Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

"Många tvingas utföra meningslösa uppgifter"

Många känner att de har ett rätt innehållslöst jobb, som de främst utför för att få lön. David Eklind Kloo vill med boken Arbetets mening få igång en diskussion om vad vi egentligen gör med vår tid och våra liv.
David Österberg Publicerad
Jonas Malmström
Många upplever att deras kompetens inte nyttjas fullt ut, säger David Eklind Kloo som skrivit en bok om arbetets mening. Jonas Malmström

I den uppmärksammade boken Arbetets mening lyfter David Eklind Kloo frågan om vad vi egentligen gör på jobbet – och vad jobbet gör med oss.

Han har intervjuat både arbetare och tjänstemän om hur de upplever sina jobb och beskriver utifrån det hur våra arbeten påverkar våra liv. Många gillar sina jobb – men många vantrivs också, bland annat för att de tvingas utföra uppgifter som egentligen inte behövs eller för att de känner sig reducerade till robotar.

I en av intervjuerna säger en ingenjör att hon bara lägger en femtedel av sin arbetstid på roligt och kreativt arbete – resten på rutinartade, monotona arbetsuppgifter.

Varför en bok om arbetets mening?
– Därför att vi pratar för lite om det. Vi pratar för lite om arbetet överhuvudtaget – men när vi gör det handlar det bara om hårda villkor som lön och anställningsvillkor och att arbetsmiljön ska vara säker. Men arbetets innehåll, vad vi ägnar våra liv åt, diskuterar vi nästan inte alls.

– De hårda villkoren ser vi som något som vi ska hantera gemensamt, medan att ha ett stimulerande och meningsfullt jobb ses som individens problem. Men om det är själva jobbet det är fel på är inte mycket vunnet – ur ett samhälleligt perspektiv – om någon byter från ett meningslöst jobb och det tas över av någon annan. Jag är intresserad av hur vi kan hitta verktyg för hur vi tillsammans kan förbättra arbetslivet.

Vems ansvar är det om ens jobb inte är utvecklande?
– I dag organiserar vi arbetet utifrån att ekonomisk vinst är den övergripande drivkraften. Det sätter gränser för vilket värde arbetet kan få. Dessutom är produktionen ofta storskalig. Och ju mer storskalighet, desto otydligare riskerar ens egen roll att bli. Många upplever att deras kompetens inte nyttjas fullt ut.

– Men det finns också en politisk dimension. När det är brist på arbetskraft räcker det inte att locka med lönen, då blir även arbetets innehåll viktigt. När det är överskott på arbetskraft blir det lättare för arbetsgivare att strunta i innehållet. I det avseendet finns ett politiskt ansvar att arbeta för full sysselsättning.

Vilket ansvar har fackförbunden för arbetets innehåll?
– Det borde vara en självklar facklig uppgift. Det fanns en tid när den frågan stod högt på den fackliga agendan. När vi hade full sysselsättning arbetade facken för att arbetet skulle vara något mer än en inkomst. Sedan 1990-talskrisen, när arbetslösheten sköt i höjden, har frågan fått mindre uppmärksamhet. Som medlemmar i ett fackförbund har vi kommit överens om att inte konkurrera med andra genom låga löner eller genom att utsätta oss för fara. Det vore rimligt att inte heller låta företagen konkurrera genom att låta sina anställda utföra nedbrytande arbetsuppgifter.

Och arbetsgivarna?
– Även arbetsgivarna borde vara intresserade av de här frågorna. Om tillfredsställelsen och engagemanget ökar, ökar också lönsamheten, och sjukfrånvaron minskar. Det finns mycket att vinna på att ta tillvara människors potential. Inte minst i Sverige där utbildningsnivån är hög. Vår konkurrensfördel måste vara att ta tillvara människors kompetens.

För många betyder arbetet väldigt mycket. Har vi för höga förväntningar på vad arbetet ska tillföra våra liv?
– En del skulle säkert vara förtjänta av att låta arbetet ta lite mindre plats i livet. Men om jobbet bara ska vara en källa till försörjning borde vi i så fall jobba så lite som möjligt och leva huvuddelen av våra liv utanför arbetet. Samtidigt vill människor att deras jobb ska vara utvecklande. Vi investerar så mycket tid och ansträngning på våra arbeten.

Tycker vi att våra jobb är utvecklande?
– Många tycker det. Men en tredjedel av alla som arbetar svarar att arbetet inte gör deras liv bättre, bortsett från lönen. En orsak kan vara att man tvingas utföra meningslösa uppgifter. Det kan också vara så att arbetet man utför har en tydlig nytta, men att man känner sig som en robot och reducerad på sin identitet. Någon annan har bestämt hur arbetet ska utföras. Det är nedbrytande att bli så distanserad från sitt jobb. Alla arbetsuppgifter kan inte vara roliga, men det betyder inte att arbetet i sin helhet behöver vara nedbrytande eller meningslöst.

Hur ser du på framtiden – kommer fler att känna att arbetslivet är meningsfullt?
– Utvecklingen kan gå åt båda hållen. Politiken genomsyras av ett liberalt perspektiv och skillnaden i de politiska synsätten är alltför små. Vi ser inte nedbrytande arbetsuppgifter som ett samhällsproblem som orsakar vrede, utan som ett individuellt ansvar. Det ligger på varje individ att hitta det bästa äldreboendet, den bästa förskolan, den bästa skolan. På samma sätt ligger det på varje individ att hitta det bästa jobbet.

