Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Stämde arbetsgivare för tristess

Jobbet var så tråkigt att det ledde till utmattning. Det hävdar en anställd i Frankrike som nu valt stämma sin arbetsgivare.
Petra Rendik Publicerad
colourbox
Uttråkade medarbetare kan kosta arbetsgivaren skjortan. colourbox

Frédéric Desnard, 44 år, jobbade som chef på ett parfymföretag när han för snart 18 månader sedan blev uppsagd. Fast enligt mannen försökte arbetsgivaren långt innan dess att frysa ut honom, skriver The Guardian. Fransmannen hävdar att han systematiskt fick för lite att göra eller så tilldelades han arbetsuppgifter som han var överkvalificerad för.

Det var så tråkigt på jobbet att det ledde till något som kan liknas vid utmattningsdepression eller som mannen själv beskriver det som en ”nedstigning i helvetet”. Han säger också att han skämdes för att få lön för att göra ingenting.

Mannen har valt att gå till domstol med sitt lidande, det första i sitt slag i Frankrike enligt The Guardian och kräver sin arbetsgivare på 360 000 euro som motsvarar 3,3 miljoner svenska kronor.

Att vara lite uttråkad på jobbet ibland är inte farligt så länge det inte blir ett bestående tillstånd visar en finsk studie, skriver Du&jobbet. Långvarig tristess på arbetet leder till passvisering, stressen ökar och arbetsoförmågan minskar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

42 miljoner till Unionens medlemmar

Sammanlagt betalades 42 miljoner kronor ut till Unionens medlemmar 2025 efter rättsprocesser och omprövning i försäkringsärenden.
Lina Björk Publicerad 4 mars 2026, kl 06:32
Domarklubba och Malin Wulcan, chefsjurist på Unionen, i kontorsmiljö som illustrerar Unionens arbetsrättsliga tvister och ersättningar 2025.
Varje år företräder Unionens jurister över hundra medlemmar i domstol. Förra året fick medlemmarna 42 miljoner kronor i ersättning efter tvister om lön, uppsägningar och a-kassa, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen. Foto: Peter Knutsson/Colourbox

2024 slog antalet konkurser rekord enligt myndigheten Tillväxtanalys. Antalet var det högsta sedan 1998, vilket också märktes i Unionens statistik. Och 2025  var det fortsatt en hög nivå. Sammanlagt begärde förbundet 89 företag i konkurs, för att kunna aktivera den statliga lönegarantin. 

– Det är ett tecken på att det varit en svag konjunktur, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen. 

Under fjolåret inkom 508 nya arbetsrättsliga ärenden, alltså tvister om exempelvis lön, uppsägningar och avsked, som ledde till att det betalades 38 miljoner ersättning till förbundets medlemmar efter förhandlingar i domstol. Förbundets jurister hjälpte dessutom till att bedöma 173 försäkringsrättsliga ärenden, om arbetsskador och a-kassa. Här fick medlemmarna fyra miljoner kronor i ersättning. 

Höga krav på medlemmar – men många krav jämkas

Varje år företräder Unionen också en handfull medlemmar som blir stämda av sin arbetsgivare och krävda på skadestånd. Ofta handlar det om påstådda brott mot lojalitetsplikten, att en medlem påstås röjt en företagshemlighet eller struntat i en konkurrensklausul i sitt anställningsavtal och startat upp ett konkurrerande företag. Det kan bli dyrköpta erfarenheter. Förra året jämkades krav på cirka 30 miljoner kronor, det vill säga belopp som arbetsgivare framställt krav på men som inte kom att bli fastslagna.  

–  Att berätta om företagshemligheter eller att bryta mot lojalitetsplikten eller en konkurrensklausul kan leda till höga viten och skadestånd. Så även om vi inte företräder så många medlemmar varje år är beloppen ofta höga, säger Malin Wulkan. 

Om du som medlem anser att du fått bristfällig hjälp av Unionen som också orsakat dig ekonomisk skada, finns möjlighet att ta upp ett klagomål hos förbundsstyrelsen, ett så kallat ”besvärsärende”. Förra året använde 48 personer den möjligheten och kritiserade förbundets handläggning.