Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Kvinnan sjukskrev sig – blev uppsagd

Unionenmedlemmen klagade till sin chef över dålig arbetsmiljö och mådde till slut så dåligt att hon sjukskrev sig. Då svarade chefen med att lägga ut en jobbannons för kvinnans tjänst – och sa sedan upp henne. Unionen stämmer nu företaget.
Oscar Broström Publicerad 14 oktober 2021, kl 07:30
Kvinna talar i telefon och tittar ut genom fönster.
När Unionenmedlemmen berättade för sin chef att hon var utmattad, la han ut en jobbannons för samma tjänst hon hade. Sedan blev hon uppdsagd. Foto: Michael D Edwards/Shutterstock.

Kvinnan anställdes på det lilla företaget, vars verksamhet går ut på att sälja hårvårds- och skönhetsprodukter, som redovisnings- och löneadministratör. Till en början arbetade hon heltid, men efter ett halvår sänktes arbetstiden till 50 procent.

Chefen tillika ägaren på företaget hade regelbunden kontakt med kvinnan om bolagets ekonomi, men kunde också ställa frågor som låg utanför hennes ansvarsområde. I stämningsansökan från Unionen beskrivs arbetsgivarens humör som ”häftigt”. Unionenmedlemmen beskriver hur hon ofta fick klä skott för chefens missnöje, och att ”okomplicerade frågor” inte sällan kunde sluta i rena utskällningar.

Chefen: Bit ihop

Kvinnan mådde dåligt över arbetsmiljön på företaget. Hon upplevde ofta ångest och magont på morgnarna, innan hon skulle åka till jobbet, och bävade inför vilket humör chefen skulle vara på.

Till sist, i februari i år, tog hon upp situationen med chefen, förklarade att arbetsmiljön påverkade henne negativt och att hon mådde väldigt dåligt och kände sig utmattad. Chefens svar: Att alla mår dåligt på grund av pandemin och att det bara är att ”bita ihop”. Den 6 april sjukskrev sig kvinnan, berättade att hon var utmattad och angav att arbetsmiljön var skälet.

Då kontrade chefen med att hävda att kvinnan inte själv kunde bedöma om hon var sjuk och begärde ett läkarintyg från första sjukdagen. Innan coronapandemin fanns en möjlighet i sjuklönelagen för arbetsgivare att begära ett så kallat förstadagsintyg, något som främst ska användas för upprepade, korta sjukfrånvaroperioder, men den lagen upphävdes under pandemin.

Jobbannons för hennes tjänst

Kvinnan kontaktade sin vårdcentral för att försöka få ett läkarintyg, men fick till svar att hon tidigast kunde få läkartid om två veckor.

Två dagar senare fick hon ett sms från sin arbetsgivare där det framgick att han skulle försöka avsluta hennes anställning ”på något sätt”. Den 14 april la företaget ut en jobbannons på Arbetsförmedlingens hemsida på en tillsvidaretjänst för en "löneadministratör - ekonom/ekonomikontorist".

Den 15 april träffade medlemmen en läkare som sjukskrev henne för utmattningssyndrom och noterade att hon hade koncentrationssvårigheter och kände oro för arbetet. Samma dag mottog Unionen en förhandlingsframställan från företaget, gällande uppsägning av medlemmen.

Ändrade skälet för uppsägning

Det som följer sedan är något rörigt, men går ungefär till som följande:

  • Företaget och Unionen förhandlar. Företaget uppger att de vill säga upp medlemmen av ”personliga skäl” som går att härleda till hennes sjukdom. Unionen menar att sjukdom inte är ett giltigt skäl till uppsägning. Parterna lämnar förhandlingen oense.
  • Den 23 april verkställer företaget uppsägningen via e-post. Men nu är anledningen inte längre ”personliga skäl” utan arbetsbrist.
  • Under följande tvisteförhandlingar uppger arbetsgivaren att han insett att det förelåg arbetsbrist och att han bara behöver en redovisnings- och löneadministratör en dag i veckan.
  • I tidigare nämnd jobbannons har företaget skrivit att de sökt en löneadmininstratör på heltid. Arbetsgivaren kan i förhandlingen inte motivera varför.

I stämningsansökan skriver Unionens förbundsjurist att det är ”uppenbart att orsaken till uppsägningen är medlemmens sjukdom och att företaget i efterhand försökt ’reparera skadan’ genom att åberopa arbetsbrist”.

Unionen stämmer arbetsgivaren på 11 299 kronor i ekonomiskt skadestånd för utebliven sjukpenning, samt på 50 000 kronor för brott mot las, lagen om anställningsskydd.

Arbetsrätt

Skyddsombud ifrågasatte arbetsmiljön – avskedades

Skyddsombudet påtalade brister i arbetsmiljön på maskinföretaget. Utan några varningar avskedades han i december med motiveringen att han hade samarbetssvårigheter.
Lina Björk Publicerad 10 april 2024, kl 13:04
Man i vit skjorta och slips samlar sina kontorstillhörigheter i en brun kartong.
Serviceteknikern avskedades. På grund av samarbetssvårigheter, menar arbetsgivaren. Felaktigt, menar Unionen och kopplar avskedet till mannens förtroendeuppdrag som skyddsombud. Foto: Colourbox.