– Facken måste våga peka på att det här är ett samhällsproblem och kräva förändringar. Kanske har pandemin gjort oss mer öppna för det perspektivet. Jag tror att det är viktigt att flytta beslutsfattandet nedåt i organisationerna. Människor gör inte meningslösa uppgifter om de själva får bestämma över sitt arbete.

David Eklind Kloo

GÖR: Författare och utredare på Handelsanställdas förbund, studerar religionsvetenskap.

ÅLDER: 43 år.

FAMILJ: Fru och två barn, 4 respektive 8 år gamla.

GÖR HELST PÅ FRITIDEN: Umgås med min familj och läser.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Facklig på callcenter: ”Tror AI kommer coacha medarbetare”

På callcenter mäts anställdas prestationer dagligen och AI kan lyssna på samtal. Men en mänsklig chef finns kvar - vilket facket välkomnar. 
– En personlig kontakt är bättre, säger Murat Türk, lokal klubbordförande på Concentrix.
Elisabeth Brising Publicerad 20 maj 2025, kl 06:01
Callcenter arbetsplats
AI och algoritmiska system används mer som chefsstöd för att kontrollera och mäta arbetet visar forskning. På callcenter har personalen länge arbetat datastyrt med ständig prestationsmätning. Men den mänskliga chefen finns kvar, än så länge. Foto: Colourbox/Colourbox

Murat Türk är Unionens klubbordförande på globala kundtjänstkonsulten Concentrix. Han tror att AI-drivna system och det som kallas algoritmisk arbetsledning kan ersätta mer av chefers uppgifter framöver. 

Murat Türk.
Murat Türk. Foto: Privat.

– Det finns säkert planer att implementera AI som bestämmer hur grupperna ska schemaläggas. Jag tror även att AI kommer coacha medarbetare i sina prestationer och räkna prognoser och slutresultatet för en klient, säger han. 

Men där är branschen inte än. Chefer följer upp resultaten öga mot öga. 

Vad skulle du tycka om en AI-chef? 

– Jag skulle inte föredra det, en personlig kontakt är bättre för att behålla en genuin relation mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Hur tror du AI kommer påverka er arbetsmiljö?

– Det finns en viss risk att den kan räkna fel och risk att arbetsmiljön påverkas. 

Det här är algoritmisk arbetsledning

Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap. 

Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda. 

Läs mer
Forskare: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?

AI lyssnar på telefonsamtal

Om AI börjar kommentera hur anställda når nyckeltalen blir det en stressigare arbetsmiljö, tror Murat Türk. Redan i dag testar företag egna ChatGPT-modeller som gör ärendeloggningar och skriver journal på kundservicesamtal. 

– AI:n lyssnar på samtalet och loggar det. Den sammanfattar kundens ärende och vad lösningen blev, säger han.

”Orolig mage får tas upp med chefen”

I callcenterbranschen har det länge varit vanligt med digitala verktyg som ständigt mäter hur de anställda jobbar och om de når sina mål (KPI:er).

Ylva Harnesk.
Ylva Harnesk. Foto: Privat

– Du kan följa prestationstabeller dagligen. Det finns nyckeltal man ska klara av, säger Ylva Harnesk, facklig klubbordförande för Unionen på kundtjänstföretaget Teleperformance i Stockholm. 

Digitala system fördelar samtal och följer upp medarbetarnas resultat i olika kanaler som samtal, chatt och mejl. Arbetsmiljön präglas av ett strikt schema med korta förutbestämda pauser för att exempelvis gå på toaletten. Anställda förväntas följa kundköer och se hur många som är tillgängliga för samtal. 

– Allting är schemalagt, som short breaks. Det är en betald paus då du står till arbetsgivarens förfogande. Men har man en orolig mage får man ha en dialog med arbetsgivaren om det, säger Ylva Harnesk.

”Annars har vi inte jobb”

Ylva Harnesk är själv nöjd med arbetsmiljön och tycker det är normalt med digital kontroll inom kundservice. De flesta telefonsamtal spelas in och det görs stickprovskontroller av cheferna. 

Övervakningen av hur anställda jobbar, eller ”handling time”, som det heter internt, krävs också enligt klubbordföranden. 

– Det finns alltid parametrar för hur man ska sköta samtal och följa GDPR. Vi måste bibehålla kvaliteten, annars har vi inte jobb, säger hon. 

Men hon drar gränsen vid en AI som ersätter chefen. 

– Vi har högst mänsklig feedback. Varje månad har du ett enskilt samtal med din chef.

Chefer måste följa mbl och informationsplikt

AI kommer stort och spås påverka de flesta Unionen-yrken framöver.

– Vi ett stort globalt företag, jag vet att AI används på vissa områden. Men skulle de få för sig att införa det här utan att förvarna bryter de mot informationsplikten när det gäller arbetsmiljö, säger Ylva Harnesk. 

Hon hänvisar till att större förändringar inte får införas över huvudet på personalen utan att riskbedömas enligt arbetsmiljölagen och förhandlas enligt medbestämmandelagen (mbl).

Key Performance Indicators i callcenter

  • KPI eller nyckeltal är system där arbetsgivare utvärderar anställdas prestationer. 

Systemet kan till exempel mäta:

  • Hur mycket du säljer och måste sälja varje månad 
  • Hur många minuter du förväntas sitta (högst) med kunder,
  • Hur länge du får göra efterarbete på ett kundärende, att du ska ta nästa samtal efter två minuter t.ex.  
  • Betyg från kundens upplevelse av interaktionen.