Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Psykisk ohälsa: Sveriges fem sjukaste branscher

Stress och utmattning. Psykisk ohälsa är kraftigt överrepresenterat i yrkesgrupper med hög status och goda lönevillkor. Här är branscherna med högst sjuktal.
Ola Rennstam Publicerad 23 november 2021, kl 13:51
Siluett av kvinna som tittar ut genom fönstret.
Graden av psykisk ohälsa skiljer sig mycket mellan olika yrkeskategorier. Bland kommunikatörer beror en stor del av sjuktalen på psykisk ohälsa. Foto: Fredrik Sandberg/TT

När det gäller yrken med höga sjuktal är mönstret tydligt på svensk arbetsmarknad; sjuktalen är störst inom områden där är lönen och utbildningsnivån lägre. Högst sjuktal – både för män och kvinnor –har återvinningsarbetare, tidningsdistributörer och maskinförare. För kvinnor utmärker sig även omsorgsyrken negativt medan motsvarande gäller hantverksyrken för män.

Men när det gäller psykisk ohälsa blir mönstret det omvända. Här är det istället välutbildade och välbetalda yrkeskategorier som dominerar. Det visar en sammanställning som försäkringsbolaget Skandia har gjort av Försäkringskassans sjuktal.

Psykisk ohälsa vanligt bland kommunikatörer

Enligt rapporten löper en kommunikatör tre gånger så stor risk att råka ut för en längre sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa än en jordbrukare. För en jurist är risken dubbelt så stor jämfört med en byggnadsarbetare. Yrken som kräver högskoleutbildning sticker ut med fler sjukskrivningar som beror på stressrelaterade diagnoser och utmattningssyndrom.

– Psykiatriska diagnoser leder ofta till längre sjukskrivningar än de flesta andra sjukdomar och längden på sjukskrivningar relaterade till psykisk ohälsa har dessutom ökat över tid. Det är ett mysterium att arbetsgivare inte arbetar mer strukturerat med sitt förebyggande arbete med denna vetskap, säger Jenny Wiener, hälsoekonom på Skandia.

Några av de faktorer som har en förebyggande effekt på den psykiska hälsan och bland arbetstagare är gott ledarskap, kontroll i arbetet, balans mellan arbete och fritid, balans mellan arbetsinsats och belöning, tydliga mål och anställningstrygghet.

Branscherna med störst psykisk ohälsa

Andel nystartade sjukfall under 2019 som beror på psykisk ohälsa.

1. Information och kommunikation - 41 procent.
2. Juridik, ekonomi, vetenskap och stödtjänster - 37 procent.
3. Utbildning och försäkringsbolag - 36 procent.
4. Vård och omsorg - 32 procent.
5. Personliga och kulturella tjänster - 31 procent.

Källa: Skandia och Försäkringskassan

Hälsa

Han kör drönar-racing i 200 knyck

Tomi Heder gick in i väggen och behövde en hobby för att totalt kunna koppla bort jobbet. Svaret blev drönar-racing.
Joachim Stokstad Publicerad 25 november 2022, kl 09:50
Tomi Heder styr en drönarfarkost.
Tomi Heder har tävlat med drönare i tre år. De självbyggda farkosterna - man behöver flera, för de kraschar och går sönder ibland - väger cirka 400 gram. Foto: Christopher Hunt

Hur fastnade du för just drönar-racing?
– För tre år sedan jobbade jag för mycket och drabbades av utmattningssyndrom. Läkaren sa att jag borde hitta en hobby för att kunna koppla bort jobbet. Totalt. Så såg jag en Youtube-film om sporten och besökte en drönarklubb – och blev helt fast. Det är ju inte bara flygandet, du bygger och programmerar själv din drönare. I dag är detta det bästa jag vet. Och har jag inga symptom kvar av utbrändheten.

Du kör så kallad ”FPV-drönare” – vad betyder det?

– First Person View. I drönaren sitter en kamera och med hjälp av digitala FPV-glasögon känns det som att du sitter i drönarens cockpit. Det går att köra även utan sådana glasögon, men det är bara äldre rävar som började innan FPV kom som klarar det.

Vad är kicken med sporten?
– Man är FULLSTÄNDIGT fokuserad – 0 till 200 kilometer i timmen på några få sekunder och extrem kort svängradie är ingen lek. Det är ingen tillfällighet att vi sitter bakom ett skyddsnät när vi kör. De drönare man inte bygger själv är väldigt automatiserade, tävlingsdrönare manövrerar du helt manuellt. Om du ska bli skicklig måste du ha bra muskelminne, reflexerna måste sitta i ryggmärgen. Det krävs minst 40 timmars övning för att bli åtminstone hyfsad som pilot. Du kraschar ofta och det hör till. Vi brukar säga att den som INTE kraschar flyger för försiktigt. Vi stänger helt enkelt av drönaren där vi vill att den ska landa.

Hur tävlar man?
– Den vanligaste tävlingsformen är med uppbyggda banor med byglar som ska passeras och flaggor som ska rundas, så många varv som möjligt på förutbestämd tid, typ 1,5 minuter. Via glasögonen spelas flygningen in, så det går inte att fuska.

Är det en dyr sport?
– Det beror på vad du jämför med. Materialet till en tävlingsdrönare på kanske 400 gram går på runt 2 000 kronor, men det blir ju rätt många reparationer …

Är det ont om kvinnor i klubbarna?
– Ja, tyvärr. Det är visserligen fortfarande en ”liten” sport, men jag tror inte ens att det finns någon tjej i landets klubbar. Min sambo delar inte min fascination – ämnet är faktiskt förbjudet hemma.

Hur ofta tränar du?
– Säg tre till fem timmar i veckan. Året runt. På vinter kör vi inomhus.

Vilka egenskaper bör man att ha för att bli bra på drönar-racing?

– Det sägs att man bör vara ung, för då har man snabbare reflexer – men det tänker jag motbevisa, haha. Men visst är det ett faktum att världsmästarpiloterna är väldigt unga. Tålamod är en god egenskap och att vara road av att meka. Du bör också gärna vara prestigelös – i den här sporten hjälper man varandra. Det är också så kul att umgås med allt från 15- till 65-åringar med samma brinnande intresse.

TOMI HEDER
GÖR: Områdeschef på Stockholmshem. Medlem i drönarklubbarna SRFK, Stockholms Radioflygarklubb och MFK Stratos i Nynäshamn.
ÅLDER: 46 år.
BOR: Haninge.
STÖRSTA DRÖNARUPPELVELSE: Första gången jag kollade på drönar-racing. Jag föll direkt, det var kärlek vid första ögonkastet.
TIPS TILL DEN SOM ÄR NYFIKEN PÅ SPORTEN: Kolla in Facebook-sidorna FPV Sverige och Swedish Drone Cup och gå på en träning eller tävling.