Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Rapport: Stor ökning av ohälsa i arbetslivet
Nästan en av tre personer upplever ohälsa till följd av jobbet. Det visar Arbetsmiljöverkets rapport för pandemiåret 2020, och det är en tydlig ökning från tidigare undersökningar.
Ohälsa i arbetet kan ge uttryck i till exempel trötthet, fysisk smärta och värk, problem med nacke och axlar eller sömnstörningar. Och allt fler har dessa symtom, eller andra, på grund av sin arbetssituation.
32 procent av de tillfrågade i Arbetsmiljöverkets rapport ”Arbetsorsakade besvär 2020” upplever en ohälsa kopplad till arbetet. Av Sveriges 5 miljoner sysselsatta, motsvarar 32 procent 1,6 miljoner människor.
Det är fler kvinnor (37 procent) än män (27 procent) som upplever att de mår dåligt till följd av arbetet.
– Ingen ska bli sjuk, skadad eller dö på jobbet. Det är en viktig utgångspunkt för oss på Arbetsmiljöverket. Den här rapporten visar att det finns mycket att göra när det gäller hälsa på jobbet, säger Erna Zelmin-Ekenhem, generaldirektör på Arbetsmiljöverket, på en presskonferens.
Läs mer: Företagshälsan larmar: Skador och besvär av hemarbete
”2020 var ett extremt år”
Andelen som upplever arbetsrelaterad ohälsa har ökat från den tidigare rapporten, från 2018, med fyra procentenheter. Arbetsmiljöverket menar att det är en stor ökning.
– Vi kan se att det har skett en ökning av att uppleva ohälsa på jobbet. 2020 var ett extremt år. Vi hade och har fortfarande en pandemi att förhålla oss till. Det är troligt att svaren speglar effekten av pandemin. Det har varit svårt att få den här återhämtningen – vilan – som är så viktig när arbetslivet ställer höga krav på en.
När de medverkande fått ange orsaker till ohälsan ligger hög arbetsbelastning i topp. Därefter kommer påfrestande arbetsställningar och långvarigt sittande, följt av krävande kunder, patienter, elever eller liknande.
Att ha varit utsatt för smitta är en orsak som ökade från tidigare rapporter.
– Hur gör vi för att vända det här? Det är inte bara en sak, men det vi måste göra är att se till att ohälsosituationer inte uppstår. Därför måste vi jobba förebyggande med arbetsmiljön, säger Erna Zelmin-Ekenhem.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Skitig toa smutsar ner kontoret
Två av tre kontorsanställda tycker att toaletten på jobbet inte håller måttet, visar en ny branschundersökning. Nästan en fjärdedel av de tillfrågade uppger att de har avstått från att använda toaletten trots att de behövde.
Smuts, dålig lukt och pappershanddukar som växer på hög i en överfylld papperskorg.
Hygienen på jobbtoaletten handlar inte bara om renlighet. Den påverkar också hur människor upplever sin arbetsplats och i förlängningen hur de trivs och hur länge de väljer att stanna kvar.
För att få en bild av statusen på toaletter på arbetsplatser och i offentliga miljöer har Tork, ett varumärke inom det globala hygien- och hälsoföretaget Essity, ställt frågor till cirka tusen personer i Sverige. Drygt 600 av de tillfrågade arbetade på kontor.
Två av tre missnöjda med jobbtoaletten
*Två av tre (66 procent) kontorsanställda anser att arbetsplatsens toaletter sällan eller aldrig lever upp till deras förväntningar.
*Nästan en fjärdedel (24 procent) uppger att de har avstått från att använda toaletten trots att de behövde.
*Fyra av tio (40 procent) säger att de spenderat mindre tid på jobbet till följd av dåliga toalettupplevelser.
Det här kräver Arbetsmiljöverket 2025
Arbetsmiljöverket ska nästa år börja följa upp de föreskrifter om utformningen av arbetsplatser (AFS 2023:12), som trädde i kraft den 1 januari 2025. Hur toaletterna utformas och hur tillgängliga de är hör till det föreskrifterna reglerar. Men också i vilket skick de är.
– I arbetsmiljölagen och i våra föreskrifter står att det ska vara en god arbetsmiljö på arbetsplatsen, det gäller även i alla toalettutrymmen, säger Ewa Krynicka Storskog, arkitekt och handläggare på Arbetsmiljöverket.
Hur stor toaletten på en arbetsplats ska vara finns det föreskrifter som reglerar – men inte att det måste finnas toapapper och tvål.
Att det finns tvål är en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning
– Man får utgå från att det i begreppet en god arbetsmiljö också ingår tvål och toapapper. Men föreskrifterna är inte specificerade på den detaljnivån. Att det finns tvål är ju också en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning.
Till en god arbetsmiljö på toaletten räknar Ewa Krynicka Storskog även pappershanddukar, papperskorg, bägare för dricksvatten, klädkrok, spegel och sophink för sanitetsbindor och liknande.
Dålig hygien påverkar både hälsa och trivsel
Underhållet av toalettutrymmen är väldigt viktigt, understryker Ewa Krynicka Storskog. Hur ofta de behöver städas beror till viss del på verksamhetens art. Här måste varje arbetsgivare göra en riskbedömning och skapa tydliga rutiner för städningen.
– Har någon allergier kan toaletterna behöva städas oftare, men det står inte i föreskrifterna exakt hur ofta.
Att toalettmiljön är ren och välkomnande är viktigt för hur bra människor presterar på jobbet, menar Ewa Krynicka Storskog.
– Oroar man sig inför sina toalettbesök kan det skapa stress och ta fokus från arbetet. Känner man att man inte kan gå så ofta som man behöver kanske man dricker för lite och då finns en risk att man även drabbas medicinskt.
Kissa så ofta och länge du behöver
Kollega berättade nyligen om en Unionenmedlem som fick avdrag på sin lön för toalettbesök. Arbetsgivaren, en kaféägare i centrala Göteborg, ansåg att medarbetaren tillbringade för lång tid på toaletten.
Unionen har stämt arbetsgivaren, som även bedrev omfattande kameraövervakning av personalen.
– Alla medarbetare har rätt att gå på toaletten på betald arbetstid. Man går när man behöver, några regler om hur många eller långa besöken får vara finns inte, säger Ewa Krynicka Storskog.
En toalett per 15 anställda – och andra regler
En toalett på 15 arbetstagare är ett allmänt riktmärke. Den ska vara avskild från övrig verksamhet och inte ha direkt förbindelse med matutrymme, men ändå ligga i närheten av platsen där arbetet utförs, pausutrymmen, och tvättutrymmen. Toaletten ska ha en låsbar dörr.
En tillgänglig toalett ska rymma en rullstol. Toaletten ska ha en fri golvyta på minst 2,2 x 2,2 meter och en dörröppning som är 0,8 meter. Larm och kontrastmarkeringar bör finnas.
Om arbetsplatsen består av flera våningar ska det finnas minst en toalett på varje våningsplan. Ingen ska behöva gå till en annan våning eller byggnad för ett toabesök.
Alla medarbetare har rätt att på betald arbetstid gå på toaletten när de behöver. Det är inte reglerat i antal eller hur långa toalettbesöken kan vara.
Utformningen av toaletter arbetsplats regleras i Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2023:12.
Källa: Arbetsmiljöverket
