Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Chef med psykisk ohälsa

Att visa sina svagheter inför medarbetarna kan stärka ledarskapet. Det menar Linnea Björnstam, chef på Finansförbundet, som tagit sig igenom både utmattning och depressioner – och valt att vara öppen med sin problematik.
Lina Björk Publicerad
Fredrik Stehn
Linnea Björnstam vill prata om sitt mående eftersom hon som ledare känner ett behov av att poängtera vikten av att vara snäll mot sig själv. Fredrik Stehn

Det började med en känsla av kaos. Inte bara på jobbet utan i klädkammaren, i handlingslistorna, telefonboken och när familjen skulle göra upp planer. Linnea Björnstam, som alltid varit bra på att styra upp saker, kände sig plötsligt oförmögen att få det mest basala att fungera.

– På jobbet skulle jag exempelvis sätta en struktur för våra möten. En uppgift som inte är särskilt avancerad men hur jag än vände och vred på det kunde jag inte få ihop det. Jag grubblade väldigt mycket, gick på julledighet och kom tillbaka helt utan energi. Efter det blev jag sjukskriven på heltid.

Sjukskrivningen var på en tidigare arbetsplats, till följd av en ohållbar arbetssituation. Både hon och hennes position på arbetsplatsen var nyinrättad och helt oförankrad i personalgruppen. Med nya chefsnivåer skapades också en otydlighet om vad hennes roll bestod i och uppförsbacken startade nästan direkt. Det tillsammans med Linnea Björnstams personlighetstyp, att ständigt springa framåt, gjorde henne sjuk. Till slut så sjuk att hon fick läggas in ett par veckor.

Läs mer: "Chefen kan också må psykiskt dåligt"

Där och då valde hon att inte prata så mycket om orsakerna till sin ohälsa. Men när hon började som chef över medlems- och förhandlingsenheten på Finansförbundet tänkte hon om. Här har hon varit öppen med att hon stundtals inte har mått bra.

– Det kändes viktigt att prata om det eftersom jag som ledare känner ett behov av att poängtera vikten av att vara snäll mot sig själv. Mitt problem som chef är inte att jag behöver mana på, utan snarare bromsa medarbetare som vill väldigt mycket. Kan jag vara öppen med mina erfarenheter, så blir det mer tyngd bakom ord som vila och återhämtning.

Att vara öppen med sin ohälsa var dock inte enbart förenat med lättnad. Visst fanns det farhågor kring att berätta: Får man visa sina svagheter som chef? Skulle medarbetare se på hennes ledarskap på ett annat sätt än tidigare? Skulle hon skapa dålig stämning? Men responsen var odelat positiv, både från kollegorna och arbetsgivaren.

– Ohälsa är fortfarande förknippat med mycket skam. Och bilden av en chef som pekar med hela handen och inte visar känslor är utbredd. Men jag kan både ha ångestdämpande i väskan och samtidigt visa att jag är bestämd, tydlig och verksamhetsfokuserad.


I dag har begreppet “känslomänniska” fått en ny, positiv betydelse för Linnea Björnstam. Foto: Fredrik Stehn

Linnea Björnstam har reflekterat mycket över sig själv som chef. Sett sina brister och svagheter men också sina styrkor. Att vara en känslomänniska har till exempel gått från att vara något negativt till att bli en tillgång.

– Det syns tydligt på mig hur jag mår och jag berörs mycket av andras känslor. Jag har lärt mig att känslor triggas och behöver tas om hand men att inte låta saker ligga och gnaga, för det tar väldigt mycket energi. Är jag med om ett upprört samtal så försöker jag att inte göra en massa antaganden om att det är riktat mot min person utan återkopplar snabbt: ”Vad menade du med det där?” Då dödar man många hjärnspöken.

Att själv ha varit med om tunga stunder i livet tror hon också gör att hon ställer andra frågor till sina medarbetare. Samtidigt poängterar hon att det är en balansgång mellan att lyssna på medarbetare som har det tufft och att inte pådyvla dem sina egna erfarenheter.

– Att berätta att du inte mår bra måste vara ett val. Det kräver tillit till din chef, men det är också okej att inte vara öppen med det. Jag öppnar bara dörren och bjuder in, men du behöver inte kliva på.

