kollega.se logotyp
Sök
Arbetsrätt

Butiksanställd fick ingen OB-ersättning på två år

Den butiksanställde Unionenmedlemmen fick ingen OB-ersättning utbetald på nästan två år. Nu stämmer fackförbundet arbetsgivaren och begär att företaget betalar ut pengarna.
Oscar Broström Publicerad
Butiksanställd bär på låda med grönsaker.
Företaget vägrade betala ut OB-ersättning – till ett värde av cirka 27 000 kronor – till Unionenmedlemmen. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Mannen anställdes under sommaren 2019 i en mindre livsmedelsbutik i Västsverige. Under hans tid i företaget, som blev nästan två år, arbetade han återkommande under så kallad obekväm arbetstid – OB.

Trots det fick han aldrig någon OB-ersättning. Enligt Handels kollektivavtal, som gällde på företaget, ska OB-tillägg tillkomma om du arbetar sena kvällar eller under helger. I det här fallet rör det sig om sammanlagt 26 825 kronor som mannen aldrig såg röken av.

Företaget har förhandlat i frågan med fackförbundet Handelsanställdas förbund. Arbetsgivaren hävdar i förhandlingarna att det fanns en överenskommelse om att ingen OB-ersättningen skulle utbetalas eftersom mannen fick en högre ingångslön, 24 500 kronor i månaden. Handels svarade då med att det inte är möjligt att sätta kollektivavtalet ur spel på det sättet.

"En tydlig efterhandskonstruktion"

Under förhandlingarna presenterade företaget ett anställningsbevis, där det inte fanns något skrivet om bortavtalad OB-ersättning. Efter förhandlingarna, som slutade i oenighet, översände företaget ett nytt anställningsbevis.

Det nya anställningsbeviset var, enligt stämningsansökan, identiskt med det som visats tidigare, förutom att texten ”ingen OB pga månadslönen är över avtalet” (sic) lagts till och att arbetstiden ändrats. Unionen, som i och med mannens medlemskap är fackförbundet som stämmer företaget, skriver så här i stämningsansökan om anställningsbeviset:

”Det senare anställningsbeviset är en tydlig efterhandskonstruktion med tillägg som ensidigt har gjorts i efterhand av Bolaget.”

Unionen yrkar nu att företaget betalar ut OB-ersättningen, 26 825 kronor, till medlemmen, samt 3 487 kronor i utebliven semesterersättning. Dessutom begär Unionen att företaget ska betala 10 000 kronor i allmänt skadestånd.

OB-ersättning

  • OB står för obekväm arbetstid
  • OB regleras vanligtvis i kollektivavtalet
  • I Unionens kollektivavtal kallas OB "förskjuten arbetstid"

I Handels kollektivavtal ser ersättningen ut så här:

  • Måndag-fredag kl. 18.15 - 20.00 50 % (av timlönen)
  • Måndag-fredag efter kl. 20.00 70 %
  • Lördagar efter kl. 12.00 100 %
  • Söndagar och helgdagar 100 %

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kim drabbas när AD ställer in: ”Jag är besviken”

Arbetsdomstolen har ställt in alla kommande mål tre månader framåt. En av dem som drabbas är Unionenmedlemmen Kim Beligantol som länge sett fram emot förhandlingen som nu ställts in.
– Jag är besviken och hade sett fram emot ett avslut, säger han.
Ola Rennstam Publicerad 12 november 2025, kl 08:20
Arbetsdomstolens fasad och en man står med ryggen mot kameran.
Kim Beligantol är en av dem som kommit i kläm när Arbetsdomstolen valt att ställa in alla mål. Nu skjuts Kims ärende på framtiden, vilket påverkar både hans ekonomi och hans mående. Foto: Ola Rennstam/Privat

I augusti förra året stämde Unionen den restaurang i Värmland där Kim Beligantol varit anställd och krävde ett stort skadestånd. Enligt facket hade arbetsgivaren provocerat Kim Beligantol till att säga upp sig själv efter en tids turbulens under hösten 2023.

Har väntat på avgörande sedan 2023

På tisdag – två år efter uppsägningen – var tanken att saken skulle avgöras i Arbetsdomstolen. Men så blir det inte. Som Kollega tidigare kunnat berätta har regeringen valt att skära ner på anslagen till AD och domstolen har tvingats ställa in alla huvudförhandlingar under de kommande tre månaderna. För Kim Beligantol innebär det att han nu måste vänta ytterligare på att få sin sak prövad i domstol.

– Jag är besviken och hade sett fram emot att få ett avslut. Det här hände 2023 och snart är det 2026, det har gått jättelång tid, säger han.

”Det handlar om mitt mående”

Kim Beligantol berättar att den utdragna rättsprocessen har påverkat hans mående.

– Det handlar mycket om mitt mående. Jag har en inneboende oro i mig som handlar om mitt case. Och ju längre tid det tar desto mer tänker jag på vad som kan hända och hur företaget kan bete sig. 

En konkret konsekvens av den inställda förhandlingen är att planerna på att studera nu får skjutas på framtiden.

– Det här påverkar både mitt privatliv och min ekonomi. Nu måste jag ställa om min planering för nästa år. Jag tycker att regeringen bör prioritera AD så domstolen får medel för att kunna bedriva sin verksamhet, säger Kim Beligantol.

Konsekvenserna oroar Unionen

Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, har tidigare sagt till Kollega att hon är oroad över konsekvenserna av de uppskjutna förhandlingarna.

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för förbundet och våra medlemmar som kan få vänta ännu längre på att få sin sak avgjord, med den oro och osäkerhet som följer med det.

Bevisning och vittnen kan påverkas

Enligt Unionens chefsjurist finns det risk att den som har rätt i sak kommer att få vänta längre på ekonomisk kompensation. Att juridiska mål skjuts på framtiden riskerar också påverka bevisningen eftersom vittnesuppgifter blir mer osäkra ju längre tid som går, menar Malin Wulkan.

– Det ligger både i arbetstagares och arbetsgivares intresse att arbetsrättsliga tvister kan prövas så snabbt som omständigheterna medger och att mål blir inställda är därför mycket olyckligt, sade hon nyligen till Kollega.

Läs även