Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Kvinnan sjukskrev sig – blev uppsagd

Unionenmedlemmen klagade till sin chef över dålig arbetsmiljö och mådde till slut så dåligt att hon sjukskrev sig. Då svarade chefen med att lägga ut en jobbannons för kvinnans tjänst – och sa sedan upp henne. Unionen stämmer nu företaget.
Oscar Broström Publicerad 14 oktober 2021, kl 07:30
Kvinna talar i telefon och tittar ut genom fönster.
När Unionenmedlemmen berättade för sin chef att hon var utmattad, la han ut en jobbannons för samma tjänst hon hade. Sedan blev hon uppdsagd. Foto: Michael D Edwards/Shutterstock.

Kvinnan anställdes på det lilla företaget, vars verksamhet går ut på att sälja hårvårds- och skönhetsprodukter, som redovisnings- och löneadministratör. Till en början arbetade hon heltid, men efter ett halvår sänktes arbetstiden till 50 procent.

Chefen tillika ägaren på företaget hade regelbunden kontakt med kvinnan om bolagets ekonomi, men kunde också ställa frågor som låg utanför hennes ansvarsområde. I stämningsansökan från Unionen beskrivs arbetsgivarens humör som ”häftigt”. Unionenmedlemmen beskriver hur hon ofta fick klä skott för chefens missnöje, och att ”okomplicerade frågor” inte sällan kunde sluta i rena utskällningar.

Chefen: Bit ihop

Kvinnan mådde dåligt över arbetsmiljön på företaget. Hon upplevde ofta ångest och magont på morgnarna, innan hon skulle åka till jobbet, och bävade inför vilket humör chefen skulle vara på.

Till sist, i februari i år, tog hon upp situationen med chefen, förklarade att arbetsmiljön påverkade henne negativt och att hon mådde väldigt dåligt och kände sig utmattad. Chefens svar: Att alla mår dåligt på grund av pandemin och att det bara är att ”bita ihop”. Den 6 april sjukskrev sig kvinnan, berättade att hon var utmattad och angav att arbetsmiljön var skälet.

Då kontrade chefen med att hävda att kvinnan inte själv kunde bedöma om hon var sjuk och begärde ett läkarintyg från första sjukdagen. Innan coronapandemin fanns en möjlighet i sjuklönelagen för arbetsgivare att begära ett så kallat förstadagsintyg, något som främst ska användas för upprepade, korta sjukfrånvaroperioder, men den lagen upphävdes under pandemin.

Jobbannons för hennes tjänst

Kvinnan kontaktade sin vårdcentral för att försöka få ett läkarintyg, men fick till svar att hon tidigast kunde få läkartid om två veckor.

Två dagar senare fick hon ett sms från sin arbetsgivare där det framgick att han skulle försöka avsluta hennes anställning ”på något sätt”. Den 14 april la företaget ut en jobbannons på Arbetsförmedlingens hemsida på en tillsvidaretjänst för en "löneadministratör - ekonom/ekonomikontorist".

Den 15 april träffade medlemmen en läkare som sjukskrev henne för utmattningssyndrom och noterade att hon hade koncentrationssvårigheter och kände oro för arbetet. Samma dag mottog Unionen en förhandlingsframställan från företaget, gällande uppsägning av medlemmen.

Ändrade skälet för uppsägning

Det som följer sedan är något rörigt, men går ungefär till som följande:

  • Företaget och Unionen förhandlar. Företaget uppger att de vill säga upp medlemmen av ”personliga skäl” som går att härleda till hennes sjukdom. Unionen menar att sjukdom inte är ett giltigt skäl till uppsägning. Parterna lämnar förhandlingen oense.
  • Den 23 april verkställer företaget uppsägningen via e-post. Men nu är anledningen inte längre ”personliga skäl” utan arbetsbrist.
  • Under följande tvisteförhandlingar uppger arbetsgivaren att han insett att det förelåg arbetsbrist och att han bara behöver en redovisnings- och löneadministratör en dag i veckan.
  • I tidigare nämnd jobbannons har företaget skrivit att de sökt en löneadmininstratör på heltid. Arbetsgivaren kan i förhandlingen inte motivera varför.

I stämningsansökan skriver Unionens förbundsjurist att det är ”uppenbart att orsaken till uppsägningen är medlemmens sjukdom och att företaget i efterhand försökt ’reparera skadan’ genom att åberopa arbetsbrist”.

Unionen stämmer arbetsgivaren på 11 299 kronor i ekonomiskt skadestånd för utebliven sjukpenning, samt på 50 000 kronor för brott mot las, lagen om anställningsskydd.

Arbetsrätt

Sjuk blev uppsagd via sms

När kvinnan informerat chefen om sin förlängda sjukskrivning fick hon ett sms att hon blivit uppsagd. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren i Arbetsdomstolen.
Anita Täpp Publicerad 1 februari 2023, kl 15:32
  Ett tomt kontorsskrivbord med dator. Infällt i bilden en kopia på arbetsgivarens sms till den uppsagda kvinnan.
Chefen sade upp kvinnan - via sms. "På skoj", enligt arbetsgivaren som nu stäms i AD.
OBS: sms.et i bild har rekonstruerats av Kollegas redaktion.
Foto: Staffan Löwstedt/SvD/TT och Kollega-redaktionen.

Kvinnan var anställd som receptionist på en tandläkarmottagning i södra Sverige när hon blev sjuk i augusti förra året. När en läkare förlängde hennes sjukskrivning fram till den 28 oktober skickade hon ett sms till sin chef om det.

I svaret från chefen stod: ”Sjukskriven fram till 2022-10-18?? Då vill du inte jobba längre Vi kan inte vara utan receptionist till slutet av oktober Jag säger upp dig från och med i dag Tack.”

Sedan kvinnan tagit kontakt med Unionen kallade förbundet arbetsgivaren till en förhandling som hölls den 29 september.

Var bara "på skoj"

Då påpekade Unionens förhandlare att arbetsgivarens uppsägning med omedelbar verkan kan jämställas med ett avskedande och att bolaget inte heller följt de regler som då ska följas. Som att kvinnan skulle ha underrättats och att Unionen skulle ha varslats om avskedandet.

Men vid förhandlingen framhöll arbetsgivaren att textmeddelandet hade skickats ”på skoj”.

I stämningsansökan till AD påpekar Unionen att kvinnan inte uppfattade meddelandet som ett skämt och att det inte heller finns något i det som antyder att det inte skulle vara allvarligt menat. Därför är påståendet att det bara rörde sig om ett skämt en uppenbar efterhandskonstruktion, menar förbundet.

Kräver 150 000 i skadestånd

Unionen framhåller också att även om arbetsgivaren efter avskedandet till viss del har agerat som om kvinnan åter varit anställd, liksom att man under förhandlingen också välkomnat kvinnan tillbaka till arbetsplatsen, inte förtar brottet mot anställningsskyddet.

Därför har nu förbundet, efter en resultatlös central förhandling, beslutat driva saken till AD. Om domstolen finner att kvinnan har avskedats utan laga skäl för avskedandet yrkar Unionen på att hon ska få ett skadestånd på 150 000 kronor.

Om AD i stället anser att kvinnan har sagts upp utan sakligt grund är skadeståndskravet 120 000 kronor.