Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Rapport: Stor ökning av ohälsa i arbetslivet

Nästan en av tre personer upplever ohälsa till följd av jobbet. Det visar Arbetsmiljöverkets rapport för pandemiåret 2020, och det är en tydlig ökning från tidigare undersökningar.
Oscar Broström Publicerad
Henrik Montgomery/TT
Arbetsrelaterad ohälsa ökade under coronaåret 2020. Henrik Montgomery/TT

Ohälsa i arbetet kan ge uttryck i till exempel trötthet, fysisk smärta och värk, problem med nacke och axlar eller sömnstörningar. Och allt fler har dessa symtom, eller andra, på grund av sin arbetssituation.

32 procent av de tillfrågade i Arbetsmiljöverkets rapport ”Arbetsorsakade besvär 2020” upplever en ohälsa kopplad till arbetet. Av Sveriges 5 miljoner sysselsatta, motsvarar 32 procent 1,6 miljoner människor.

Det är fler kvinnor (37 procent) än män (27 procent) som upplever att de mår dåligt till följd av arbetet.

– Ingen ska bli sjuk, skadad eller dö på jobbet. Det är en viktig utgångspunkt för oss på Arbetsmiljöverket. Den här rapporten visar att det finns mycket att göra när det gäller hälsa på jobbet, säger Erna Zelmin-Ekenhem, generaldirektör på Arbetsmiljöverket, på en presskonferens.

Läs mer: Företagshälsan larmar: Skador och besvär av hemarbete

”2020 var ett extremt år”

Andelen som upplever arbetsrelaterad ohälsa har ökat från den tidigare rapporten, från 2018, med fyra procentenheter. Arbetsmiljöverket menar att det är en stor ökning.

– Vi kan se att det har skett en ökning av att uppleva ohälsa på jobbet. 2020 var ett extremt år. Vi hade och har fortfarande en pandemi att förhålla oss till. Det är troligt att svaren speglar effekten av pandemin. Det har varit svårt att få den här återhämtningen – vilan – som är så viktig när arbetslivet ställer höga krav på en.

När de medverkande fått ange orsaker till ohälsan ligger hög arbetsbelastning i topp. Därefter kommer påfrestande arbetsställningar och långvarigt sittande, följt av krävande kunder, patienter, elever eller liknande.

Att ha varit utsatt för smitta är en orsak som ökade från tidigare rapporter.

– Hur gör vi för att vända det här? Det är inte bara en sak, men det vi måste göra är att se till att ohälsosituationer inte uppstår. Därför måste vi jobba förebyggande med arbetsmiljön, säger Erna Zelmin-Ekenhem.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Våga fråga om självmordstankar

Vi måste våga prata om självmord och psykisk ohälsa för att minska stigmat. Våga fråga varandra om hur vi mår. Alternativet är tystnad – och den kan vara livsfarlig. Det menar psykologen Anna Lagerblad.
Petra Rendik Publicerad 10 september 2025, kl 15:00
Psykologen Anna Lagerblad
Många som har självmordstankar eller har försökt ta sitt liv är i arbetsför ålder och går till jobbet trots sitt mående. Därför kan arbetsplatsen vara en viktig arena för att fånga upp medarbetare som inte mår bra, anser psykologen Anna Lagerblad. Foto: Privat /Stina Stjernkvist/TT

Varje år avslutar cirka 1 500 personer sina liv. Ungefär lika många försöker begå självmord men överlever. Många fler tänker tanken. Psykisk sjukdom, depression, ångest och kritiska livshändelser som skilsmässa, uppsägning, ekonomiska svårigheter eller sjukdom ökar risken för suicid.

För den som aldrig drabbats av psykisk ohälsa kan det vara svårt att förstå hur någon självmant vill dö. Önskan att överleva är stark hos oss människor, det krävs mycket för att gå emot den kraften, förklarar Anna Lagerblad, psykolog på Capio Ångest och Depression i Stockholm.

– Men när någon mår så pass dåligt kan självmord uppfattas som en lösning på problemen. Det är den deprimerade hjärnans logik, men det är också en permanent lösning på temporära problem, säger Anna Lagerblad.

Inom psykiatrin pratar man ibland om den suicidala krisens tre O:n. Den psykiska smärtan är så pass outhärdlig att man helt enkelt inte står ut längre.

– Det andra är att problemen känns ofrånkomliga, du ser ingen lösning. Det tredje är att lidandet känns oändligt, du tappar hoppet och ser ingen ljusning i tunneln, säger Anna Lagerblad.

Självmordstankar i arbetsför ålder

Många som har självmordstankar eller har försökt ta sitt liv är i arbetsför ålder. Långt ifrån alla är sjukskrivna, utan man går till jobbet trots sitt mående. Därför kan arbetsplatsen vara en viktig arena för att fånga upp medarbetare som inte mår bra.

– Kollegor följer varandra över tid och kan upptäcka förändringar i beteendet. Vid en depression är det också vanligt att isolera sig. Kanske är arbetskamraterna de enda man faktiskt träffar, säger Anna Lagerblad.

Självmordstankar syns inte på utsidan men det finns tecken att vara uppmärksam på. Kollegan kanske börjar dra sig undan fikaraster, har svårare att klara av sitt arbete, har humörsvängningar och mycket korttidsfrånvaro.

Vad kan man som kollega göra då?

– Fråga: ”Hur mår du? Jag saknade dig på fikat i dag.” Var modig och fortsätt fråga om magkänslan säger att det är något som inte stämmer. Ta dig också tid att lyssna utan att döma eller komma med lösningar, säger Anna Lagerblad.

Rädsla att prata om självmord

Det finns en rädsla att det skulle kunna vara farligt att prata om självmord för att det skulle trigga personen att ta sitt liv. Men det är i själva verket tvärtom, studier visar att det i stället kan förebygga självmord.

– Är man deprimerad smalnar perspektivet av. Att då få sätta ord på sitt mående och formulera sig inför någon utomstående kan ge större perspektiv och distans.

Ska jag fråga om kollegan funderar på att ta sitt liv?

– Det kan vara lite svårt att göra om man inte står varandra nära. Huvudansvaret för det ligger på vården. Har man tankar på att ta sitt liv är det ett tecken på allvarlig psykisk ohälsa som kräver professionell behandling, säger Anna Lagerblad.

Som kollega och ännu mer som chef kan du däremot hjälpa personen att söka vård eftersom det kan vara jobbigt att ta det första steget. Och som chef har du ett ansvar både för att förebygga psykisk ohälsa och för att stötta medarbetare som likt Malin i artikeln här intill återvänder till jobbet efter självmordsförsök och längre sjukskrivning.

Tystnad på jobbet kan vara livsfarlig

Som chef kan du också tänka på vilket klimat som ska råda på arbetsplatsen, tycker Anna Lagerblad. En trygg miljö signalerar att vi är här för att göra vårt jobb, men vi är också människor och livet kan slå hårt mot oss alla. Det är inget skamligt som måste döljas eller tystas ner.

– Chefer behöver bli bättre på att våga ta obehagliga samtal. Det duger inte att som chef vara rädd för att prata om psykisk ohälsa för då uppstår en tystnad som i värsta fall kan vara livsfarlig.