Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Butiksanställd fick ingen OB-ersättning på två år

Den butiksanställde Unionenmedlemmen fick ingen OB-ersättning utbetald på nästan två år. Nu stämmer fackförbundet arbetsgivaren och begär att företaget betalar ut pengarna.
Oscar Broström Publicerad
Butiksanställd bär på låda med grönsaker.
Företaget vägrade betala ut OB-ersättning – till ett värde av cirka 27 000 kronor – till Unionenmedlemmen. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Mannen anställdes under sommaren 2019 i en mindre livsmedelsbutik i Västsverige. Under hans tid i företaget, som blev nästan två år, arbetade han återkommande under så kallad obekväm arbetstid – OB.

Trots det fick han aldrig någon OB-ersättning. Enligt Handels kollektivavtal, som gällde på företaget, ska OB-tillägg tillkomma om du arbetar sena kvällar eller under helger. I det här fallet rör det sig om sammanlagt 26 825 kronor som mannen aldrig såg röken av.

Företaget har förhandlat i frågan med fackförbundet Handelsanställdas förbund. Arbetsgivaren hävdar i förhandlingarna att det fanns en överenskommelse om att ingen OB-ersättningen skulle utbetalas eftersom mannen fick en högre ingångslön, 24 500 kronor i månaden. Handels svarade då med att det inte är möjligt att sätta kollektivavtalet ur spel på det sättet.

"En tydlig efterhandskonstruktion"

Under förhandlingarna presenterade företaget ett anställningsbevis, där det inte fanns något skrivet om bortavtalad OB-ersättning. Efter förhandlingarna, som slutade i oenighet, översände företaget ett nytt anställningsbevis.

Det nya anställningsbeviset var, enligt stämningsansökan, identiskt med det som visats tidigare, förutom att texten ”ingen OB pga månadslönen är över avtalet” (sic) lagts till och att arbetstiden ändrats. Unionen, som i och med mannens medlemskap är fackförbundet som stämmer företaget, skriver så här i stämningsansökan om anställningsbeviset:

”Det senare anställningsbeviset är en tydlig efterhandskonstruktion med tillägg som ensidigt har gjorts i efterhand av Bolaget.”

Unionen yrkar nu att företaget betalar ut OB-ersättningen, 26 825 kronor, till medlemmen, samt 3 487 kronor i utebliven semesterersättning. Dessutom begär Unionen att företaget ska betala 10 000 kronor i allmänt skadestånd.

OB-ersättning

  • OB står för obekväm arbetstid
  • OB regleras vanligtvis i kollektivavtalet
  • I Unionens kollektivavtal kallas OB "förskjuten arbetstid"

I Handels kollektivavtal ser ersättningen ut så här:

  • Måndag-fredag kl. 18.15 - 20.00 50 % (av timlönen)
  • Måndag-fredag efter kl. 20.00 70 %
  • Lördagar efter kl. 12.00 100 %
  • Söndagar och helgdagar 100 %

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

7 saker att påminna ditt barn om – inför sommarjobbet

Ska din tonåring jobba i sommar? För många är sommarjobbet första kontakten med arbetslivet. Här är några saker du som förälder kan påminna om.
Lina Björk Publicerad 22 maj 2025, kl 06:02
barn som klipper gräsmatta
Ett sommarjobb är ett bra första steg in i arbetslivet. Men har din tonåring koll på sina rättigheter? Foto: Colourbox

1. Anställningsavtal

Har ditt barn ett anställningsavtal? I ett sådant framgår vilka arbetsuppgifter du har och vilken lön du ska få. Där står också vilket datum du börjat och slutar. 

 

2. Skador på jobbet

Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal är din tonåring automatiskt försäkrad om något skulle hända på jobbet. Om det inte finns, kan det vara en bra idé att fråga vilka försäkringar som skulle täcka en skada.  

 

3. Åldersgräns på arbetsuppgifter

Barn under 13 år får inte arbeta, men det finns vissa undantag. Exempel på det kan vara trädgårdsarbete, frukt och bärplockning och att mata djur. Är ditt barn mellan 13 till 15 får hen ha ett enklare och riskfritt arbete som att stå i kiosk eller affär, men inte jobba ensam. Chefen måste också ha ett intyg från dig som förälder att du godkänner att ditt barn arbetar. Barn som är äldre än 15 år får ha ett ”normalt och ofarligt arbete”. Några saker som dock är helt förbjudna är: arbete med asbest, dykning, transport av pengar eller riskfyllda arbetsuppgifter som utförs ensam. 

 

4. Provjobba gratis

Att provjobba några pass eller dagar är ett bra sätt att känna efter om jobbet passar. Men din tonåring ska inte jobba gratis. Om företaget har kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att erbjuda den lägsta lön som avtalet säger. Finns inget kollektivavtal finns inte det kravet. Det kan också hända att arbetsgivaren ber din tonåring att gå hem för att det är dåligt väder eller för få kunder. Sådana ”regnavtal” är inte tillåtna. Har du ett schema så ska du jobba de timmarna. 

 

5. Jobba svart

Visst kan det vara frestande med några extra tusenlappar på kontot om varken din tonåring eller arbetsgivaren betalar skatt. Men förutom att det är olagligt är det flera saker som kan hända: Ditt barn får ingen hjälp om chefen vägrar betala ut lön, det finns inga försäkringar under arbetstid, man går miste om semesterersättning, övertidsersättning och sjukersättning med mera. 

 

6. Betala skatt

 Om ditt barn tjänar mindre än 24 873 kronor per år så behöver hen inte betala någon skatt. Om man redan innan jobbet påbörjas vet att man inte kommer att tjäna mer så går det att fylla i en blankett som ska lämnas till arbetsgivaren. Då kommer arbetsgivaren inte att dra någon skatt på lönen. I annat fall får man tillbaka pengarna i samband med deklarationen. 

 

7. Ringa sig sjuk och sjuklön

 Vanligtvis räcker det att skicka ett sms, eller ringa chefen och säga att du inte kan komma. För att få pengar från arbetsgivaren (sjuklön) ska anställningen vara mer än en månad.

Källa: Arbetsmiljöverket, Unionen, LO, Skatteverket.