Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

"Många tvingas utföra meningslösa uppgifter"

Många känner att de har ett rätt innehållslöst jobb, som de främst utför för att få lön. David Eklind Kloo vill med boken Arbetets mening få igång en diskussion om vad vi egentligen gör med vår tid och våra liv.
David Österberg Publicerad
Jonas Malmström
Många upplever att deras kompetens inte nyttjas fullt ut, säger David Eklind Kloo som skrivit en bok om arbetets mening. Jonas Malmström

I den uppmärksammade boken Arbetets mening lyfter David Eklind Kloo frågan om vad vi egentligen gör på jobbet – och vad jobbet gör med oss.

Han har intervjuat både arbetare och tjänstemän om hur de upplever sina jobb och beskriver utifrån det hur våra arbeten påverkar våra liv. Många gillar sina jobb – men många vantrivs också, bland annat för att de tvingas utföra uppgifter som egentligen inte behövs eller för att de känner sig reducerade till robotar.

I en av intervjuerna säger en ingenjör att hon bara lägger en femtedel av sin arbetstid på roligt och kreativt arbete – resten på rutinartade, monotona arbetsuppgifter.

Varför en bok om arbetets mening?
– Därför att vi pratar för lite om det. Vi pratar för lite om arbetet överhuvudtaget – men när vi gör det handlar det bara om hårda villkor som lön och anställningsvillkor och att arbetsmiljön ska vara säker. Men arbetets innehåll, vad vi ägnar våra liv åt, diskuterar vi nästan inte alls.

– De hårda villkoren ser vi som något som vi ska hantera gemensamt, medan att ha ett stimulerande och meningsfullt jobb ses som individens problem. Men om det är själva jobbet det är fel på är inte mycket vunnet – ur ett samhälleligt perspektiv – om någon byter från ett meningslöst jobb och det tas över av någon annan. Jag är intresserad av hur vi kan hitta verktyg för hur vi tillsammans kan förbättra arbetslivet.

Vems ansvar är det om ens jobb inte är utvecklande?
– I dag organiserar vi arbetet utifrån att ekonomisk vinst är den övergripande drivkraften. Det sätter gränser för vilket värde arbetet kan få. Dessutom är produktionen ofta storskalig. Och ju mer storskalighet, desto otydligare riskerar ens egen roll att bli. Många upplever att deras kompetens inte nyttjas fullt ut.

– Men det finns också en politisk dimension. När det är brist på arbetskraft räcker det inte att locka med lönen, då blir även arbetets innehåll viktigt. När det är överskott på arbetskraft blir det lättare för arbetsgivare att strunta i innehållet. I det avseendet finns ett politiskt ansvar att arbeta för full sysselsättning.

Vilket ansvar har fackförbunden för arbetets innehåll?
– Det borde vara en självklar facklig uppgift. Det fanns en tid när den frågan stod högt på den fackliga agendan. När vi hade full sysselsättning arbetade facken för att arbetet skulle vara något mer än en inkomst. Sedan 1990-talskrisen, när arbetslösheten sköt i höjden, har frågan fått mindre uppmärksamhet. Som medlemmar i ett fackförbund har vi kommit överens om att inte konkurrera med andra genom låga löner eller genom att utsätta oss för fara. Det vore rimligt att inte heller låta företagen konkurrera genom att låta sina anställda utföra nedbrytande arbetsuppgifter.

Och arbetsgivarna?
– Även arbetsgivarna borde vara intresserade av de här frågorna. Om tillfredsställelsen och engagemanget ökar, ökar också lönsamheten, och sjukfrånvaron minskar. Det finns mycket att vinna på att ta tillvara människors potential. Inte minst i Sverige där utbildningsnivån är hög. Vår konkurrensfördel måste vara att ta tillvara människors kompetens.

För många betyder arbetet väldigt mycket. Har vi för höga förväntningar på vad arbetet ska tillföra våra liv?
– En del skulle säkert vara förtjänta av att låta arbetet ta lite mindre plats i livet. Men om jobbet bara ska vara en källa till försörjning borde vi i så fall jobba så lite som möjligt och leva huvuddelen av våra liv utanför arbetet. Samtidigt vill människor att deras jobb ska vara utvecklande. Vi investerar så mycket tid och ansträngning på våra arbeten.

