Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

De fick lön utan att jobba

Få lön utan att lyfta ett finger? Då och då lurar anställda sina arbetsgivare att de jobbar när de i själva verket inte gör någonting. Här är några exempel!
Lina Björk Publicerad
Kvinna iförd sovmask sover med huvudet på skrivbordet.
Att ta en tupplur på jobbet kan förbättra både koncentrationen och göra dig piggare. Men att sova bort hela arbetsdagen kan stå dig dyrt.. Foto: Shutterstock

Att göra så lite som möjligt och ändå få lön. Är man tillräckligt påhittig tycks det vara fullt möjligt. Men se upp – att låtsas jobba och att lura arbetsgivaren kan bli en dyrköpt historia. Notan för din lathet kan bli både avsked, böter och fängelse. 

Ringde sig själv i 55 timmar

I veckan rapporterade Dagens Nyheter om en anställd på Skatteverkets skatteupplysning som hade tröttnat på att ta emot samtal från kunder. För att slippa svara i telefonen ringde han sin egen lur och markerades då som upptagen för inkommande samtal, som kopplades vidare till hans medarbetare. Chefen märkte dock att mannen hade haft ovanligt långa kundsamtal – det längsta upp emot 4,5 timmar. När han konfronterades kom det fram att den totala telefontiden uppgått till 55 timmar under en tvåmånadersperiod, motsvarande över sju arbetsdagar. Det är ännu oklart vad Skatteverkets personalansvarsnämnd kommer göra åt ärendet.

Inga arbetsuppgifter på 14 år

När den tyske mannen som jobbade på en byggavdelning gick i pension passade han på att skicka ett avskedsmejl till sina kollegor. I det deklarerade han att han inte hade lyft ett finger på företaget på 14 år, då han inte haft några arbetsuppgifter. Orsaken till att mannen gått under radarn var att företaget gjort en rad omorganisationer där uppgifter tagits ifrån honom och lagts på andra, samtidigt som andra avdelningar gjorde uppgifter som egentligen var ålagda honom. Sammanlagt hade mannen hämtat ut 6,5 miljoner kronor i lön sedan 1998. I sitt sista mejl till kollegorna skrev han: ”Sedan 1998 har jag varit här, men ändå inte”.

Sov i gruvan

Vem blir inte lite trött på jobbet ibland? När några arbetare i gruvan på LKAB i Malmberget fick nej på att skaffa ett vilrum tog de saken i egna händer och inredde en egen sovplats. Den var väl dold i gruvan och sängen bestod av en bänk mellan två skåp. När utrymmet väl upptäcktes blev två personer av med jobbet och ytterligare två gruvarbetare valde att säga upp sig själva. ”Nu är djupsömnen bruten” deklarerade LKAB:s informationschef Anders Lindberg efter avslöjandet.

Fruarna stämplade in

2016 satte den italienska regeringen ner foten mot anställningsfusk och införde nya lagar för att försvåra för anställda som stämplade in på jobbet, men inte utförde några arbetsuppgifter. Enligt den italienska nyhetsbyrån Ansa var bakgrunden ett antal fall där fruar till anställda stämplade in på männens jobb medan makarna ägnade sig åt shopping och kanotpaddling.

I några fall gick de själva till jobbet iförda underkläder, stämplade in och gick sedan hem och lade sig igen. En italienare kallad ”frånvarokungen” ska ha slagit alla rekord då han lyckats behålla sin anställning i 15 år utan att vara på plats. Han riskerar nu böter på 4,5 miljoner kronor.

Förkovrade sig i filosofi

När bygginspektören skulle belönas för lång och trogen tjänst efter 20 år i företaget upptäckte arbetsgivaren att tjänstgöringen varken var lång eller trogen – mannen hade inte kommit till jobbet på sex år. Händelsen inträffade i den spanska staden Cádiz och rapporterades första gången av tidningen El Mundo. Mannen hade till uppgift att övervaka byggnationen av ett vattenreningsverk i staden, men sågs aldrig till.

Företaget som ansvarade för bygget antog att mannen stannat på sitt kontor i stadshuset, när han i själva verket var hemma och förkovrade sig i filosofi. Till sitt försvar säger den numera pensionerade tjänstemannen att det inte fanns några arbetsuppgifter och att han upplevde det som ett straff att bli placerad vid bygget. Han är nu dömd att betala 257 000 kronor till sin arbetsgivare vilket motsvarar inspektörens nettoårslön.

