Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

De fick lön utan att jobba

Få lön utan att lyfta ett finger? Då och då lurar anställda sina arbetsgivare att de jobbar när de i själva verket inte gör någonting. Här är några exempel!
Lina Björk Publicerad
Kvinna iförd sovmask sover med huvudet på skrivbordet.
Att ta en tupplur på jobbet kan förbättra både koncentrationen och göra dig piggare. Men att sova bort hela arbetsdagen kan stå dig dyrt.. Foto: Shutterstock

Att göra så lite som möjligt och ändå få lön. Är man tillräckligt påhittig tycks det vara fullt möjligt. Men se upp – att låtsas jobba och att lura arbetsgivaren kan bli en dyrköpt historia. Notan för din lathet kan bli både avsked, böter och fängelse. 

Ringde sig själv i 55 timmar

I veckan rapporterade Dagens Nyheter om en anställd på Skatteverkets skatteupplysning som hade tröttnat på att ta emot samtal från kunder. För att slippa svara i telefonen ringde han sin egen lur och markerades då som upptagen för inkommande samtal, som kopplades vidare till hans medarbetare. Chefen märkte dock att mannen hade haft ovanligt långa kundsamtal – det längsta upp emot 4,5 timmar. När han konfronterades kom det fram att den totala telefontiden uppgått till 55 timmar under en tvåmånadersperiod, motsvarande över sju arbetsdagar. Det är ännu oklart vad Skatteverkets personalansvarsnämnd kommer göra åt ärendet.

Inga arbetsuppgifter på 14 år

När den tyske mannen som jobbade på en byggavdelning gick i pension passade han på att skicka ett avskedsmejl till sina kollegor. I det deklarerade han att han inte hade lyft ett finger på företaget på 14 år, då han inte haft några arbetsuppgifter. Orsaken till att mannen gått under radarn var att företaget gjort en rad omorganisationer där uppgifter tagits ifrån honom och lagts på andra, samtidigt som andra avdelningar gjorde uppgifter som egentligen var ålagda honom. Sammanlagt hade mannen hämtat ut 6,5 miljoner kronor i lön sedan 1998. I sitt sista mejl till kollegorna skrev han: ”Sedan 1998 har jag varit här, men ändå inte”.

Sov i gruvan

Vem blir inte lite trött på jobbet ibland? När några arbetare i gruvan på LKAB i Malmberget fick nej på att skaffa ett vilrum tog de saken i egna händer och inredde en egen sovplats. Den var väl dold i gruvan och sängen bestod av en bänk mellan två skåp. När utrymmet väl upptäcktes blev två personer av med jobbet och ytterligare två gruvarbetare valde att säga upp sig själva. ”Nu är djupsömnen bruten” deklarerade LKAB:s informationschef Anders Lindberg efter avslöjandet.

Fruarna stämplade in

2016 satte den italienska regeringen ner foten mot anställningsfusk och införde nya lagar för att försvåra för anställda som stämplade in på jobbet, men inte utförde några arbetsuppgifter. Enligt den italienska nyhetsbyrån Ansa var bakgrunden ett antal fall där fruar till anställda stämplade in på männens jobb medan makarna ägnade sig åt shopping och kanotpaddling.

I några fall gick de själva till jobbet iförda underkläder, stämplade in och gick sedan hem och lade sig igen. En italienare kallad ”frånvarokungen” ska ha slagit alla rekord då han lyckats behålla sin anställning i 15 år utan att vara på plats. Han riskerar nu böter på 4,5 miljoner kronor.

Förkovrade sig i filosofi

När bygginspektören skulle belönas för lång och trogen tjänst efter 20 år i företaget upptäckte arbetsgivaren att tjänstgöringen varken var lång eller trogen – mannen hade inte kommit till jobbet på sex år. Händelsen inträffade i den spanska staden Cádiz och rapporterades första gången av tidningen El Mundo. Mannen hade till uppgift att övervaka byggnationen av ett vattenreningsverk i staden, men sågs aldrig till.

Företaget som ansvarade för bygget antog att mannen stannat på sitt kontor i stadshuset, när han i själva verket var hemma och förkovrade sig i filosofi. Till sitt försvar säger den numera pensionerade tjänstemannen att det inte fanns några arbetsuppgifter och att han upplevde det som ett straff att bli placerad vid bygget. Han är nu dömd att betala 257 000 kronor till sin arbetsgivare vilket motsvarar inspektörens nettoårslön.

Mamma godkände tjänstgöringsrapporter

I början av 2018 skulle anställda på kommunen i Falun få nya arbetstelefoner. Ett paket hämtades dock aldrig ut vilket blev upptakten på en stor bedrägeriskandal. Det visade sig att mannen som skulle hämta ut telefonen inte hade satt sin fot på jobbet på 14 år. Ändå hade alla hans tjänstgöringsrapporter godkänts av enhetschefen, vilket senare visade sig vara hans mamma, enligt SVT Nyheter Dalarna. Sammanlagt fick mannen 4,2 miljoner kronor i lön under åren som han inte var på jobbet. Både mamma och son dömdes senare till villkorlig dom med samhällstjänst och dagsböter.

