Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Sluta tro att du är en bluff

Går det bra för dig på jobbet? Känns det som att det inte borde göra det? I så fall lider du kanske av bluffsyndromet, eller impostor syndrome. Så här gör du för att inte längre tvivla på din förmåga.
David Österberg Publicerad
Illustration över röd ballong mellan två händer som håller upp nålar.
Lider du av bluffsyndromet eller "impostor syndrome"? Illustration: Jens Magnusson

Om du går runt och känner dig som en bedragare på jobbet har du kanske drabbats av bluffsyndromet.

Fenomenet beskrevs första gången i slutet av 1970-talet av de amerikanska psykologerna Pauline Clance och Suzanne Imes. I samtal med patienter, särskilt högpresterande, upptäckte de att många upplevde att de hade fuskat sig till sina yrkesmässiga positioner.

Rädd för att bli avslöjad

Typiskt för syndromet är att känna att man har ett jobb eller en position som man egentligen inte förtjänar – och att omgivningen snart kommer att förstå det. I stället för att tänka att man är duktig eller har jobbat hårt för att nå framgång tänker man att man har råkat lura sig till sin position – eller att tur och tillfälligheter tagit en dit. Därför finns också en rädsla för att när som helst bli avslöjad.

Bluffsyndromet kan drabba alla, men är vanligare bland akademiker och personer som är duktiga på det de gör. Enligt psykologen Valerie Young – som skrivit boken The secret thoughts of successful women – finns forskning som tyder på att upp till 70 procent av alla högpresterande då och då känner sig som bluffar.

Vill göra allt perfekt

Enligt forskningen går dessutom perfektionism och bluffsyndrom ofta hand i hand. Den som känner sig som en bluff tänker att alla uppgifter måste göras perfekt och ber ogärna om hjälp. Det kan i sin tur leda till att man skjuter upp saker av rädsla för att de inte kommer att bli tillräckligt väl gjorda. Det finns också en risk att även små uppgifter utförs alltför noggrant.

Det är vanligare att känna sig som en bluff om man hör till en minoritet på arbetsplatsen. Om man till exempel är mycket yngre än kollegorna eller har ett annat kön är det större risk att känna att man inte platsar, enligt en studie från New York University.

Som kvinna kan man till exempel ha fått höra att man alltid behöver vara bättre än männen för att ta sig fram i en mansdominerad bransch – och därmed känna att det man gör aldrig är bra nog.

Självkänsla kopplad till prestation

Ens uppväxt verkar också spela roll. Den som har vuxit upp i en familj som lagt stor vikt vid prestationer kan lättare drabbas av bluffsyndromet. Då blir självkänslan oftare kopplad till vad man gör snarare än vem man är.

Som tur är finns det saker att ta till om man känner sig som en bluff. Ett knep är att prata om det. Att höra av andra att du faktiskt är duktig på det du gör – och dessutom få höra att andra har känt sig som bluffar – kan hjälpa.

Ett annat knep är att skriva ner det du är bra på. Vad kan du som har lett till att du har det jobb du har? Att handleda yngre kollegor eller praktikanter är också smart – det hjälper dig att få syn på din kompetens.

Om du är perfektionist kan du öva på att ibland göra en uppgift halvbra. Om du brukar lägga fyra dagar på att skriva en rapport kan du tvinga dig att lämna ifrån dig den efter tre.

I bästa fall kan du till slut inse att du faktiskt inte är en bluff. Att du är duktig på det du gör och kan vara stolt över det. Och om jobbet någon gång blir halvdant gjort är det faktiskt inte hela världen.