Tycker vi att våra jobb är utvecklande?
– Många tycker det. Men en tredjedel av alla som arbetar svarar att arbetet inte gör deras liv bättre, bortsett från lönen. En orsak kan vara att man tvingas utföra meningslösa uppgifter. Det kan också vara så att arbetet man utför har en tydlig nytta, men att man känner sig som en robot och reducerad på sin identitet. Någon annan har bestämt hur arbetet ska utföras. Det är nedbrytande att bli så distanserad från sitt jobb. Alla arbetsuppgifter kan inte vara roliga, men det betyder inte att arbetet i sin helhet behöver vara nedbrytande eller meningslöst.

Hur ser du på framtiden – kommer fler att känna att arbetslivet är meningsfullt?
– Utvecklingen kan gå åt båda hållen. Politiken genomsyras av ett liberalt perspektiv och skillnaden i de politiska synsätten är alltför små. Vi ser inte nedbrytande arbetsuppgifter som ett samhällsproblem som orsakar vrede, utan som ett individuellt ansvar. Det ligger på varje individ att hitta det bästa äldreboendet, den bästa förskolan, den bästa skolan. På samma sätt ligger det på varje individ att hitta det bästa jobbet.

– Facken måste våga peka på att det här är ett samhällsproblem och kräva förändringar. Kanske har pandemin gjort oss mer öppna för det perspektivet. Jag tror att det är viktigt att flytta beslutsfattandet nedåt i organisationerna. Människor gör inte meningslösa uppgifter om de själva får bestämma över sitt arbete.

David Eklind Kloo

GÖR: Författare och utredare på Handelsanställdas förbund, studerar religionsvetenskap.

ÅLDER: 43 år.

FAMILJ: Fru och två barn, 4 respektive 8 år gamla.

GÖR HELST PÅ FRITIDEN: Umgås med min familj och läser.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Din skärmhjärna har rättigheter

Vi är uppkopplade och multitaskar som aldrig förr. Det riskerar att slita på hjärnhälsan. Men på jobbet finns regler som ska skydda dig vid skärmen.
Elisabeth Brising Publicerad 28 april 2025, kl 06:01
Hund vid dator.
Vi tillbringar allt mer arbetstid och fritid vid skärmar. Det kan slita på hjärna och koncentration. Men det finns skärmregler för arbetslivet som ska skydda din hälsa. Foto: Colourbox

Vi har aldrig suttit så klistrade vid skärmar som nu, både på jobbet och fritiden. Enligt forskare kan beteendet få negativa hälsokonsekvenser och börja påverka hjärnans förmåga att jobba fokuserat. 

– Det finns studier som tyder på det, att våra koncentrationsbeteenden tycks ha förändrats över tid. Att vi jobbar kortare stunder med en och samma sak innan vi växlar fokus, säger Sissela Nutley hjärnforskare vid Karolinska institutet. 

Sissela Nutley.

Multitasking leder till att vi både blir mer stressade och mindre effektiva påpekar hon. Vår kapacitet att vara uppmärksamma på rätt saker minskar när den digitala miljön är designad för att splittra vårt fokus med notiser. 

–  Den lockar till fragmentarisk uppmärksamhet eftersom vi kan agera på en ny tanke direkt och kolla saker. Det kostar för hjärnan, säger Sissela Nutley. 

Finns regler för skärmjobb 

Arbetsgivaren har ett stort ansvar för arbetsmiljön och hur din hälsa påverkas av jobbet. Sedan 90-talet finns riktlinjer för arbete vid ”bildskärm”. Jobbet ska göras med hänsyn till människans ergonomi och där ingår hur vi förstår och hanterar information. Det kallas kognitiv ergonomi berättar Kersti Lorén, sakkunnig i ergonomi på Arbetsmiljöverket och förklarar: 

Kersti Lorén
Kersti Lorén. Foto: Arbetsmiljöverket

– Arbetet ska anpassas efter människan och inte tvärtom. Att man förstår hur människan tar till sig och bearbetar information och vad vi behöver för att ha hälsa, välbefinnande och göra ett bra, produktivt jobb. 

