Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Chef med psykisk ohälsa

Att visa sina svagheter inför medarbetarna kan stärka ledarskapet. Det menar Linnea Björnstam, chef på Finansförbundet, som tagit sig igenom både utmattning och depressioner – och valt att vara öppen med sin problematik.
Lina Björk Publicerad
Fredrik Stehn
Linnea Björnstam vill prata om sitt mående eftersom hon som ledare känner ett behov av att poängtera vikten av att vara snäll mot sig själv. Fredrik Stehn

Det började med en känsla av kaos. Inte bara på jobbet utan i klädkammaren, i handlingslistorna, telefonboken och när familjen skulle göra upp planer. Linnea Björnstam, som alltid varit bra på att styra upp saker, kände sig plötsligt oförmögen att få det mest basala att fungera.

– På jobbet skulle jag exempelvis sätta en struktur för våra möten. En uppgift som inte är särskilt avancerad men hur jag än vände och vred på det kunde jag inte få ihop det. Jag grubblade väldigt mycket, gick på julledighet och kom tillbaka helt utan energi. Efter det blev jag sjukskriven på heltid.

Sjukskrivningen var på en tidigare arbetsplats, till följd av en ohållbar arbetssituation. Både hon och hennes position på arbetsplatsen var nyinrättad och helt oförankrad i personalgruppen. Med nya chefsnivåer skapades också en otydlighet om vad hennes roll bestod i och uppförsbacken startade nästan direkt. Det tillsammans med Linnea Björnstams personlighetstyp, att ständigt springa framåt, gjorde henne sjuk. Till slut så sjuk att hon fick läggas in ett par veckor.

Läs mer: "Chefen kan också må psykiskt dåligt"

Där och då valde hon att inte prata så mycket om orsakerna till sin ohälsa. Men när hon började som chef över medlems- och förhandlingsenheten på Finansförbundet tänkte hon om. Här har hon varit öppen med att hon stundtals inte har mått bra.

– Det kändes viktigt att prata om det eftersom jag som ledare känner ett behov av att poängtera vikten av att vara snäll mot sig själv. Mitt problem som chef är inte att jag behöver mana på, utan snarare bromsa medarbetare som vill väldigt mycket. Kan jag vara öppen med mina erfarenheter, så blir det mer tyngd bakom ord som vila och återhämtning.

Att vara öppen med sin ohälsa var dock inte enbart förenat med lättnad. Visst fanns det farhågor kring att berätta: Får man visa sina svagheter som chef? Skulle medarbetare se på hennes ledarskap på ett annat sätt än tidigare? Skulle hon skapa dålig stämning? Men responsen var odelat positiv, både från kollegorna och arbetsgivaren.

– Ohälsa är fortfarande förknippat med mycket skam. Och bilden av en chef som pekar med hela handen och inte visar känslor är utbredd. Men jag kan både ha ångestdämpande i väskan och samtidigt visa att jag är bestämd, tydlig och verksamhetsfokuserad.


I dag har begreppet “känslomänniska” fått en ny, positiv betydelse för Linnea Björnstam. Foto: Fredrik Stehn

Linnea Björnstam har reflekterat mycket över sig själv som chef. Sett sina brister och svagheter men också sina styrkor. Att vara en känslomänniska har till exempel gått från att vara något negativt till att bli en tillgång.

– Det syns tydligt på mig hur jag mår och jag berörs mycket av andras känslor. Jag har lärt mig att känslor triggas och behöver tas om hand men att inte låta saker ligga och gnaga, för det tar väldigt mycket energi. Är jag med om ett upprört samtal så försöker jag att inte göra en massa antaganden om att det är riktat mot min person utan återkopplar snabbt: ”Vad menade du med det där?” Då dödar man många hjärnspöken.

Att själv ha varit med om tunga stunder i livet tror hon också gör att hon ställer andra frågor till sina medarbetare. Samtidigt poängterar hon att det är en balansgång mellan att lyssna på medarbetare som har det tufft och att inte pådyvla dem sina egna erfarenheter.