Mamma godkände tjänstgöringsrapporter

I början av 2018 skulle anställda på kommunen i Falun få nya arbetstelefoner. Ett paket hämtades dock aldrig ut vilket blev upptakten på en stor bedrägeriskandal. Det visade sig att mannen som skulle hämta ut telefonen inte hade satt sin fot på jobbet på 14 år. Ändå hade alla hans tjänstgöringsrapporter godkänts av enhetschefen, vilket senare visade sig vara hans mamma, enligt SVT Nyheter Dalarna. Sammanlagt fick mannen 4,2 miljoner kronor i lön under åren som han inte var på jobbet. Både mamma och son dömdes senare till villkorlig dom med samhällstjänst och dagsböter.

Rast och paus på jobbet

  • Enligt lagen ska anställda ha en rast senast efter 5 timmars arbete. Specifikt hur lång den ska vara anges inte men arbetsmiljöverkets riktlinjer rekommenderas minst 30 minuter.
  • Unionen anser att rasten bör vara omkring 60 minuter.
  • Rast innebär att du inte står till arbetsgivarens förfogande, det vill säga du har rätt att lämna jobbet och exempelvis äta, stänga av telefonen och inte behöva vara tillgänglig. Rasten räknas inte in i arbetstiden.
  • Utöver rasterna också rätt till kortare avbrott, pauser. Då har du inte automatiskt rätt att lämna arbetsplatsen och tiden räknas in i arbetstiden.

Källa: Unionen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

De reser i arbetet – betalar med sin fritid

Fälttekniker i telekombranschen får inte lön för restid till och från sina uppdrag – i stället får de offra sin fritid. Det vill Unionen ändra på.
Ola Rennstam Publicerad 20 mars 2025, kl 13:05
Restid inte arbetstid. Fältteknikerna Fältteknikerna Nicklas Nordin och Marcus Olsson jobbar på telekombolaget Eltel i Östersund och har hela Jämtland och Härjedalen som uppdragsområde.
Fältteknikerna Marcus Olsson och Nicklas Nordin i Östersund på väg ut på uppdrag i arbetsgivarens bil. De får ingen lön för restiden ut på uppdrag eftersom det inte räknas som arbetstid. Unionen kräver att det ändras och att teknikerna ges tillräcklig tid för vila och återhämtning. Foto: Linnea Vesterlund.

AVTAL 2025
Mil efter mil. Ofta på dåliga och hala vägar. Fältteknikerna Nicklas Nordin och Marcus Olsson jobbar på telekombolaget Eltel i Östersund och har hela Jämtland och Härjedalen som uppdragsområde. Deras jobb är att reparera eller installera fiber vid nätverksstationer.

– Det kan röra sig som om upp mot två timmar bakom ratten – enkel väg. Det blir verkligen långa dagar, det är jobbigt särskilt som förälder att man är borta mycket från familjen, säger Nicklas Nordin.

”Rimligt att ha full lön för den tid vi reser”

Man skulle kunna tro att den som åker ut på ett uppdrag på arbetsgivarens initiativ och i företagets fordon gör det på arbetstid och med full lön. Men för fälttekniker i telekombranschen är det inte riktigt så, i stället sker bilresorna till stor del på teknikernas fritid. Som kompensation får de så kallad restidsersättning, som utgör en bråkdel av deras ordinarie timlön.

– Om jag har tre timmars restid fram och tillbaka får jag två timmars restidsersättning och en timma lön. Det känns inte jätteroligt att ta två timmar av min fritid och få en tredjedel betalt för tiden, säger Marcus Olsson.

Kollegan Nicklas Nordin instämmer:

– Det vore rimligt att ha full lön för den tid vi reser. Jag kan ha viss förståelse för att det kan vara svårt ekonomiskt för bolaget när vi har så långa avstånd. Men de borde åtminstone kunna höja vår restidsersättning, säger han.

För kort dygnsvila efter långa resor

Att resorna till och från arbetet vid IT-anläggningarna ute i skog och mark inte räknas som arbetstid får även konsekvenser för fältteknikernas dygnsvila. Vilan börjar nämligen räknas när arbetspasset är slut – det vill säga ute i fält. Tiden när teknikerna sitter bakom ratten och avverkar bilfärden hem räknas in i vilotiden.

– Att köra bil efter en hel arbetsdag ger absolut ingen vila eller återhämtning, man är ofta ganska mosig då efter all problemlösning. Vår dygnsvila borde rimligen inledas när man är hemma igen, i synnerhet då man jobbat natt efter ett ordinarie arbetspass, säger Marcus Olsson.

Fältteknikerna kallas ofta ut för att jobba natt – efter en hel arbetsdag. Efter att ha kommit hem framåt småtimmarna är det svårt att jobba som vanligt dagen därpå, berättar Marcus Olsson.

– Ibland får jag fyra timmars sömn efter ett nattpass innan jag ska upp och jobba igen. För att få möjlighet att vila ut ordentligt dagen efter måste jag använda min intjänade komptid och det känns inte så himla bra.

