Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Obekväm arbetstid – då har du rätt till ersättning

Jobbar du kvällar, nätter, helger och högtider har du i de flesta fall rätt till ersättning för obekväm arbetstid. Det kan också kallas OB-tillägg eller extra ersättning för förskjuten arbetstid.
Linnea Andersson Publicerad
En man i kostym håller upp en äldre klocka med tim- och minutvisare.
OB-tillägg kan variera i olika kollektivavtal. Omfattas du inte av kollektivavtal har du ingen rätt till extra ersättning för förskjuten arbetstid, förutsatt att du inte själv avtalat dig till det. Foto: Colourbox.

Unionen stämde nyligen en arbetsgivare efter att en medlem gått miste om OB-ersättning för 1 650 timmar – närmare bestämt 124 907 kronor. Mannen, som var anställd som driftledare kvällstid, hade gått med på att förhandla bort ersättning för obekväm arbetstid. Men eftersom Unionen menar att det inte är möjligt att förhandla bort enligt det avtal som gällde har förbundet lämnat in en stämningsansökan till Arbetsdomstolen om brott mot kollektivavtalet.

Du riskerar alltså att gå miste om stora summor om din arbetsgivare inte har koll på reglerna. Exakt hur stor ersättning du har rätt till beror på när du jobbar och hur hög din lön är.

Här är det som gäller för dig som är medlem i Unionen.

Vad är OB (obekväm arbetstid, förskjuten arbetstid)?

Obekväm arbetstid benämns ofta som ”förskjuten arbetstid” i Unionens kollektivavtal och innebär att din ordinarie arbetstid helt eller delvis är schemalagd under kvälls- och nattetid eller på helgen. Jobbar du då finns regler om extra ersättning i Unionens avtal.

Vilka regler finns för obekväm arbetstid?

Din arbetsgivare bör informera dig om att du ska arbeta obekväm arbetstid senast 14 dagar i förväg. Du bör också få veta under hur lång period arbetstiden kommer att vara förskjuten. Vissa kollektivavtal begränsar helt och hållet möjligheten att jobba under obekväm arbetstid.

Hur mycket ersättning har jag rätt till?

OB-tillägg kan variera i olika kollektivavtal. Omfattas du inte av kollektivavtal har du ingen rätt till extra ersättning för förskjuten arbetstid, förutsatt att du inte själv avtalat dig till det. I de flesta av Unionens avtal gäller följande:

Vardagkvällar mellan klockan 18.00 – 24.00

Din månadslön delat med 600 per timme.

Exempel: 30 000 kronor / 600 = 50 kr/h

 

Nätter klockan 00.00 – 07.00

Din månadslön dividerad med 400 under nätter måndag till lördag.

Exempel: 30 000 kronor / 400 = 75 kr/h

 

Helger, från lördag klockan 07.00 till söndag klockan 24.00

Din månadslön delar med 300.

Exempel: 30 000 kronor / 300 = 100 kr/h

 

Storhelger

Under storhelger som exempelvis jul, nyår, påsk, pingst och midsommar gäller i de flesta fall månadslönen dividerad med 150. Exakt vilka tider som gäller för att få ersättning kan variera i olika kollektivavtal.

Exempel: 30 000 kronor / 150 = 200 kr/h

 

Rätt till nattvila?

Mellan klockan 00.00 och 05.00 gäller nattvila som gör att det normalt sett inte är tillåtet att jobba. Fack och arbetsgivare kan dock förhandla fram kollektivavtal som gör det tillåtet att arbeta även under de timmarna.

Obekväm arbetstid är inte detsamma som övertid

Förskjuten arbetstid eller obekväm arbetstid ska inte förväxlas med övertid. Den obekväma arbetstiden är planerad i förväg till skillnad från när arbetsgivaren beordrar övertid vid exempelvis en oplanerad arbetstopp eller någon akut kris. Även om den beordrade övertiden är förlagd under obekväm arbetstid får du i regel enbart övertidsersättning.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Kortade arbetstiden – ökade lönsamheten

Personalen på Evolve Redovisning införde fyradagarsvecka genom att arbeta smartare. Med fokustid och kortare möten fick de mer gjort på jobbet – och mer fritid.
David Österberg Publicerad 3 februari 2026, kl 11:15
Personalen på Evolve Redovisning
Paulin Ramberg Cau, Louise Henricsson och Erica Wärmé Ekblom jobbar bara 35 timmar i veckan - men får ändå mer gjort. Anders Warne

Allt började på en mässa i Kista. En av föreläsarna var Anna-Carin Alderin, representant för organisationen 4 Day Week Sverige, som skulle prata om kortare arbetstid.

