Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Butiksanställd fick ingen OB-ersättning på två år

Den butiksanställde Unionenmedlemmen fick ingen OB-ersättning utbetald på nästan två år. Nu stämmer fackförbundet arbetsgivaren och begär att företaget betalar ut pengarna.
Oscar Broström Publicerad
Butiksanställd bär på låda med grönsaker.
Företaget vägrade betala ut OB-ersättning – till ett värde av cirka 27 000 kronor – till Unionenmedlemmen. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Mannen anställdes under sommaren 2019 i en mindre livsmedelsbutik i Västsverige. Under hans tid i företaget, som blev nästan två år, arbetade han återkommande under så kallad obekväm arbetstid – OB.

Trots det fick han aldrig någon OB-ersättning. Enligt Handels kollektivavtal, som gällde på företaget, ska OB-tillägg tillkomma om du arbetar sena kvällar eller under helger. I det här fallet rör det sig om sammanlagt 26 825 kronor som mannen aldrig såg röken av.

Företaget har förhandlat i frågan med fackförbundet Handelsanställdas förbund. Arbetsgivaren hävdar i förhandlingarna att det fanns en överenskommelse om att ingen OB-ersättningen skulle utbetalas eftersom mannen fick en högre ingångslön, 24 500 kronor i månaden. Handels svarade då med att det inte är möjligt att sätta kollektivavtalet ur spel på det sättet.

"En tydlig efterhandskonstruktion"

Under förhandlingarna presenterade företaget ett anställningsbevis, där det inte fanns något skrivet om bortavtalad OB-ersättning. Efter förhandlingarna, som slutade i oenighet, översände företaget ett nytt anställningsbevis.

Det nya anställningsbeviset var, enligt stämningsansökan, identiskt med det som visats tidigare, förutom att texten ”ingen OB pga månadslönen är över avtalet” (sic) lagts till och att arbetstiden ändrats. Unionen, som i och med mannens medlemskap är fackförbundet som stämmer företaget, skriver så här i stämningsansökan om anställningsbeviset:

”Det senare anställningsbeviset är en tydlig efterhandskonstruktion med tillägg som ensidigt har gjorts i efterhand av Bolaget.”

Unionen yrkar nu att företaget betalar ut OB-ersättningen, 26 825 kronor, till medlemmen, samt 3 487 kronor i utebliven semesterersättning. Dessutom begär Unionen att företaget ska betala 10 000 kronor i allmänt skadestånd.

OB-ersättning

  • OB står för obekväm arbetstid
  • OB regleras vanligtvis i kollektivavtalet
  • I Unionens kollektivavtal kallas OB "förskjuten arbetstid"

I Handels kollektivavtal ser ersättningen ut så här:

  • Måndag-fredag kl. 18.15 - 20.00 50 % (av timlönen)
  • Måndag-fredag efter kl. 20.00 70 %
  • Lördagar efter kl. 12.00 100 %
  • Söndagar och helgdagar 100 %

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen: Stopp för utköp utan förhandling

Arbetsdomstolen sätter nu stopp för företag som rundar lagen genom att i en omorganisation erbjuda utköp utan att först förhandla med facket. Häromdagen kom en dom som innebär en stor seger för medbestämmanderätten, enligt Unionen.
Johanna Rovira Publicerad 29 maj 2026, kl 09:08
Bild på Storytelsymbol + AD-skylt
Arbetsdomstolen sätter ned foten: Storytels utköpserbjudanden räknas som uppsägningar – och skulle ha förhandlats med facket. Foto: Gorm Kallestad/NTB/Ola Rennstam

För mer än två år sedan gick ljudboksföretaget Storytel, som saknar kollektivavtal, ut med beskedet att man skulle effektivisera verksamheten och göra sig av med folk. 45 anställda i Sverige ansågs vara övertaliga och erbjöds så kallade utköpserbjudanden som bland annat bestod av några extra månaders uppsägningstid och arbetsbefrielse under uppsägningstiden.

– Utköpserbjudandena var frivilliga bara på pappret men inte i reell mening. Jag menar att de anställda skrev på under hot om att bli av med sin anställning, säger Carl Siljehamre, förbundsjurist på Unionen.

Samtliga 45 anställda, varav 11 var medlemmar i Unionen, tackade ja till erbjudandet. Arbetsdomstolen har nu funnit att överenskommelserna ska betraktas som uppsägningar.  

Förhandlingsskyldighet enligt MBL

– Jag har hela tiden menat att företaget var tvunget att påkalla förhandling enligt medbestämmandelagen med Unionen innan de gick ut med erbjudandena. Det känns bra att arbetsdomstolen delar min uppfattning. 

Domen är principiellt viktig eftersom det var första gången den MBL-paragraf som handlar om förhandlingsskyldighet för arbetsplatser utan kollektivavtal, prövats i svensk domstol. 

– Det här är en stor seger för medbestämmanderätten. Framförallt techbolagen har satt i system att i sina omorganisationer strunta i facken och erbjuda utköpserbjudanden. Men nu är det slut med det, säger Carl Siljehamre som fört Unionens talan i Arbetsdomstolen.

Domen innebär också att Unionen får ett skadestånd av Storytel på 125 000 kronor samt att bolaget ska betala Unionens rättegångskostnader på cirka 650 000 kronor. 

Storytel kommenterar domen på mejl

"Vi har tagit del av Arbetsdomstolens avgörande, som klargör omfattningen av förhandlingsskyldigheten för arbetsgivare utan kollektivavtal. För Storytel är det självklart att alltid följa gällande lagstiftning i alla relationer med våra medarbetare. Vi kommer nu att analysera domen för att säkerställa att våra framtida processer följer tydliggörandet", skriver Storytel i ett mejl till Kollega. 

Lagar som AD anser att Storytel brutit mot

  • EU-direktivet om kollektiva uppsägningar kräver bland annat att arbetsgivare informerar och samråder med facken innan uppsägningar görs. 
  • MBL 13 § 2 På arbetsplatser utan kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att förhandla med alla berörda arbetstagarorganisationer i frågor som rör uppsägning på grund av arbetsbrist. 
  • MBL 15 § 2  Arbetsgivare ska i samband med förhandling inför beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist i god tid skriftligen underrätta motparten om skälen till de planerade uppsägningarna.