Företaget som serviceteknikern jobbade på sysslade huvudsakligen med reparationer och installationer av städmaskiner. Det var ett tungt jobb och han försökte förbättra arbetsmiljön, framför allt sista året då han även var skyddsombud. 

I februari förra året inträffade en incident i företagets lokaler. En kollega till skyddsombudet och en person i ledande ställning hade en diskussion som utmynnade i handgripligheter. Kollegan anmälde händelsen till serviceteknikern i egenskap av skyddsombud och han upprättade en tillbudsanmälan efter att ha ringt och frågat Unionen om råd. 

Unionen stämmer: Kopplar avsked till uppdrag

I tillbudsanmälan råkade serviceteknikern av misstag kryssa i att anmälan gjordes av arbetsgivaren. Men i hela rapporten har han skrivit att det är han själv i egenskap av skyddsombud som skrivit. Arbetsgivaren ansåg att misstaget var allvarligt och valde att avskeda honom med motiveringen att han har samarbetssvårigheter. 

Unionen stämmer nu maskinföretaget och skriver i stämningsansökan att det finns en tydlig koppling mellan mannens roll som skyddsombud och avskedandet. Man begär därför 220 000 kronor i allmänt skadestånd samt utebliven lön och att avskedandet ska förklaras ogiltigt. 

Arbetsrätt

Fick för kort vila – SAS döms till skadestånd

Tre kabinanställda på flygbolaget SAS fick för kort vila mellan två arbetspass. Ett kollektivavtalsbrott, konstaterar Arbetsdomstolen. SAS döms nu att betala skadestånd till Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 3 april 2024, kl 16:22
Sas och Arbetsdomstolen
Arbetsdomstolen går på Unionens linje och slår fast att flygbolaget SAS bröt mot det gällande kollektivavtalet när kabinanställda inte fick tillräckligt lång vila. Foto: Jessica Gow/Claudio Bresciani/TT

Unionen och flygbolaget SAS har kommit överens om vad som ska gälla för kabinpersonalen vid uppehåll mellan två arbetspass. Enligt avtalet har personalen rätt till minst 13 timmars vila på sin hemmabas.

Förra våren stämde Unionen flygbolaget i Arbetsdomstolen för att SAS brutit mot den bestämmelsen vid tre tillfällen hösten 2022 då det uppstod förseningar i flygtrafiken. Det handlar om kabinanställda som alla fått vila kortare än 13 timmar.

– Man kanske kan tycka att en minut hit eller dit inte spelar så stor roll men detta är grundläggande arbetstidsregler som är superviktiga för att personalen ska få sin vila. Det är allvarligt om man inte följer dem, sade Unionens chefsjurist Malin Wulkan till Kollega i våras.

Unionen konstaterar att SAS har tillämpat kollektivavtalet korrekt under många år men har i det här fallet valt att följa arbetstidslagens regler som anger en vila på minst 12 timmar. 

Arbetsdomstolen har nu sagt sitt i frågan och går på Unionens linje. Domstolen konstaterar att kabinpersonalen ska ha minst 13 timmars uppehåll för vila på sin hemmabas och att arbetsgivaren därmed brutit mot kollektivavtalet. SAS är nu skyldiga att betala 75 000 kronor i skadestånd till Unionen och även stå för förbundets rättegångskostnader på 300 000 kronor.

–Det är glädjande att Arbetsdomstolen går på Unionens linje. Domstolen konstaterar att ordalydelsen i bestämmelsen tydligt talar till Unionens fördel, säger David Hellman, förbundsjurist på Unionen.

Vilka konsekvenser kommer domen att få för kabinpersonalen på SAS?

– Den medför att SAS alltid måste följa kollektivavtalets regel om 13 timmars uppehåll för vila på hemmabas, eller längre i vissa fall. Bolaget menade nämligen – innan domen – att kollektivavtalet inte krävde mer än 12 timmars uppehåll vid flygförsening i föregående tjänstgöring. Detta innebär upp till en timmes längre vila för varje enskild kabinanställd efter tjänstgöring med försening, säger David Hellman.

SAS menar att Arbetsdomstolens avgörande kommer leda till större oförutsägbarhet för personalen. I en skriftlig kommentar till Kollega skriver bolagets förhandlingschef David O'Dowd:

"Utfallet i Arbetsdomstolen innebär att kabinanställda riskerar få mindre förutsägbara arbetstider vid händelser utanför SAS kontroll som exempelvis oväder och flygledningsrelaterade förseningar. Vid till exempel försening på kortlinje kan vi tvingas plocka av och omdisponera besättning från exempelvis långlinje till att i stället tjänstgöra inrikes och Europa, vilket med dagens system kunnat undvikas. Under processen har SAS föreslagit alternativa lösningar på problemet med bland annat ekonomiskt attraktiva inslag för våra kabinanställda. Överraskande nog har detta kategoriskt avvisats av Unionens lokala klubb SCCA."