Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Rapport: Stor ökning av ohälsa i arbetslivet

Nästan en av tre personer upplever ohälsa till följd av jobbet. Det visar Arbetsmiljöverkets rapport för pandemiåret 2020, och det är en tydlig ökning från tidigare undersökningar.
Oscar Broström Publicerad
Henrik Montgomery/TT
Arbetsrelaterad ohälsa ökade under coronaåret 2020. Henrik Montgomery/TT

Ohälsa i arbetet kan ge uttryck i till exempel trötthet, fysisk smärta och värk, problem med nacke och axlar eller sömnstörningar. Och allt fler har dessa symtom, eller andra, på grund av sin arbetssituation.

32 procent av de tillfrågade i Arbetsmiljöverkets rapport ”Arbetsorsakade besvär 2020” upplever en ohälsa kopplad till arbetet. Av Sveriges 5 miljoner sysselsatta, motsvarar 32 procent 1,6 miljoner människor.

Det är fler kvinnor (37 procent) än män (27 procent) som upplever att de mår dåligt till följd av arbetet.

– Ingen ska bli sjuk, skadad eller dö på jobbet. Det är en viktig utgångspunkt för oss på Arbetsmiljöverket. Den här rapporten visar att det finns mycket att göra när det gäller hälsa på jobbet, säger Erna Zelmin-Ekenhem, generaldirektör på Arbetsmiljöverket, på en presskonferens.

Läs mer: Företagshälsan larmar: Skador och besvär av hemarbete

”2020 var ett extremt år”

Andelen som upplever arbetsrelaterad ohälsa har ökat från den tidigare rapporten, från 2018, med fyra procentenheter. Arbetsmiljöverket menar att det är en stor ökning.

– Vi kan se att det har skett en ökning av att uppleva ohälsa på jobbet. 2020 var ett extremt år. Vi hade och har fortfarande en pandemi att förhålla oss till. Det är troligt att svaren speglar effekten av pandemin. Det har varit svårt att få den här återhämtningen – vilan – som är så viktig när arbetslivet ställer höga krav på en.

När de medverkande fått ange orsaker till ohälsan ligger hög arbetsbelastning i topp. Därefter kommer påfrestande arbetsställningar och långvarigt sittande, följt av krävande kunder, patienter, elever eller liknande.

Att ha varit utsatt för smitta är en orsak som ökade från tidigare rapporter.

– Hur gör vi för att vända det här? Det är inte bara en sak, men det vi måste göra är att se till att ohälsosituationer inte uppstår. Därför måste vi jobba förebyggande med arbetsmiljön, säger Erna Zelmin-Ekenhem.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Unionen: ”Behövs tydligare regler kring mobbning på jobbet”

Mobbning på jobbet sätter både facket och arbetsgivaren på prov. ”Jag önskar tydligare regelverk om arbetsgivares skyldighet att utreda”, säger Annika Örnemark, regionalt arbetsmiljöombud i Unionen Göteborg.
Torbjörn Tenfält Publicerad 19 november 2025, kl 13:03
Unionen om mobbning på arbetsplatsen
Många arbetsgivare saknar rutiner för kränkande särbehandling, konstaterar Annika Örnemark, som är regionalt arbetsmiljöombud.
Foto: Ingvar Karmhed/TT/Privat

De lokala arbetsmiljöombuden ute på arbetsplatserna har som ett av sina uppdrag att hålla ögonen på den sociala och organisatoriska arbetsmiljön, till exempel stress och kränkande särbehandling.

Men att hantera mobbningsärenden är ofta svårt på lokal nivå. Både mobbaren och den mobbade kan vara nära arbetskamrater till det lokala ombudet.

– Vi stöter ibland på ärenden där det uppstått en konflikt mellan lokala facket och den individ som är berörd. Då försöker vi föra en dialog med medlemmen och hitta ett sätt där den känner sig bekväm, säger Annika Örnemark, ombudsman och regionalt arbetsmiljöombud i Unionen Göteborg.

Svårt utreda när det rör en individ

En grundläggande svårighet är att kränkande särbehandling eller mobbning ofta berör en individ. Det innebär att skyddsombud inte kan använda sitt vanliga verktyg. 

– Det betyder att vi inte kan göra en begäran om åtgärd enligt 6:6a (paragraf i arbetsmiljölagen, reds. anm.) om arbetsgivaren inte utreder på ett kvalitativt sätt eller sätter in tillräckliga åtgärder. En begäran om åtgärd är det verktyg vi har när man inte kommer framåt genom samverkan med arbetsgivaren. Det är ett kraftfullt verktyg, men som då inte kan användas vid individärenden, säger Annika Örnemark.

Få arbetsgivare har rutiner för kränkande särbehandling

Många arbetsgivare har inga rutiner för kränkande särbehandling, konstaterar hon. 

– Arbetsgivaren har oftast inte tillräcklig kompetens för att utreda själv. Då begär vi att den ska anlita en extern opartisk expert. 

I vilka fall det regionala arbetsmiljöombudet agerar på lokal nivå när det finns lokala fackliga företrädare beror på omständigheterna, framhåller Annika Örnemark.

– Vi gör en bedömning från fall till fall. Om det finns en skyddskommitté på arbetsplatsen kan vi som regionala arbetsmiljöombud gå in och stötta de lokala arbetsmiljöombuden, även om vi inte själva har rätt att agera. 

Bra när facket och företagshälsan samarbetar 

I fall med kränkande särbehandling blir ofta företagshälsovården inblandad. Annika Örnemark anser att resultatet blir bäst när facket är med och utformar företagshälsans uppdrag i olika utredningar.

– Då samverkar man kring åtgärderna så att alla har samma bild av vad som ska undersökas. Det är oerhört viktigt så det inte blir ett ensidigt arbetsgivarperspektiv. Jag har också goda erfarenheter av företagshälsovården, som gått in och varit den oberoende parten, säger Annika Örnemark.