Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

5 Facebookinlägg som kan ge dig sparken

Se upp med vad du lägger ut i sociala medier om du är trött och irriterad på jobbet. Här är fem statusuppdateringar som kan ge dig sparken.
Lina Björk Publicerad
Shutterstock
Tänk på att det kanske inte blir några glada miner från din arbetsgivare om du talar illa om jobbet på sociala medier. Shutterstock

Vem blir inte arg på sin chef eller arbetsgivare ibland? Och vill man dryfta sina känslor kan det vara skönt att skriva av sig i ett inlägg på Facebook. Men att säga vad du tycker kan stå dig dyrt. Här är några exempel på anställda som blev av med jobbet efter att ha vädrat sina åsikter om arbetsgivaren i sociala medier.  

”En dag kvar på detta dårhus”

Sista dagen på veckan kan man ju känna sig extra trött. En bemanningsanställd på Volvo Powertrain skrev i en kommentar på Facebook att det nu ”bara är en dag kvar på detta dårhus”. Bakgrunden var att hans mamma blivit sjuk och att han bett sin chef om ledigt men blivit nekad och då skrev ut sin frustration i sociala medier.

Två kompisar kommenterade inlägget och han svarade dem att ”det är egentligen inget fel på Volvo, men har ingen lust att jobba just nu”. Efter det avslutades hans uppdrag på Volvo Powertrain som ansåg att han agerat illojalt.

Läs mer: Facebook kostade jobbet

”Sluta bete er som djur"

I augusti 2020 blev H&M-anställda Roxanna inbjuden till en sluten grupp på Facebook. I gruppen hade en upprörd kund skrivit ett inlägg om hur hon blivit tillsagd av personalen på en klädkedja. Roxanna bestämde sig för att kommentera och bad alla kunder att sluta bete sig som djur, vika ihop kläderna efter sig och hålla uppsikt över sina barn.

Några dagar senare blev hon kallad till H&M:s personalavdelning – och fick sparken. Trots att hon varken hade nämnt klädkedjans namn eller skrivit i en öppen Facebookgrupp tyckte H&M att hon varit illojal mot företaget. Facket Handels har stämt H&M för avskedet, enligt Handelsnytt. 

”Unleash the fucking fury”

2011 reagerade tre anställda på callcenterföretaget Goexcellent på att en arbetskamrat blivit uppsagd. En av dem skrev på sin Facebooksida:

"Jag hade stormat in till chefen och som Yngwie Malmsteen hade sagt - Unleash the fucking fury."

En annan kollega kontrade med: "En sjua + AK47 gogogo. Jag är på semester."

De tre kommentarerna uppfattades av företaget som hot, och de tre anställda både polisanmäldes och sades upp av personliga skäl någon månad senare. Arbetsgivarna och de två anställda enades seanre i ett förlikningsavtal. En av männen fick 90 000 kronor. Den andre fick 215 000 kronor. Den tredje personen blev medlem hos Unionen först när han blev av med jobbet och beviljades inte rättshjälp, då man måste ha varit med i facket en viss tid för att ha rätt till det.

Kallade chefen för psykpatient

En amerikansk kvinna som jobbade inom räddningstjänsten kallade sin chef för ”nummer 17” på sin Facebooksida, vilket var ambulanspersonalens kod för psykpatient. Räddningstjänsten hade en policy som förbjöd personal att uttala sig negativt om arbetsgivaren i digitala kanaler men arbetsgivaren hävdade att skälet till kvinnans uppsägning var att hon hade misskött sig under en längre tid. Kvinnan och arbetsgivaren gick slutligen med på en förlikning i tvisten, enligt CBS.

Bloggade om jobbet på McDonalds

Kvinnan var missnöjd med sitt jobb på McDonalds i Örebro och valde att öppna sitt hjärta om arbetsplatsen på sin blogg. Kort därefter fick hon, enligt Aftonbladet, valet att antingen säga upp sig själv eller få sparken. När kvinnan slutat valde hennes chef att berätta om uppsägningen på sin Facebooksida: 

”Precis sagt upp en tjej som bloggade riktigt illa om sin arbetsplats ... inte helt smart att hitta på massor bara för att polarna skall få sig ett skratt ... men nu småskrattar jag i vilket fall ... =0))."


