Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Psykisk ohälsa: Sveriges fem sjukaste branscher

Stress och utmattning. Psykisk ohälsa är kraftigt överrepresenterat i yrkesgrupper med hög status och goda lönevillkor. Här är branscherna med högst sjuktal.
Ola Rennstam Publicerad
Siluett av kvinna som tittar ut genom fönstret.
Graden av psykisk ohälsa skiljer sig mycket mellan olika yrkeskategorier. Bland kommunikatörer beror en stor del av sjuktalen på psykisk ohälsa. Foto: Fredrik Sandberg/TT

När det gäller yrken med höga sjuktal är mönstret tydligt på svensk arbetsmarknad; sjuktalen är störst inom områden där är lönen och utbildningsnivån lägre. Högst sjuktal – både för män och kvinnor –har återvinningsarbetare, tidningsdistributörer och maskinförare. För kvinnor utmärker sig även omsorgsyrken negativt medan motsvarande gäller hantverksyrken för män.

Men när det gäller psykisk ohälsa blir mönstret det omvända. Här är det istället välutbildade och välbetalda yrkeskategorier som dominerar. Det visar en sammanställning som försäkringsbolaget Skandia har gjort av Försäkringskassans sjuktal.

Psykisk ohälsa vanligt bland kommunikatörer

Enligt rapporten löper en kommunikatör tre gånger så stor risk att råka ut för en längre sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa än en jordbrukare. För en jurist är risken dubbelt så stor jämfört med en byggnadsarbetare. Yrken som kräver högskoleutbildning sticker ut med fler sjukskrivningar som beror på stressrelaterade diagnoser och utmattningssyndrom.

– Psykiatriska diagnoser leder ofta till längre sjukskrivningar än de flesta andra sjukdomar och längden på sjukskrivningar relaterade till psykisk ohälsa har dessutom ökat över tid. Det är ett mysterium att arbetsgivare inte arbetar mer strukturerat med sitt förebyggande arbete med denna vetskap, säger Jenny Wiener, hälsoekonom på Skandia.

Några av de faktorer som har en förebyggande effekt på den psykiska hälsan och bland arbetstagare är gott ledarskap, kontroll i arbetet, balans mellan arbete och fritid, balans mellan arbetsinsats och belöning, tydliga mål och anställningstrygghet.

Branscherna med störst psykisk ohälsa

Andel nystartade sjukfall under 2019 som beror på psykisk ohälsa.

1. Information och kommunikation - 41 procent.
2. Juridik, ekonomi, vetenskap och stödtjänster - 37 procent.
3. Utbildning och försäkringsbolag - 36 procent.
4. Vård och omsorg - 32 procent.
5. Personliga och kulturella tjänster - 31 procent.

Källa: Skandia och Försäkringskassan

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

När ljuset blir till mörker – så klarar du vårdepressionen

Dagarna blir bara ljusare och varmare. Våren efterlängtad av många men inte av alla. För en del är årstiden förknippad med trötthet och en känsla av nedstämdhet.
Petra Rendik Publicerad 7 april 2025, kl 06:00
Vårdepression. Till vänster en ung skejtboardåkare, till höger en ledsen kvinna på en parkbänk om våren.
Våren är här, men inte alla känner sig pigga. Årstidsbunden depression kan drabba även under ljusare tider. Psykologen Martina Nelson förklarar varför och ger råd för att må bättre under våren. Foto: Jessica Gow/TT/Colourbox.

Plötsligt är det är ljust när vi går till jobbet och ljust när vi kommer hem. Våra vintertrötta kroppar fylls med energi och glädje.

Men för ungefär 15 procent av befolkningen blir det precis tvärtom. Man känner sig mosig, nere och trött, får svårt att sova och tappar motivationen att göra roliga saker. Årstidsbunden depression eller nedstämdhet förknippas oftast med hösten och mörkret. Men vårljuset kan också vara en utmaning för många. 

En trolig hypotes är att den biologiska klockan hamnar i ofas när dagarna bli längre och ljusare. Det i sin tur påverkar hormoner och humör. Därför kan de som känner sig trötta under våren också ha något svårare att anpassa sig till sommartid.

Press att vara social och glad

Martina Nelson pyskolog
Martina Nelson. Foto: Caroline Andersson Renaud.

Man tror att kroppen inte riktigt är redo för skiftningar med ljusförändringarna, det i kombination med en sårbarhet för depression. Men en annan aspekt är också att många känner en press på att våren ska vara en nystart, vi ska vara glada och sociala. Och så känner man inte alls så, säger psykologen Martina Nelson.

Det varierar från person till person hur hårt man drabbas. Majoriteten drabbas inte av en regelrätt diagnosticerad depression. Ungefär en till två procent blir så pass dåliga att de till exempel inte klarar av att gå till jobbet. Då behöver man ibland behandlas med till exempel KBT, ljusterapi och antidepressiva läkemedel.

För alla andra vårtrötta själar finns relativt enkla medel att ta till för att må bättre.

Det låter kanske tråkigt men det handlar om att hålla rutiner så gott det går. Försök att inte ändra på dygnsrytmen, lägg dig och vakna ungefär samma tid. Det är också viktigt att röra på sig och ät regelbunden och bra mat, säger Martina Nelson.
 

Inte alla blir pigga på våren

Utgå heller inte ifrån att alla i din omgivning känner sig pigga på våren, det minskar den sociala stressen. Och på arbetsplatsen kan vi alla göra en insats som kan hjälpa en kollega som inte mår så bra tycker Martina Nelson.

Försök att komma ut en stund varje dag, kanske på lunchen. Ta en kaffe eller picknik ihop när det är ljust ute. Det kan kännas motigt men i längden mår vi bra av det.

Något mer man kan göra?

Kom ihåg att du inte ensam om må så här och vårtröttheten går ofta över efter några veckor.