Tecken på att du lider av bluffsyndromet

  • Du känner dig otillräcklig och tvivlar på din kompetens.
  • Du känner dig rädd för att bli avslöjad som en bluff.
  • Du tänker att din framgång beror på tur eller tillfälligheter.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Lista: 5 tips som hjälper dig överleva vabruari

Ungarna är sjuka stup i kvarten och du vabbar hela tiden. Vintern är tuff för många småbarnsföräldrar men det blir lättare, vi lovar. Under tiden får ni några tips på hur man kan minska vab-frustrationen.
Petra Rendik Publicerad 19 februari 2026, kl 06:04
Förälder mäter feber på sjukt barn hemma under vabruari.
Vabruari är högsäsong för infektioner bland småbarn – tvååringar toppar statistiken över flest vab-dagar enligt Försäkringskassan. Foto: Anders Wiklund/TT

Februari och mars är månaderna då flest är hemma med sjuka barn. Infektionerna kan dugga tätt, särskilt om barnen är små och går i förskolan. Allra vanligaste är det att vabba 2-åringar enligt statistik från Försäkringskassan. 

Förra året togs det ut ungefär 9 dagar med vab per tvååring. Antalet dagar per år minskade vartefter barnet blev äldre. Kanske kan det vara en liten tröst när det känns som du vabbar för hundraelfte gången.

5 tips för att klara vab-träsket

Planera vab i förväg – så undviker ni konflikter hemma

Det är lätt att ryka ihop på morgonkvisten när barnet vaknar sjukt. Båda känner att de verkligen behöver vara på jobbet, så vem ska vara hemma? Bestäm er för ett system innan kräksjukan slår till och fördela ansvaret så rättvist det går. 

Kanske ska ni köra varannan dag utan undantag, dela veckan rakt av eller vabba halva dagen var? Föräldraförsäkringen är väldigt flexibel i det avseendet. Om ni är två föräldrar kan ett tips vara att på söndagen gå igenom kommande vecka och ha en plan för hur ni gör om barnen blir sjuka.

Vem får vabba? Regler för släktingar, vänner och ersättning

Det är inte bara är mammor och pappor som kan vabba. En släkting eller vän kan också få ersättning om de avstår ifrån att jobba eller söka arbete när de är hemma med ditt barn. Men första gången någon annan än föräldrar vabbar måste personen anmäla det genom att ringa Försäkringskassan.

Vobba med sjukt barn – vad gäller och vilka rättigheter har du?

Att vobba, jobba hemma med sjukt barn, är en fantastisk möjlighet för många. Ekonomin blir mindre lidande och stressen att halka efter på jobbet minskar. Fast vobb kan också skapa stress för det är ju inte alltid lätt att vårda en liten sjukling och svara på jobbmejlen samtidigt. 

Ett tips kan vara att vobba halva dagen och vabba resten. Om barnet är tillräckligt stort kan ni komma överens om att du tar dina möten på förmiddagen och tittar på film med barnet på eftermiddagen.

Kom ihåg att vobba inte är en rättighet eller skyldighet. En chef kan alltså inte kräva att du vobbar och du måste få dennes medgivande om du vill göra det.

Dina rättigheter vid vab – vad får chefen säga?

Du har rätt enligt lag att vara hemma med sjuka barn. Din chef kan alltså inte neka dig det oavsett hur mycket ni har att göra. Det är chefens ansvar att din och dina kollegors jobbhög inte växer för att du är hemma. 

Du får inte bli missgynnad på jobbet på något sätt för att du är hemma och vårdar barn. Om chefen (eller en kollega för den delen) muttrar ”ska du vabba igen?” svarar du lugnt ”ja det ska jag". Blir det här muttret ett återkommande problem kan du kontakta facket eller DO, diskrimineringsombudsmannen.

Glöm inte att mysa

Sänk kraven på vardagen och stäng av jobbmobilen om du vabbar. Passa på att vila lite när du kan, vi vet det går inte alltid. Men vab är en riktigt schysst förmån så varför inte låta en liten feberhet hand krypa in i din samtidigt som ni kurar ihop er i soffan. Påminn dig själv om att det här inte varar för evigt.

När vabbas det som mest?

