Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Butiksanställd fick ingen OB-ersättning på två år

Den butiksanställde Unionenmedlemmen fick ingen OB-ersättning utbetald på nästan två år. Nu stämmer fackförbundet arbetsgivaren och begär att företaget betalar ut pengarna.
Oscar Broström Publicerad
Butiksanställd bär på låda med grönsaker.
Företaget vägrade betala ut OB-ersättning – till ett värde av cirka 27 000 kronor – till Unionenmedlemmen. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Mannen anställdes under sommaren 2019 i en mindre livsmedelsbutik i Västsverige. Under hans tid i företaget, som blev nästan två år, arbetade han återkommande under så kallad obekväm arbetstid – OB.

Trots det fick han aldrig någon OB-ersättning. Enligt Handels kollektivavtal, som gällde på företaget, ska OB-tillägg tillkomma om du arbetar sena kvällar eller under helger. I det här fallet rör det sig om sammanlagt 26 825 kronor som mannen aldrig såg röken av.

Företaget har förhandlat i frågan med fackförbundet Handelsanställdas förbund. Arbetsgivaren hävdar i förhandlingarna att det fanns en överenskommelse om att ingen OB-ersättningen skulle utbetalas eftersom mannen fick en högre ingångslön, 24 500 kronor i månaden. Handels svarade då med att det inte är möjligt att sätta kollektivavtalet ur spel på det sättet.

"En tydlig efterhandskonstruktion"

Under förhandlingarna presenterade företaget ett anställningsbevis, där det inte fanns något skrivet om bortavtalad OB-ersättning. Efter förhandlingarna, som slutade i oenighet, översände företaget ett nytt anställningsbevis.

Det nya anställningsbeviset var, enligt stämningsansökan, identiskt med det som visats tidigare, förutom att texten ”ingen OB pga månadslönen är över avtalet” (sic) lagts till och att arbetstiden ändrats. Unionen, som i och med mannens medlemskap är fackförbundet som stämmer företaget, skriver så här i stämningsansökan om anställningsbeviset:

”Det senare anställningsbeviset är en tydlig efterhandskonstruktion med tillägg som ensidigt har gjorts i efterhand av Bolaget.”

Unionen yrkar nu att företaget betalar ut OB-ersättningen, 26 825 kronor, till medlemmen, samt 3 487 kronor i utebliven semesterersättning. Dessutom begär Unionen att företaget ska betala 10 000 kronor i allmänt skadestånd.

OB-ersättning

  • OB står för obekväm arbetstid
  • OB regleras vanligtvis i kollektivavtalet
  • I Unionens kollektivavtal kallas OB "förskjuten arbetstid"

I Handels kollektivavtal ser ersättningen ut så här:

  • Måndag-fredag kl. 18.15 - 20.00 50 % (av timlönen)
  • Måndag-fredag efter kl. 20.00 70 %
  • Lördagar efter kl. 12.00 100 %
  • Söndagar och helgdagar 100 %

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Lina Björk Publicerad 24 april 2025, kl 09:44
Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

–  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

Övervakning av anställda okej – ibland

Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

Dom kan bli prejudicerande

Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

–  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.