– Att berätta att du inte mår bra måste vara ett val. Det kräver tillit till din chef, men det är också okej att inte vara öppen med det. Jag öppnar bara dörren och bjuder in, men du behöver inte kliva på.

Det syns på mig hur jag mår och jag berörs starkt av andras känslor

I dag jobbar Linnea Björnstam heltid sedan tre år tillbaka. Under den tiden har livet gått upp och ner. Att ha gått igenom depressioner och utmattning beskriver hon lite som att vara tillfrisknad från ett missbruk. Det finns alltid kvar som ett ärr och en ständig påminnelse.

– Det sägs att om du någon gång har varit utmattad så blir du aldrig frisk. Delvis är det sant, du blir en frisk utmattad, liknande en nykter alkoholist. Och förhoppningsvis har du lärt dig en läxa kring hur du lever ditt liv och blir en bättre version av dig själv än innan sjukdomen.

Linnea Björnstam tror att bilden av psykisk ohälsa kommer att förändras över tid. I dag pratas mycket om stressrelaterade besvär, återhämtning och vila. Men man ryggar för de allvarligare bieffekterna: depressioner, ångest och utmattning. I hennes fall såg arbetsgivaren en fördel med hennes erfarenheter, något hon hoppas att andra också kan göra.

– En person som rest sig efter en depression och utmattning är någon som har reflekterat mycket, lärt känna sig själv och sina gränser. En sådan person kan vara en stor tillgång.

SÅ HÅLLER DU MEDARBETARNA FRISKA

  • Prata med dina medarbetare om mående, tidiga signaler på ohälsa och återhämtning.
  • Ta hand om dig själv. En chef som mår bra har mycket bättre förutsättningar att vara ett stöd.
  • Skapa öppna relationer till dina medarbetare, signalera öppenhet att prata om hela måendet.
  • Främja en kultur där det är norm att inte låta jobbet gå ut över privatlivet.
  • Var tydlig med uppdraget och vad som ska uppnås så att medarbetaren har tydliga ramar.
  • Premiera och uppmuntra aktivt fysisk aktivitet. Det är en mirakelmedicin för att förebygga psykisk ohälsa.

RÅD FÖR ALLA

  • Ge hjärnan den återhämtning och kärlek den förtjänar. Skärmtid är inte vilsamt för hjärnan.
  • Reflektera kring ditt eget mående. Erkänn tidiga tecken på ohälsa såsom humörsvängningar, ständig trötthet, svårigheter att lösa enkla problem och svårighet att känna glädje.
  • Ta hjälp i tid.
  • Kompromissa inte med ditt eget behov av återhämtning.
  • Identifiera vad som stjäl mental energi och hitta strategier för att hantera dessa situationer på ett annat sätt.

Källa: Linnea Björnstam


CHEFER MÅR ALLT SÄMRE
Antal frånvarodagar på grund av psykisk ohälsa:

2014: 1 547 dagar

2015: 2 738 dagar

2016: 4 133 dagar

2017: 6 465 dagar

2018: 8 026 dagar

2019: 10 389 dagar

2020: 9 893 dagar

Källa: Previas chefshälsorapport, om antalet sjukskrivningar och orsaker. Rapporten är baserad på 12 300 chefer inom privat och offentlig sektor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

90 000 chefer lämnar – få unga vill ta över

Inom tio år kommer 90 000 chefer att lämna arbetslivet. Samtidigt avskräcks många unga av villkoren i chefsrollen. För att locka nästa generation krävs bättre förutsättningar, menar experter.
Lina Björk Publicerad 17 november 2026, kl 08:15
Bilden är ett montage. Till vänster syns en ung person i formell klädsel vid ett bord, med andra personer och en bärbar dator i bakgrunden. Till höger syns två vuxna personer poserande bredvid varandra.
Inom tio år väntas 90 000 chefer lämna arbetslivet. Samtidigt tvekar många unga inför en chefsroll som har blivit allt mer krävande, enligt Malin Wranding och Caroline Thunved. Foto: Colourbox/ Anna-Lena Ahlström

Högre tempo, större krav och bredare roll. Att chefsrollen har förändrats de senaste 20 åren är de flesta överens om. Dagens chefer förväntas inte bara leverera resultat, de ska skapa kultur och psykologisk trygghet.