Vab varierar mycket under året. Vanligtvis har det vabbats mest under februari till mars. Under coronapandemin ökade vabbandet kraftigt och förändrade mönstret för när det vabbades som mest.

I april 2020, under pandemins början, betalades det ut fler dagar med vab än någonsin tidigare. Under både november och december 2021 betalades det ut över 1 miljon vab‑dagar varje månad. Efter coronapandemin återgick mönstret till det vanliga med toppar i februari och mars.

Källa: Försäkringskassan.

Hälsa

Så dåligt är sömnbrist – och det här kan du göra åt problemet

Många sover för lite. Sömnbrist kan leda till en rad hälsoproblem och sjukdomar på sikt. Men det finns vetenskapliga knep för att sluta nattuggla och börja sussa gott i stället.
Elisabeth Brising Publicerad 27 november 2025, kl 06:01
svart_att_sova_foto_stina_stjernkvist_tt.jpg
Många svenskar har sömnproblem. Sömnunderskott kan öka risken för vissa sjukdomar. Men att oroa sig gör ingen piggare eller gladare. Har du svårt att sova finns tips att ta till enligt sömnforskarna. Foto Stina Stjernkvist/TT

Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar. 

Därför får vi sömnbrist

På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet. 

Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.

Gå ut på morgon och förmiddag

Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn. 

Så påverkas människan av för lite sömn

  • Uppmärksamhet och arbetsminne försämras.
  • Man känner sig tröttare.
  • Förmågan att lära sig nya saker minskar.
  • Humöret påverkas negativt, många tolkar andra mer negativt.
  • Vi blir mer lätt distraherade.
  • Vi känner oss mindre motiverade och får svårare att ta tag i saker.
  • Ämnesomsättningen påverkas då kroppen blir sämre på att reglera sina glukosnivåer.

Källa: Sömnforskare vid Stockholms universitet 

Foto: Colourbox

Det här ska du göra för att sova gott

  • Försök hålla regelbundna sovtider. Lägg dig och gå upp ungefär samma tid varje dag.
  • Var ute så mycket du kan i dagsljuset. Gärna på förmiddagen vintertid.
  • Ät regelbundna måltider. Somna inte hungrig eller proppmätt.
  • Gör det du tycker är roligt på fritiden, boka in sociala aktiviteter.
  • Rör på dig - all fysisk aktivitet är bra för sömnen.
  • Kom ihåg att både sociala och fysiska aktiviteter ger ett större sömnbehov och gör det lättare att somna! Men gör inte bara det ena eller andra, utan både och.
  • Undvik skärmar med adrenalinframkallande serier, dataspel, mobilscrollande, liksom blått ljus och starka lampor på kvällen.
  • Undvik alkohol, att dricka försämrar sömnkvaliteten.
  • Undvik kaffe, energidryck, cola, grönt och svart te ett par timmar innan du ska somna. Drycker som innehåller koffein kan göra det svårare att somna. Hur starkt kroppen reagerar på koffein är individuellt och beror också på hur tillvand du är.
  • Sök medicinsk hjälp vid svåra besvär med sömn och trötthet. Tänk på att alla kan drabbas av störd sömn ibland: det finns ingen anledning att oroa sig för tillfälliga sömnstörningar. 

Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se

Allvarlig sömnbrist – ökad risk för sjukdomar 

Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar. 

  • Diabetes på grund av sömnbristens påverkan på blodsocker och insulin.
  • Alzheimer på grund av bristen på återhämtning av hjärnan under sömnen. Vid sömn rensar kroppen ut överskott av proteinet beta-amyloid.
  • Stresskänslighet för vissa, på grund av för lite återhämtning av centrala funktioner i människokroppen.
  • Mer negativa tankar och känslor, svårare att orka med social interaktion
  • Depression och ångestsymptom. Eventuellt ökad risk för utmattning.
  • Psykotiska symptom som hallucinationer och vanföreställningar för personer i riskgrupper. 


Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.