Den kognitiva belastningen är något man talar mer om

De medicinska risker med datorarbete som beskrivits tydligast hos myndigheten är rygg- och synbesvär. Men bildskärmsreglerna är gamla och ett nytt direktiv om arbetsmiljön vid skärmar är på gång från EU-kommissionen, även om det dröjer innan de är i bruk. 

– Den kognitiva belastningen är något man pratar mer om idag är min uppfattning, säger Kersti Lorén. 

Hon föreslår att vi pratar på jobbet om hur digitala arbetssätt och system påverkar oss. Det systematiska arbetsmiljöarbetet är det viktiga. 

– På arbetsplatsträffar kan ni titta på risker hos er och då kan det handla om att man sitter för länge vid datorn, eller känner sig övervakad, Kersti Lorén.

”Man har inte tittat på konsekvenserna

Arbetsmiljöverkets inspektör Malin Cato har lett 1 500 kontroller av arbetsgivare om hur de kan förebygga risker i den digitala arbetsmiljön. Var fjärde arbetsplats hade brister. Hon vill se mer kunskap om hur anställdas hälsa påverkas av teknikutvecklingen.

Malin Cato.
Malin Cato. Foto: Privat

– Nu har vi haft arbete vid datorer ganska länge, men man har inte tittat på arbetsmiljökonsekvenserna, säger hon. 

Hur många timmar det är hållbart för människor att sitta vid skärm är väldigt individuellt, enligt Malin Cato.

I den digitala miljön kan man också få in uppgifter från många olika håll på en gång, vilket kräver mer av hjärnans arbetsminne, betonar hon. Digitala möten och hybridmöten kräver dessutom mer av vår kognition än fysiska möten enligt studier. 

Tips: Se hjärnan som en muskel

– Våra hjärnor är komplexa. Arbetsgivaren ska undersöka hur vi mår och hur systemen fungerar. Vi behöver tänka på hjärnan som en muskel. Du tränar inte bara biceps tre timmar, säger Malin Cato. 

Utan möjlighet till återhämtning blir konsekvenserna ytterst ohälsa och sjukfrånvaro. 

– Vi ser ju utmattningssymptom. Det är en sjukfrånvaro som inte minskar. Den har inte bara med digital utveckling att göra, men det är bidragande. 

Finns bevisade samband mellan sjukskrivningarna i stress och digitala arbetssätt? 

– Inte statistiska samband. Men kognitiv forskning pekar på att man överbelastar funktioner i hjärnan, säger Malin Cato. 

Reglerna vid jobbskärmen

Ett urval av föreskrifterna från Arbetsmiljöverket för ”bildskärmsarbete” - som arbetsgivare förväntas ha koll på: 

  • Hänsyn till kognitiv ergonomi: ”Arbetsgivaren ska vid utformning, val och ändring av programvara, ta särskild hänsyn till de ergonomiska principer som gäller för människans förmåga att uppfatta, förstå och bearbeta information.”
     
  • Pauser och glasögon: Du ska kunna växla till andra uppgifter om synbesvär eller andra belastningsbesvär uppstår. Alternativt få tillräckliga pauser. Du har rätt till synundersökning och terminalglasögon vid behov. 
     
  • Ingen osynlig kontroll: ”Arbetsgivaren får inte kontrollera arbetstagarnas arbetsinsats via datasystem, varken kvantitativt eller kvalitativt, utan att arbetstagarna känner till det.” 
     
  • Begripliga it-system: ”Lämpligt utformade med hänsyn till arbetsuppgiftens krav och användarens förutsättningar och behov.”
     
  • Inte starkt styrt eller bundet: Arbetet vid skärm ska om möjligt inte vara tvunget att utföras i en strikt ordning där du inte kan avbryta jobbet utan att bli avlöst, eller inte kan bestämma takten. 

Reglerna är förkortade och sammanfattade av Kollega. Arbetsmiljöverkets alla riktlinjer finns på Arbetsmiljöverket

Det finns också andra regler och lagar som påverkar digital arbetsmiljö, som GDPR och den nya AI-förordningen