det är om de ser att det i slutändan ändå kan gagna dem på något sätt.

Narcissism är inte psykopati

Niki Sundström tycker att folk blandar ihop narcissism med psykopati alltför ofta.

Niki Sundström. Foto: Eva Lindblad,

– Den som lider av psykopati manipulerar och skadar andra människor medvetet medan narcissisten skyddar sin egen självkänsla och kan missa att det egna agerandet kan skada andra. Det är viktigt att man förstår den skillnaden när man använder termerna. Vid narcissism är den empatiska förmågan ojämn, när man mår bra kan den fungera men vid psykopati saknar man den helt.

Hon berättar att undersökningar visat att upp mot två procent av Sveriges befolkning lider av NPS. Det är dock ytterst ovanligt att narcissisten har sjukdomsinsikt.

– Oftast börjar det med att de söker hjälp för något annat besvär som depression, ångest eller suicidtankar. Diagnosen narcissistiskt personlighetssyndrom kommer vi fram till efter ett tag och då i dialog med patienten. Men det här är ingen quick fix, tvärtom. Patienten behöver förstå att terapin hjälper en bit på vägen, sedan ligger ansvaret hos en själv att nöta in lärdomarna.

Niki Sundström menar att det är svårt att fastslå vad NPS egentligen beror på, ofta handlar det om en kombination av arv och miljö, med något större betoning på arv.

– Patienter som lider av NPS har svårt att kännas vid sårbarhet. De kan känna rädsla eller sorg, men visar det inte. Många har haft en barndom där framgång och styrka alltid premierats, där man bara fått beröm för det de presterat. Då är det lätt att tro att man är felfri och förväntar sig även att andra ska vara det.

Niki Sundströms råd till den som stöter på narcissister på sin arbetsplats är att se till att hålla på sina egna gränser.

– Det är viktigt att inse att det handlar om personer med dålig självkänsla. De saknar sjukdomsinsikt och har mycket svårt att förändra sig utan professionell hjälp.

KATARINA MARKIEWICZ

Narcissism: 13 utmärkande drag

Obs: Nedanstående punkter/symtom kan variera i grad och skilja sig från person till person.

  1. Det är viktigare för narcissisten att bli beundrad än vad det är för andra.
  2. När det går bra är hen euforisk, inspirerande, charmerande och stark. Vid motgångar däremot aggressiv, kritisk, ser inte sitt eget ansvar, drar sig undan eller säger upp sig från jobbet.
  3. Självkänslan varierar mycket. Vid god självkänsla har hen svårt att se sina egna brister. Vid låg självkänsla känner hen starkt självhat.
  4. Har svårt att respektera andras gränser.
  5. Sätter upp egna spelregler och kör sitt eget ”race”, är inte uppmärksam på vad det kan få för konsekvenser för andra.
  6. Har en svajande förmåga till empati, men kan vara empatisk när hen själv mår bra.
  7. Söker sig till grupper eller personer som ger status och är framgångsrika. Delar upp människor i beundransvärda/starka och tråkiga/svaga. Söker sig till relationer som hen kan dra nytta av.
  8. Är avundsjuk på andra och tror att andra är avundsjuka på hen.
  9. Saknar sjukdomsinsikt och reagerar ofta aggressivt vid kritik.
  10. Ställer höga krav på sig själv och även på andra.
  11. Upptagen av att lyckas – tävlar om det mesta.
  12. Vid motgångar tappar moral och etik ofta i betydelse. Det viktigaste är att hen slipper att skämmas.
  13. Lägger stor vikt vad andra tycker om hens partner och familj.

 

Nya terapi ska hjälpa narcissister

  • NPS-terapin startade hösten 2022 på personlighetsprogrammet Psykiatri Sydväst i Huddinge utanför Stockholm.
  • Behandlingsformen väljs i samråd med patienten – gruppterapi om cirka åtta deltagare eller som individuell terapi. Man träffas två gånger i veckan under ett år.
  • Terapin kartlägger patientens sårbarhet. Exempel på frågor man går igenom: När blir det svårt för mig? Vilka situationer behöver jag vara observant på? Vad kan jag göra för att inte hamna i dessa situationer och hur ska jag hantera dem?