Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Friskvårdsbidrag missas av många

Mindre än hälften av alla som erbjuds friskvårdsbidrag utnyttjar det till fullo, trots att 85 procent av svenskarna erbjuds förmånen via jobbet.
Lina Friberg Publicerad
Kontorsstol och skrivbord som lämnats tomma. En hantel står på skrivbordet.
Mindre än hälften av anställda med rätt till friskvårdsbidrag utnyttjar det fullt ut. Foto: Ingvar Karmhed/ SvD/SCANPIX.

Enligt en ny Sifo-undersökning, utförd på uppdrag av friskvårdsappen Epassi, så misslyckas många arbetsgivare med att få sina medarbetare att nyttja hela friskvårdsförmånen.

Undersökningen bygger på 1136 intervjuer med anställda i åldern 18-64 år.

 – Det är förvånande att se att friskvårsbidraget inte används fullt ut, i synnerhet i dessa ekonomiskt pressade tider, säger Åsa Severgårdh, vd på Epassi Sweden.

16 procent av de tillfrågade svarar att de inte avser att använda förmånen, vilket innebär att 720 000 av Sveriges cirka 4 500 000 anställda inte utnyttjar det alls. 41 procent använder en del av bidraget. Svenska arbetstagare får i genomsnitt 2 600 kr per år i friskvårdsbidrag.

Friskvårsbidrag ändå på mångas önskelista

 Ändå är friskvårdsbidrag på jobbet en av de mest populära jobbförmånerna enligt svenskarna. I en Sifoundersökning från förra året beställd av rekryteringsföretaget Randstad, fick 1171 personer svara på frågan om vilka förmåner som ökar attraktiviteten för ett nytt jobb. 38 procent av de tillfrågade svarade friskvårdsbidrag, vilket placerade förmånen på plats sex över de mest populära favörerna.

Exempel på godkända friskvårdsaktiviteter:

  • Alpackavandring
  • Bastubad
  • Fotmassage
  • Nikotin­avvänjning
  • Minigolf       

Källa: Skatteverkets lista över friskvårdsaktiviteter

Exempel på ej godkända friskvårdsaktiviteter:

  • Babysim
  • Biljard
  • E-sport
  • Fiske
  • Skönhetsbehandlingar

Källa: Skatteverkets lista över friskvårdsaktiviteter

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så blir du gladare på bara en dag - oväntat jobbtips

Småprat gör oss snabbt gladare enligt forskare. Ge dig själv en lyckoboost på jobbet genom att småsnacka mer under arbetsdagen. Det hälsotipset ger psykologen Siri Helle.
Elisabeth Brising Publicerad 7 april 2026, kl 06:01
Småprat på jobbet kaffe
Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt. Dessutom mår vi bättre samma dag om vi småpratat mycket säger Siri Helle, psykolog och författare. Foto: Colourbox

Ska du testa en supersnabb grej för att bli på bättre humör? Småprata mer. 

Siri Helle
Siri Helle. Foto: Erik Ardelius

– När du står och väntar vid kaffeautomaten – i stället för att ta upp telefonen - ge någon en komplimang för frisyren eller skämta, föreslår Siri Helle, psykolog och författare.

Småprat gör oss nämligen snabbt gladare och det är ett oväntat enkelt sätt att höja vårt välmående. Det visar en stor forskningsöversikt som publicerats i vetenskapstidskriften Nature

Bättre än träning och mindfulness

Enligt studien är småsnack ett säkrare kort än både mindfulness, skogspromenader och träning när det gäller snabb humörhöjning.

– Forskare har sett att ju fler kontakter vi haft under en dag, desto gladare är vi i slutet av dagen. Vi är flockdjur och att småprata är ett socialt smörjmedel. Man känner att man hör till. Det är ett sätt att få kontakt, känna ömsesidig välvilja och få oss ur våra egna huvuden, säger Siri Helle.

När vi inte tänker på något särskilt så är det nämligen vanligt att vi går och grubblar över våra problem, enligt psykologerna. De ytliga kontakterna i vardagen med servicepersonal och kollegor blir en sorts paus från det. 

Att heja på grannar och kollegor, byta några ord om mello, matlådan eller semestern kan såklart inte ersätta våra djupare relationers betydelse. Men med våra nära och kära tenderar vi också att prata mer om problem, klaga och hamna i dilemman och konflikter.

– Man får andra saker av nära relationer, men vi blir snabbt på bättre humör av några små meningsutbyten med enkla och lättsamma ämnen som inte blir emotionellt laddade, säger Siri Helle.

Dyker hellre ner i telefonen

Så varför dyker vi hellre ner i telefonen än lyfter blicken och möter en annans? Jo, vi underskattar trevligheten som väntar. Vi är ganska dåliga på känsloprognoser, att förutsäga hur vi kommer påverkas av olika händelser. 


”Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss” 

– På samma sätt är det lätt att stanna hemma i soffan trots att vi nog blivit gladare av att välja träningspasset eller festen, säger Siri Helle.

Skulle åka tåg med främling

Hon hänvisar till en studie med en grupp som skulle åka tåg och fick i uppgift att småprata med en främling. De flesta tänkte innan: Det kommer bara bli stelt! Men efteråt såg man att båda parter som hade småpratat med varandra blev på bättre humör.

Psykologen förklarar att vi som art har en tendens att fokusera mer på negativ information eftersom det har haft ett överlevnadsvärde. 

– Vi minns bättre den enda gången det gick fel och blev stelt ...

Det finns också ett psykologiskt fejnomen som kallas ”the liking gap”. 

– Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt för att vi tänker att vi inte ska vara till besvär.

Ska någon undvika småprat på jobbet? 

– Är man väldigt stressad och prestationsinriktad blir det bara en punkt till på att göra listan. Det här innebär att hitta sitt lekfulla, avslappnande jag, snarare än att bocka av ett leende.

Psykologens tips till blyga och stressade 

Många blyga eller introverta tycker dock att det är väldigt obekvämt att inleda konversationer med halvbekanta. 

Har du några tips till den blyga småpratsundvikaren? 

– Öva, öva, öva. Mängdträna små interaktioner, som att ge någon en komplimang. Säg hej med ett leende – svårare behöver det inte vara.