Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Obekväm arbetstid – då har du rätt till ersättning

Jobbar du kvällar, nätter, helger och högtider har du i de flesta fall rätt till ersättning för obekväm arbetstid. Det kan också kallas OB-tillägg eller extra ersättning för förskjuten arbetstid.
Linnea Andersson Publicerad
En man i kostym håller upp en äldre klocka med tim- och minutvisare.
OB-tillägg kan variera i olika kollektivavtal. Omfattas du inte av kollektivavtal har du ingen rätt till extra ersättning för förskjuten arbetstid, förutsatt att du inte själv avtalat dig till det. Foto: Colourbox.

Unionen stämde nyligen en arbetsgivare efter att en medlem gått miste om OB-ersättning för 1 650 timmar – närmare bestämt 124 907 kronor. Mannen, som var anställd som driftledare kvällstid, hade gått med på att förhandla bort ersättning för obekväm arbetstid. Men eftersom Unionen menar att det inte är möjligt att förhandla bort enligt det avtal som gällde har förbundet lämnat in en stämningsansökan till Arbetsdomstolen om brott mot kollektivavtalet.

Du riskerar alltså att gå miste om stora summor om din arbetsgivare inte har koll på reglerna. Exakt hur stor ersättning du har rätt till beror på när du jobbar och hur hög din lön är.

Här är det som gäller för dig som är medlem i Unionen.

Vad är OB (obekväm arbetstid, förskjuten arbetstid)?

Obekväm arbetstid benämns ofta som ”förskjuten arbetstid” i Unionens kollektivavtal och innebär att din ordinarie arbetstid helt eller delvis är schemalagd under kvälls- och nattetid eller på helgen. Jobbar du då finns regler om extra ersättning i Unionens avtal.

Vilka regler finns för obekväm arbetstid?

Din arbetsgivare bör informera dig om att du ska arbeta obekväm arbetstid senast 14 dagar i förväg. Du bör också få veta under hur lång period arbetstiden kommer att vara förskjuten. Vissa kollektivavtal begränsar helt och hållet möjligheten att jobba under obekväm arbetstid.

Hur mycket ersättning har jag rätt till?

OB-tillägg kan variera i olika kollektivavtal. Omfattas du inte av kollektivavtal har du ingen rätt till extra ersättning för förskjuten arbetstid, förutsatt att du inte själv avtalat dig till det. I de flesta av Unionens avtal gäller följande:

Vardagkvällar mellan klockan 18.00 – 24.00

Din månadslön delat med 600 per timme.

Exempel: 30 000 kronor / 600 = 50 kr/h

 

Nätter klockan 00.00 – 07.00

Din månadslön dividerad med 400 under nätter måndag till lördag.

Exempel: 30 000 kronor / 400 = 75 kr/h

 

Helger, från lördag klockan 07.00 till söndag klockan 24.00

Din månadslön delar med 300.

Exempel: 30 000 kronor / 300 = 100 kr/h

 

Storhelger

Under storhelger som exempelvis jul, nyår, påsk, pingst och midsommar gäller i de flesta fall månadslönen dividerad med 150. Exakt vilka tider som gäller för att få ersättning kan variera i olika kollektivavtal.

Exempel: 30 000 kronor / 150 = 200 kr/h

 

Rätt till nattvila?

Mellan klockan 00.00 och 05.00 gäller nattvila som gör att det normalt sett inte är tillåtet att jobba. Fack och arbetsgivare kan dock förhandla fram kollektivavtal som gör det tillåtet att arbeta även under de timmarna.

Obekväm arbetstid är inte detsamma som övertid

Förskjuten arbetstid eller obekväm arbetstid ska inte förväxlas med övertid. Den obekväma arbetstiden är planerad i förväg till skillnad från när arbetsgivaren beordrar övertid vid exempelvis en oplanerad arbetstopp eller någon akut kris. Även om den beordrade övertiden är förlagd under obekväm arbetstid får du i regel enbart övertidsersättning.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Fyradagarsvecka pausad på väskföretag efter tuffa år

Fyradagarsvecka är lagd på is på Sandqvist, väskföretaget som gått i bräschen för arbetstidsförkortning i Sverige. Tuffa år har lett till att färre måste göra mer på företaget.
Johanna Rovira Publicerad 16 mars 2026, kl 13:05
Man som speglas i glas
Jonatan Lund Palmén, produktionsledare i marknadsteamet på Sandqvist, menar att 30-timmarsvecka funkar och ser inte arbetstidsförkortningen som permanent borttagen. Foto: Åke Ericson

I tre år har de anställda på väskföretaget jobbat 30-timmarsvecka. De har själva fått välja mellan att jobba fyra hela dagar i veckan, eller sextimmarsdagar fem dagar i veckan med bibehållen lön, som Kollega skrivit om tidigare. Men nu är det slut med det, något som bland andra Breakit har rapporterat. 

 –  Vi slutar inte för att det inte funkade. Men det har varit extremt tuffa år där vi gått igenom ett stålbad, säger Jonatan Lund Palmén, produktionsledare i marknadsteamet på Sandqvist. 

Företaget har, på grund av ändrade köpmönster hos kunderna, fått stänga ner butiker runt om i världen och tvingats säga upp personal. Man har gått från 30 anställda till 13 och den vd som tog initiativet till arbetstidsförkortningen på företaget, Caroline Lind, har slutat. 

 –  Vi behöver få jobbet gjort med mindre personal och har fått kavla upp ärmarna lite, säger Jonatan Lund Palmén. 

Kortare arbetsvecka kan återkomma

I grund och botten har 30-timmarsveckan  fungerat, menar Jonatan Lund Palmén, som inte ser  arbetstidsförkortningen som permanent borttagen, utan något som kan återinföras om ekonomin vänder och företaget kommer på fötter igen. 

När kortveckan infördes i februari 2023 hade Jonatan Lund Palmén tre barn under två och ett halvt år, och för honom innebar den extra lediga dagen att han kunde tillbringa mer tid med familjen. 

 –  Från mitt håll gör återgången till 40-timmarsvecka inte så mycket, jag vill ju att det ska bli bra för företaget. Men det är klart att det finns de som önskar att 30-timmarsveckan fått vara kvar, säger Jonatan Lund Palmén.

 – Kortad arbetsvecka var väldigt bra och underlättade tillvaron, men det är fortfarande mycket humant här, med stor frihet under ansvar. Vi sitter inte och räknar timmarna.