– Tidigare handlade chefsrollen om förvaltning. Nu måste du leda i ständig förändring, vilket innebär att ha koll på cybersäkerhet, arbetsmiljö, digital utveckling, omvärldsbevakning och fackkunskap i olika frågor, säger Malin Wranding, senior rådgivare inom ledarskap.

Inom tio år kommer 90 000 chefer att gå i pension, enligt statistik från SCB. Men chefsbristen syns redan i dag i form av många chefer har ansvar för allt fler medarbetare. Caroline Thunved, tidigare generalsekreterare för Sveriges Kommunikatörer, är oroad över utvecklingen.

– Många chefer leder med ohållbara krav och förutsättningar och det ser unga. Om du vill få ihop ditt liv och karriär så lockar inte den rollen, säger hon.

Hur ska arbetsgivare få fler att vilja bli chefer?

– Gör uppdraget rimligt. Många chefer har en kravbild som inte är hållbar. Tydligare prioriteringar och bättre organisatoriska förutsättningar är avgörande för att rollen ska vara attraktiv över tid.
 

Caroline Thunved får medhåll av Malin Wranding:

– En chef ska aldrig vara ensam. Arbetsgivare behöver skapa utrymme för reflektion och feedback. Det kan handla om att ha någon att bolla med eller en grupp där du kan ventilera fritt, antingen ett chefsforum eller en grupp du själv valt ut och litar på.

Båda pekar också på att utbildning är en nyckel, men inte enbart genom punktinsatser utan som en del i vardagen.

Varför bli chef när man kan få samma lön utan personalansvar?

– Att bli chef ska inte vara en belöning för att du jobbar hårt. Låt specialister vara specialister. En ledarposition är en roll om kunskap, att inspirera andra och få dem att växa. Och med rätt förutsättningar är det fantastiskt, säger Caroline Thunved.

 

 Kan du tänka dig att bli chef?

 Fatima Essaidi, 24 år, civilingenjör och föreläsare

Fatima

– Jag skulle kunna tänka mig det, men jag har heller inte bråttom att bli det. Det får ta sin tid, eftersom jag upplever att det finns ett värde i att bygga upp sin livs- och arbetslivs erfarenhet innan man leder andra människor. 





Mattias Westerholm, 34 år, it-konsult Vivicta AB

– Det är inget jag drömmer om, men jag har provat på chefskap i ideella sammanhang. Det har lärt mig mycket och det har varit kul att ta ansvar. Men en mellanchefs roll avskräcker mig: man får ett stort ansvar men ett litet mandat, så det skulle jag passa mig för. Jag trivs bättre i demokratiska organisationer där man bestämmer tillsammans och skulle kunna bidra mer till exempel i ett styrelsearbete. 


Elias Qalandari, 24 år, administratör Norrtulls SK

– Både ja och nej. Det beror helt på vad som förväntades av mig. En faktor som bidrar till att unga inte upplever det attraktivt att bli chef är upplevelsen av dem som pekar med hela handen. Det landar inte så väl hos en ung gene ration. Många lockas säkert av en hög lön och status, men så står man plötsligt där och känner sig ensam och illa omtyckt av sina medarbetare och frågar sig varför man tackade ja till rollen. 

Vibeke Kapstad Botilsrud, 26 år, projektassistent WWF

– Att ha ansvar för medarbetare och kunna utveckla en arbetsplats kan vara ett givande jobb, men just nu vill jag få mer erfarenhet och bli mer bekväm i min nuvarande roll. Att vara chef kan vara en svår position. Samtidigt som man har ett mandat finns det begränsningar, vilket jag har sett i min organisation. Med personalansvar följer också svåra frågor som rör medarbetare som man måste ta tag i.