Det syns på mig hur jag mår och jag berörs starkt av andras känslor

I dag jobbar Linnea Björnstam heltid sedan tre år tillbaka. Under den tiden har livet gått upp och ner. Att ha gått igenom depressioner och utmattning beskriver hon lite som att vara tillfrisknad från ett missbruk. Det finns alltid kvar som ett ärr och en ständig påminnelse.

– Det sägs att om du någon gång har varit utmattad så blir du aldrig frisk. Delvis är det sant, du blir en frisk utmattad, liknande en nykter alkoholist. Och förhoppningsvis har du lärt dig en läxa kring hur du lever ditt liv och blir en bättre version av dig själv än innan sjukdomen.

Linnea Björnstam tror att bilden av psykisk ohälsa kommer att förändras över tid. I dag pratas mycket om stressrelaterade besvär, återhämtning och vila. Men man ryggar för de allvarligare bieffekterna: depressioner, ångest och utmattning. I hennes fall såg arbetsgivaren en fördel med hennes erfarenheter, något hon hoppas att andra också kan göra.

– En person som rest sig efter en depression och utmattning är någon som har reflekterat mycket, lärt känna sig själv och sina gränser. En sådan person kan vara en stor tillgång.

SÅ HÅLLER DU MEDARBETARNA FRISKA

  • Prata med dina medarbetare om mående, tidiga signaler på ohälsa och återhämtning.
  • Ta hand om dig själv. En chef som mår bra har mycket bättre förutsättningar att vara ett stöd.
  • Skapa öppna relationer till dina medarbetare, signalera öppenhet att prata om hela måendet.
  • Främja en kultur där det är norm att inte låta jobbet gå ut över privatlivet.
  • Var tydlig med uppdraget och vad som ska uppnås så att medarbetaren har tydliga ramar.
  • Premiera och uppmuntra aktivt fysisk aktivitet. Det är en mirakelmedicin för att förebygga psykisk ohälsa.

RÅD FÖR ALLA

  • Ge hjärnan den återhämtning och kärlek den förtjänar. Skärmtid är inte vilsamt för hjärnan.
  • Reflektera kring ditt eget mående. Erkänn tidiga tecken på ohälsa såsom humörsvängningar, ständig trötthet, svårigheter att lösa enkla problem och svårighet att känna glädje.
  • Ta hjälp i tid.
  • Kompromissa inte med ditt eget behov av återhämtning.
  • Identifiera vad som stjäl mental energi och hitta strategier för att hantera dessa situationer på ett annat sätt.

Källa: Linnea Björnstam


CHEFER MÅR ALLT SÄMRE
Antal frånvarodagar på grund av psykisk ohälsa:

2014: 1 547 dagar

2015: 2 738 dagar

2016: 4 133 dagar

2017: 6 465 dagar

2018: 8 026 dagar

2019: 10 389 dagar

2020: 9 893 dagar

Källa: Previas chefshälsorapport, om antalet sjukskrivningar och orsaker. Rapporten är baserad på 12 300 chefer inom privat och offentlig sektor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Bränder kostar företag miljarder – varje år

Bränder kostar årligen svenska företag miljardbelopp. Trots det är många bolag dåligt rustade inför en eldsvåda.
– Det råder stor okunskap kring vilka lagar som faktiskt gäller, säger Lars Brodin på Brandskyddsföreningen.
Ola Rennstam Publicerad 26 september 2025, kl 06:00
Att ha dålig koll på brandskyddet kan bli ett dyrbart misstag. Branden på Lisebergs nya vattenvärld Oceana i Göteborg fick en katastrofal utgång. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

I snitt inträffar det 10 bränder om dagen i olika verksamheter i Sverige. År 2024 handlade det totalt om 3 355 eldsvådor. Företagsbränderna det året resulterade i skador för över fyra miljarder kronor.

Lars Brodin, brandingenjör på Brandskyddsföreningen, anser att det förebyggande arbetet på svenska företag måste bli bättre.

– Det råder stor okunskap kring vilka lagar och regler som faktiskt gäller på arbetsplatsen när det kommer till brandsäkerhet, säger han.

Det är relativt ovanligt med personskador i samband med bränder på företag. Oftast börjar det brinna efter arbetstid eller i samband med renovering när lokalerna står tomma. Antalet anlagda bränder mot företag är däremot få och syns främst i statistiken när det gäller skolbyggnader.

Dålig koll på brandriskerna

Det som utmärker verksamheter som eldhärjats är, enligt Lars Brodin, att man inte har haft koll på brandriskerna och inte vidtagit tillräckliga förebyggande åtgärder.