– Vi gick på föreläsningen mest för att konstatera att kortare arbetstid inte var något för oss eftersom det är svårt i en bransch som bygger på timdebitering. Men efter föreläsningen gick vi därifrån med känslan att det skulle vara fullt genomförbart, säger Erica Wärmé Ekblom, grundare och chef på redovisningsbyrån Evolve Redovisning i Bålsta.

I samma veva letade 4 Day week Sverige efter företag till en forskningsstudie om effekterna av kortare arbetstid. Medarbetarna på de deltagande företagen skulle sänka sin arbetstid till 80 procent av ordinarie tid, men behålla 100 procent av lönen. Studien skulle bland annat ta reda på hur produktivitet och välmående påverkades av förändringen.

Evolve redovisning blev ett av de deltagande företagen efter att samtliga medarbetare gett sitt godkännande. 

– För min del kände jag en stor nyfikenhet inför projektet. Det var spännande att se om det är möjligt att arbeta mer effektivt och få lika mycket gjort på kortare tid, säger Paulin Ramberg Cau, redovisningskonsult.

Hittade smartare sätt att jobba på

De började med en workshop för att tillsammans göra en genomlysning av arbetsplatsen.

Erica Wärmé Ekblom
Erica Wärmé Ekblom

– Hur arbetar vi här? Hur gör vi saker? Vad kan vi förbättra? Vad vill våra kunder ha av oss? Hur kan vi göra arbetet mer enhetligt? Det viktiga är att analysera verksamheten, att upptäcka var man ödslar tid på arbete som inte ger värde. Man kan inte bara plocka bort en dag och hoppas på det bästa, säger Erica Wärmé Eklblom.

Tillsammans bestämde de sig för att införa fokustid under förmiddagarna. De åtta medarbetarna sitter i öppet landskap på två våningar och då är det lätt att störa med småprat eller med en jobbfråga. Under fokustiden gällde koncentrerat arbete under tystnad.

De kom också överens om att inte öppna mejlen direkt på morgonen.

– Gör man det hamnar man lätt i att mejlen styr ens arbetsdag, i stället för att fokusera på det som man hade planerat att göra, säger Erica Wärmé Ekblom.

Möten skulle hållas efter lunch och hållas så korta som möjligt. Alla möten skulle ha en tydlig agenda och bara de som verkligen behövde vara med på mötet skulle kallas. 

Fick mer gjort på kortare tid

Från den 1 januari förra året och sex månader framåt införde de fyradagarsvecka och jobbade måndag till torsdag. Efter ett par månader bemannade de kontoret med en medarbetare på fredagar, men gick till slut över till ett schema med rullande jour för fredagarna för att säkerställa att exempelvis brådskande mejl besvarades.

Vi kom överens om att inte öppna mejlen direkt på morgonen

   

Och resultatet? Över förväntan. De nya arbetssätten gjorde att de fick mer gjort på jobbet, trots att de arbetade färre timmar. Det innebar också mer tid till fritid och större chans till återhämtning.

– Jag har haft en tendens att krascha, att inte palla trycket på jobbet. Men 2025 är enda året som jag inte har gjort det. Jobbet har blivit lugnare och jag orkar mer på fritiden. Med det här sättet att arbeta blev arbetet väldigt planerat och strukturerat och man fick bra koll på vad man skulle göra under dagen, säger Louise Henricsson, redovisningskonsult.

Dessutom förbättrades företagets lönsamhet med åtta procent. Ökningen beror inte på företaget tog mer betalt utan på en minskning av den icke-debiterbara tiden.

”Hur många är produktiva på fredag klockan 17?”

Forskningsstudien är över sedan ett drygt halvår, men Evolve Redovisning fortsätter med kortare arbetstider - fast något längre än under försöket. Nu jobbar alla 35 timmar i veckan.

Tror ni att alla företag kan korta arbetstiden?

– Modellen med att hitta smartare arbetssätt passar alla företag, men det är kanske svårare att korta arbetstiden i vissa branscher. Men jag tror att man på många företag ändå inte orkar jobba effektivt i 40 timmar. Hur många är egentligen produktiva fram till klockan 17 en fredag? Säger Erica Wärmé Ekblom.