”Den som är på uppdrag i arbetsgivarens bil ska uppbära lön”

Unionenklubben på Eltel har åtskilliga gånger tagit upp fältteknikernas situation med arbetsgivaren. Genom lokala överenskommelser har facket lyckats få till ersättning vid restid, men klubbordförande Björn Tallberg håller med fältteknikerna om att ersättningsnivån är för låg och allra helst borde vara i form av lön.

– Det är en viktig princip att den som är på uppdrag i arbetsgivarens bil är i tjänst och ska uppbära lön, säger han.

Trötta förare fara i trafiken

De långa bilresorna påverkar också trafiksäkerheten. Marcus och Nicklas berättar att de på grund av trötthet ibland är tvungna att stanna vid vägkanten. Björn Tallberg betonar vikten av att få till ett bättre skydd för dem som har långa resor så att de får ett hållbart arbetsliv och tillräcklig återhämtning.

Björn Tallberg

– Det här handlar om en liten grupp lojala medarbetare som offrar sin fritid för arbetsgivaren. Trafiksäkerheten är en annan jätteviktig aspekt här och att få tillräcklig dygnsvila för våra medlemmar.

Klubben har samtidigt förståelse för att arbetsgivaren måste tänka på lönsamheten och menar att den återhållsamma restidsersättningen är ett sätt för bolaget att få ihop affären.

– Det råder hård konkurrens i vår bransch och marginalerna är små. Om villkoren ska kunna förbättras måste det ske i de centrala kollektivavtalen så att de blir lika för alla telekomföretag, säger Björn Tallberg.

Unionen: "Resor ska räknas som arbetstid"

Förbundet driver frågan centralt om rätten till ostörd fritid gentemot arbetsgivarorganisationen Tech Sverige. I årets avtalsrörelse kräver Unionen att restiden ska räknas in i den sammanlagda veckoarbetstiden, ett krav som man även drev i förra avtalsrörelsen utan att lyckas få arbetsgivarsidan på telekom att ändra sig. 

Ia Hamn

– Det förekommer mycket restid i branschen, tid som ligger utanför den ordinarie arbetstiden och som inkräktar på våra medlemmars fritid. Vi vill se stärkta regler kring arbetstid och restid kopplat till ett socialt liv. Alltså att arbetsgivaren är skyldig att planera in återhämtning och se till att det går att förena arbete med familj och fritid, säger Ia Hamn, central ombudsman på Unionen. 

Enligt Unionen har områdena som fältteknikerna ska täcka blivit större på senare år varpå de måste resa allt längre sträckor.

– Om du reser långt fem dagar i veckan ökar arbetsmiljörisker som att man somnar bakom ratten eller skadar sig i arbetet. Det ger verkligen inte vila och återhämtning under tiden man reser, säger Ia Hamn.

En del arbetsgivare menar att återhämtningen oftast löser sig lokalt med förstående chefer, men enligt Unionen är det inget hållbart argument.

– Vi vill att det ska vara samma förutsättningar, oavsett var man jobbar. Att våra medlemmar får återhämtning ska inte hänga på att man har en schyst chef.

Unionens krav inom Telekomavtalet

  • Löneökningar 4,2 %
  • Avsättning till arbetstidsförkortning. 
  • Rätt till ostörd fritid genom stärkta regler för arbetstid och restid.

Unionen har cirka 9 000 medlemmar i telekombranschen.

Arbetsgivarna vill inte kommentera

Varken Eltel eller Tech Sverige vill ställa upp på en intervju och svara på Kollegas frågor om fältteknikernas arbetsvillkor. I en skriftlig kommentar svarar Tech Sveriges förhandlingschef Einar Humlin:

“Vi har en pågående dialog med våra motparter och ser vikten av en god balans i arbetslivet, där frågor som restid och återhämtning är en del av helheten. Detta hanteras inom ramen för gällande regelverk och kollektivavtal. Vi kommenterar dock inte specifika krav under pågående förhandlingar.”

Vad räknas som restid?

  • Om du ska arbeta på ett annat ställe än din ordinarie arbetsplats och behöver resa dit utanför din ordinarie arbetstid så kallas tiden som går åt till själva resan för restid. I det inkluderas väntetider mellan till exempel bussar och flyg samt vid tågbyten och liknande.
  • Restid utanför din ordinarie arbetstid räknas som huvudregel inte som arbetstid. Om du däremot reser under din ordinarie arbetstid, så betraktas det som arbetstid.
  • Om du har rätt till restidsersättning är det viktigt att ha koll på vilka timmar som räknas som restid.
  • Läs mer om restid här.

KÄLLA: Unionen