– Verksamheter med många brandrisker har generellt en bra medvetenhet. Det brister oftast på mindre företag, där man inte uppfattar riskerna och därför inte är så noga. Många bedömer sannolikheten för att det ska börja brinna som väldigt låg.

En brand i företagets lokaler rankas högst när ledningsgrupper har tillfrågats om företagets största risker. Det är inte svårt att förstå varför – förutom stora värdena som bokstavligen talat kan gå upp i rök kan det vara förödande om verksamheten måste stänga under en längre period.

– Att inte prioritera brandsäkerheten kan bli ett dyrt misstag. Visst, tekniska lösningar som att installera sprinkler kostar pengar, men att införa bättre rutiner och utbilda personal behöver inte kosta mycket.

Många bränder skulle kunna undvikits

Det är arbetsgivaren som har det yttersta ansvaret för brandskyddet på arbetsplatsen. De flesta företag följer minimikraven i lagstiftningen, men det är enligt Lars Brodin inte tillräckligt – lagarna lämnar nämligen ett rätt stort utrymme för tolkning.

– Lagkraven ger ett bra brandskydd ur ett personsäkerhetsperspektiv, men inte för egendom. Detta – och vad som krävs för att uppfylla försäkringsbolagens krav – måste man som ledare ha koll på.

Med rätt förebyggande åtgärder och ökad kunskap skulle många av bränderna kunna undvikas, menar han.

– Viktigast är att chefer är goda föredömen på det här området. Det grundläggande är att man som chef har koll på vilka brandrisker man behöver hantera och att brandskyddet anpassas utifrån de risker man har i verksamheten, säger han.

3 KÄNDA FÖRETAGSBRÄNDER

Ikea (1970)

Den 5 september utbröt en brand på taket till det som då var världens största möbelaffär – Ikea vid Kungens kurva. Brandorsaken var ett elfel i en reklamskylt. Skadorna blev betydande men inte katastrofala. Vid brandrean några veckor senare köade 8 000 personer, somliga väntade hela natten. I mars 1971 öppnade varuhuset igen. Försäkringsbolaget Trygg-Hansa betalade ut 23 miljoner kronor i ersättning, den dittills största försäkringsskadan i Sverige.

 

Polarbröd (2020)

Natten till den 23 augusti 2020 totalförstördes Polarbröds fabrik i Älvsbyn. En utredning visade att branden startat i deg och mjöl som följde med transportbanden och spred branden till bageriets olika delar. På några timmar hade värden för miljardbelopp gått upp i rök. Det delvis nybyggda bageriet hade ett bristande brandskydd, anläggningen på 9 000 kvadratmeter var en enda stor brandcell och saknade sprinkler. En ny fabrik kunde öppna i november året därpå.

 

Oceana (2024)

Den 12 februari utbröt en kraftig brand i Lisebergs näst intill färdigbyggda äventyrsbad. En person omkom, sexton personer fördes till sjukhus och det blev stora skador på byggnaden. Haverikommissionens utredning slog fast att branden startade när plaströr under rutschkanan svetsades samman. Rapporten konstaterade brister i arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen – ingen kände till brandriskerna med sammanfogning av plaströr. Återuppbyggnaden av vattenlandet beräknas vara klar under 2026 och kosta närmare 1 miljard kronor.

FOTO: GÖRAN SJÖBERG/TT, JENS ÖKVIST/TT, BJÖRN LARSSON ROSVALL/TT

5 VIKTIGA TIPS

  • Dimensionera brandskyddet utifrån de risker som finns i verksamheten.
  • Föregå med gott exempel som chef – visa att du tar brandskydd på allvar.
  • Upprätta rutiner för utrymning och öva regelbundet. Utbilda all personal i rutinerna.
  • Skaffa egen kompetens på området för att inte bli beroende av dyra konsulter.
  • Ta fram en restvärdelista. Det innebär att företaget identifierar – och prioriterar – de mest värdefulla och oersättliga föremålen i verksamheten. Då vet räddningstjänsten vad man ska försöka rädda och skydda vid en brand.
     

FYRA LAGAR KRING BRANDSÄKERHET

Det finns fyra lagar om brandskydd som du bör känna till som chef: 
arbetsmiljölagen, lagen om skydd mot olyckor, lagen om brandfarliga och explosiva varor samt plan- och bygglagen.