Du jobbar med det du har betalt för att göra. Dessutom skrollar du Instagram, bokar en tandläkartid, kollar på Youtube och spelar mobilspel. Varje dag lägger vi minst en timme av vår arbetstid på att göra saker som inte har med jobbet att göra. 

Lars Ivarsson är docent i arbetsvetenskap vid Karlstads universitet och har forskat om privata angelägenheter på jobbet.

– Vi surfar, pratar med kollegor i korridoren, skriver ut privata saker på skrivaren, shoppar och springer ärenden. Så totalt sett gör vi en mängd saker på arbetstid som vi inte har betalt för att göra, säger han. 

Pratar Game of thrones på jobbet

Våra privata angelägenheter på jobbet går att dela in i flera kategorier. I en hamnar sådant vi gör av nödvändighet, som att gå och köpa värktabletter när vi har ont i huvudet eller prata med förskolan om sjuka barn. I en annan finns det som hör till den sociala samvaron, som när vi pratar helgplaner med kollegor eller diskuterar Game of thrones.

I en tredje hamnar aktiviteter som surfande, skrollande på sociala medier och mobilspel. Forskning visar att vi lägger ungefär tio procent av arbetstiden på privat surfande, men Lars Ivarsson tror inte att vi skulle ha fått mer gjort utan det.

– Tio procent kan låta mycket men bryter vi ner det handlar det om sex minuter i timmen. Enligt arbetstidslagen har vi rätt att ta de pauser vi behöver, även om det inte är reglerat exakt hur ofta och hur länge vi får ta paus. Arbetsgivare tycker ibland att vi ska hålla sprinthastighet under ett maratonlopp, men det kan vi ju inte. Vi är inte maskiner. I alla arbetsuppgifter som har ett analytiskt inslag blir det omöjligt att arbeta som en maskin.

Lars Ivarssons forskning visar till och med att privata angelägenheter under arbetstid gör oss mer effektiva.

– När vi intervjuade ingenjörer sa de att om de stöter på ett problem som de inte hittar en bra lösning på, blir det inte bättre av att bara sitta och nöta. Då tog några en promenad runt kvarteret, andra surfade lite på nätet. När de återvände kunde de ofta lösa arbetsuppgiften. Vi pratade också med socialsekreterare som sa att det inte gick att gå direkt från ett tungt möte till ett annat. De behövde återhämtningstid som de fick genom att exempelvis kolla på sociala medier en stund. Så i den meningen gav det de gjorde privat en positiv effekt på arbetet.

Så arbetsgivare borde ha större förståelse för att anställda kollar Instagram och spelar mobilspel?

– Ja, men det är självfallet en balansgång. Det går inte att säga att anställda får göra precis vad de vill på arbetet, men vi har ett behov av regelbundna pauser och återhämtning. Dessutom blir anställda som känner att arbetsgivaren litar på dem mer lojala och mer benägna att ställa upp när det behövs. Men det måste så klart gå åt båda hållen.

Kortare arbetstid minskar behovet av paus

Enligt Lars Ivarsson anser arbetsgivare oftast att resultat är viktigare än arbetstid. Ändå har de svårt att släppa det där med tiden.

– När vi frågar chefer om det är okej att deras medarbetare går hem tidigare när de har gjort det de förväntats göra, då svarar de att det inte är det. Å ena sidan är resultatet självklart överordnat tiden, å andra sidan är tiden ändå så viktig att det inte är okej att lämna arbetet när resultatet är uppnått. Man kan såklart argumentera för att ju mer tid vi lägger på något, desto bättre blir det men det stämmer inte alltid. Det sägs till exempel att Mick Jagger och Keith Richards skrev ”Satisfaction” på tio minuter. Det var ju i så fall en enorm utdelning på kort tid.

Skulle vi ägna mindre tid åt privata angelägenheter om arbetstiden var kortare?

– Det tror jag. I alla fall om man kortar varje dag i stället för att ha ytterligare en ledig dag i veckan. I dag kommer många till jobbet, startar sin dator och sedan går de på kafferast. Men kommer man lite senare struntar man kanske i den rasten. Behovet av återhämtning under arbetsdagen kan nog bli mindre om vi har kortare arbetsdagar.