Läs mer:
Rätt taktik på nätet

7 säkra sätt att göra bort sig på Facebook

Gjorde reklam för sitt jobb - blev avskedad

Debatt: Kritik av arbetsgivare i sociala medier

Lojalitetsplikt

  • Lojalitetsplikten innebär att du ska sätta arbetsgivarens intresse framför ditt eget – även under en uppsägningstid. Du ska undvika lägen där du riskerar att inte vara lojal med, eller rent av skada, din arbetsgivare.
  • Du ska också självmant upplysa arbetsgivaren om sådant som kan behövas för att verksamheten ska fungera.
  • Att du som arbetstagare har lojalitetsplikt ingår som en del av ditt anställningsavtal. Om du då inte är lojal, kan det betyda att du bryter mot anställningsavtalet.
  • Det kan också innebära att du bryter mot lagen om anställningsskydd och riskerar att bli uppsagd av personliga skäl eller till och med avskedad.

Unionen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Jobbade jour utan ersättning – Unionen kräver bolag på miljoner

Tre driftledare tog jouren kvällar, nätter och helger – och höll igång verksamheten när det krisade. Men enligt Unionen fick de aldrig betalt. Nu stäms arbetsgivaren på över 1,9 miljoner kronor.
Ola Rennstam Publicerad 7 augusti 2026, kl 06:02
De tre driftledarna arbetade kvällar, nätter och helger i åratal - utan att få ersättning för jour och övertid. Nu kräver Unionen ett stort skadestånd för brott mot arbetstidsregler. Foto: Colourbox

Tre medlemmar i Unionen kräver sin arbetsgivare – ett företag som sköter färdtjänst, sjukresor och skolskjuts i Skåne – på stora summor i Arbetsdomstolen efter en tvist om jour och övertid. 

Två av driftledarna hade ansvar för en jourfunktion utanför ordinarie arbetstid – kvällar, nätter och helger. Dit kom akuta ärenden som behövde hanteras direkt för att undvika störningar i trafiken. Trots det fick de varken ersättning för att stå i beredskap eller för arbetet som utfördes under kvälls- och helgpassen. Allvarligt, menar Unionen, som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.

– Det här har pågått under en lång tid och vi vet att medarbetare har påtalat den omfattande arbetsbördan för chefer utan att det skett någon förbättring. Så mot bakgrund av det har vi svårt att se att det skulle kunna vara ett misstag från arbetsgivarens sida, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder medlemmarna.

2,5 timmars övertid varje dag – utan betalning

Samtidigt ska en tredje anställd ha arbetat långa dagar med ansvar för skoltrafikens drift. Hans arbetsdag började tidigt och slutade sent – i praktiken omkring 2,5 timmars övertid varje vardag, enligt Unionens stämningsansökan. Inte heller det arbetet ska ha ersatts.

Reglerna i avtalet är tydliga: om en arbetsgivare kräver att en anställd ska stå till förfogande och arbeta utanför ordinarie arbetstid, då har man också rätt till ersättning, säger Annika Melin Koeppel.

Kräver bolaget på miljoner

Facket menar att det rör sig om systematiska avsteg från kollektivavtalet under en längre tid. Totalt kräver Unionen drygt 800000 kronor för en av medlemmarna och 270000 kronor för en annan för utebliven beredskaps- och övertidsersättning. För den tredje medlemmen kräver Unionen närmare 90000 kronor i övertidsersättning. 

Summorna talar sitt tydliga språk om hur mycket kvälls- och helgarbete som har utförts, säger Annika Melin Koeppel. 

Brott mot viloregler påverkar privatliv

Utöver det yrkar Unionen på 325 000 kronor i skadestånd för de tre medlemmarna samt 450000 kronor till förbundet för brott mot arbetstidsregler och kollektivavtal. Sammanlagt landar alltså Unionens krav på över 1,9 miljoner kronor.

Hur allvarligt är det att en arbetsgivare bryter mot viloreglerna?

De här reglerna finns av en anledning – det ska ges möjlighet till återhämtning från arbetet för att man ska kunna utföra ett bra jobb. Jobbar man som medlemmarna gjort i det här fallet påverkas både privatlivet och arbetslivet.

Fotnot: Arbetsgivaren har avböjt att kommentera tvisten.

Skillnaden mellan övertid, jourtid och beredskap

  • Övertid: Du får arbeta max 150 timmar allmän övertid per kalenderår. Maxgränsen är 50 timmar under en kalendermånad. Ersättningen är antingen pengar eller betald ledighet (kompensationsledighet). 
     
  • Jourtid: Du är på arbetsplatsen och väntar på att eventuellt arbeta. Detta räknas inte som ordinarie arbetstid. Du får särskild jourersättning.
  • Beredskap: Du är tillgänglig hemma men måste kunna rycka in. Ersättningen för detta är lägre än vid vanlig jour.

    Källa: Unionen