Rast och paus på jobbet

  • Enligt lagen ska anställda ha en rast senast efter 5 timmars arbete. Specifikt hur lång den ska vara anges inte men arbetsmiljöverkets riktlinjer rekommenderas minst 30 minuter.
  • Unionen anser att rasten bör vara omkring 60 minuter.
  • Rast innebär att du inte står till arbetsgivarens förfogande, det vill säga du har rätt att lämna jobbet och exempelvis äta, stänga av telefonen och inte behöva vara tillgänglig. Rasten räknas inte in i arbetstiden.
  • Utöver rasterna också rätt till kortare avbrott, pauser. Då har du inte automatiskt rätt att lämna arbetsplatsen och tiden räknas in i arbetstiden.

Källa: Unionen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Här jobbar man längst (och kortast) i Europa

Kortare arbetstid har blivit en stor konfliktfråga. Men hur mycket jobbar vi egentligen under ett helt liv? Nya siffror visar att Sverige sticker ut.
Noa Söderberg Publicerad 21 augusti 2025, kl 09:00
Kortare arbetstid: Till vänster en kvinna på kontor med en väckarklocka intill sig. Till höger en man i kostym som håller upp en stor klocka och ser rädd ut.
Unionens medlemmar vill ha kortare arbetstid. Enligt en Novusundersökning vill 63% av Unionens medlemmar att förbundet jobbar hårdare för kortare arbetstid i kommande avtalsrörelse. Foto: Colourbox.

43 år. Så långt är ett genomsnittligt arbetsliv i Sverige, enligt nya siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat.

Det är näst längst i EU – bara nederländare jobbar mer – och en ordentlig bit över EU-genomsnittet på 37,2 år. Om man också räknar in de länder som har ett nära ekonomiskt samarbete med EU så hamnar Island i topp. Där är ett genomsnittligt arbetsliv 46,3 år långt.

Kortare arbetstid – så skiljer det sig mellan länder

I andra änden av listan finns Rumänien, Italien och Bulgarien. Siffrorna följer, med några viktiga undantag, det mönster som brukar återkomma i diskussionen om arbetstid: Ju längre norrut, desto mer arbetstid.

Så varför är det så stor skillnad mellan länderna? Experter som nyhetssajten Euronews har talat med ger flera förklaringar: skillnader i genomsnittlig livslängd, olika pensionssystem, nivån av ålderism och familjepolitiken. Men den främsta förklaringen, enligt myndigheten Eurostat, är det så kallade arbetskraftsdeltagandet. 

Det är ett mått på hur stor andel av befolkningen som har eller försöker få ett jobb. I Sverige och de övriga nordiska länderna är siffran hög. I södra Europa är den betydligt lägre. Ju större del av befolkningen som är en del av arbetsmarknaden, desto längre blir ett genomsnittligt arbetsliv.

Jobbar vi för mycket i Sverige?

Siffrorna landar i en infekterad debatt om arbetstiden i Sverige. Svenskt Näringsliv, Almega, Facken inom industrin och LO har alla försökt räkna ut hur mycket landets anställda jobbar och hur sänkt arbetstid skulle påverka samhället. Slutsatserna har varierat kraftigt.

De nya siffrorna mäter alltså längden på hela arbetslivet. De visar inte hur lång en enskild arbetsdag eller arbetsvecka är i de olika länderna. Ändå är mätmetoden vanlig bland de som räknar på arbetstid, eftersom den ger en överblick, täcker in variationer som kan finnas mellan olika yrken och anställningsformer och gör det lättare att jämföra mellan länder.

Här är länderna där man jobbar längst – och kortast

  1. Island* - 46,3 år
  2. Nederländerna - 43,8 år
  3. Sverige - 43 år
  4. Schweiz* - 42,8 år
  5. Danmark - 42,5 år
  6. Estland - 41,4 år
  7. Norge* - 41,2 år
  8. Irland - 40,4 år
  9. Tyskland - 40 år
  10. Finland - 39,8 år
  11. Malta - 39 år
  12. Cypern - 39 år
  13. Österrike - 38,7 år
  14. Litauen - 38,5 år
  15. Tjeckien - 37,5 år
  16. Ungern - 37,4 år
  17. Lettland - 37,4 år
  18. Frankrike - 37,2 år (EU-snittet)
  19. Slovenien - 37,1 år
  20. Spanien - 36,5 år
  21. Slovakien - 36 år
  22. Luxemburg - 35,6 år
  23. Serbien - 35,5 år
  24. Polen - 35,5 år
  25. Belgien - 35 år
  26. Kroatien - 34,8 år
  27. Grekland - 34,8 år
  28. Bulgarien - 34,8 år
  29. Italien - 32,8 år
  30. Rumänien - 32,7 år
  31. Montenegro** - 32,1 år
  32. Nordmakedonien** - 31,5 år
  33. Turkiet** - 30,2 år

* Medlem i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)

** EU-kandidatland