Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Blev sjukskriven för ryggont - sades upp

När kvinnan blev sjukskriven för ryggont sades hon upp på grund av arbetsbrist. Men kort därefter sökte företaget nya medarbetare. Unionen stämmer nu butiken för brott mot las, lagen om anställningsskydd.
Lina Björk Publicerad
Colourbox
Efter att kvinnan kom tillbaka från sin ryggrehabilitering blev hon uppsagd på grund av arbetsbrist. Men företaget sökte snart efter ny personal. Colourbox

Kvinnan som arbetade inom kundtjänst på företagets backoffice fick ryggproblem under hösten förra året. Först sjukskrevs hon på 25 procent som sedan utökades till 100 procent då besvären inte gick över.

Efter lång rehabilitering var tanken att hon skulle börja jobba igen efter sommaren. Men efter semestern informerade företaget om en omorganisation och i september fick hon ett uppsägningspapper som talade om att hon fick gå på grund av arbetsbrist.

Inga andra på bolaget sades upp och medarbetare som anställts efter henne fick vara kvar, trots att de hade liknande tjänster. Arbetsgivaren utlyste också ett flertal tjänster efter omorganisationen utan att erbjuda kvinnan jobbet tillbaka.

Unionen stämmer nu bolaget i tingsrätten på sammanlagt 100 000 kronor för turordningsbrott, enligt las, lagen om anställningsskydd.  

Läs mer:

Vägrade timanställning - Blev avskedad

Turordning inte självklar

Vem får gå?

Vid arbetsbrist sker uppsägningarna enligt en viss turordning. Huvudregeln är att en person med längre anställningstid har företräde framför en med kortare  – enligt principen ”sist in, först ut”.

Arbetsgivaren upprättar en turordningslista utifrån anställningstid, men även kompetens har betydelse.

Innan man pratar om turordning ska arbetsgivaren göra en omplaceringsutredning. Arbetsgivare som har högst tio anställda får undanta två personer från turordningen. Har man kollektivavtal, är det möjligt att komma överens om undantag från lagen. Det görs genom att parterna upprättar en så kallad avtalsturlista.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

42 miljoner till Unionens medlemmar

Sammanlagt betalades 42 miljoner kronor ut till Unionens medlemmar 2025 efter rättsprocesser och omprövning i försäkringsärenden.
Lina Björk Publicerad 4 mars 2026, kl 06:32
Domarklubba och Malin Wulcan, chefsjurist på Unionen, i kontorsmiljö som illustrerar Unionens arbetsrättsliga tvister och ersättningar 2025.
Varje år företräder Unionens jurister över hundra medlemmar i domstol. Förra året fick medlemmarna 42 miljoner kronor i ersättning efter tvister om lön, uppsägningar och a-kassa, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen. Foto: Peter Knutsson/Colourbox

2024 slog antalet konkurser rekord enligt myndigheten Tillväxtanalys. Antalet var det högsta sedan 1998, vilket också märktes i Unionens statistik. Och 2025  var det fortsatt en hög nivå. Sammanlagt begärde förbundet 89 företag i konkurs, för att kunna aktivera den statliga lönegarantin. 

– Det är ett tecken på att det varit en svag konjunktur, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen. 

Under fjolåret inkom 508 nya arbetsrättsliga ärenden, alltså tvister om exempelvis lön, uppsägningar och avsked, som ledde till att det betalades 38 miljoner ersättning till förbundets medlemmar efter förhandlingar i domstol. Förbundets jurister hjälpte dessutom till att bedöma 173 försäkringsrättsliga ärenden, om arbetsskador och a-kassa. Här fick medlemmarna fyra miljoner kronor i ersättning. 

Höga krav på medlemmar – men många krav jämkas

Varje år företräder Unionen också en handfull medlemmar som blir stämda av sin arbetsgivare och krävda på skadestånd. Ofta handlar det om påstådda brott mot lojalitetsplikten, att en medlem påstås röjt en företagshemlighet eller struntat i en konkurrensklausul i sitt anställningsavtal och startat upp ett konkurrerande företag. Det kan bli dyrköpta erfarenheter. Förra året jämkades krav på cirka 30 miljoner kronor, det vill säga belopp som arbetsgivare framställt krav på men som inte kom att bli fastslagna.  

–  Att berätta om företagshemligheter eller att bryta mot lojalitetsplikten eller en konkurrensklausul kan leda till höga viten och skadestånd. Så även om vi inte företräder så många medlemmar varje år är beloppen ofta höga, säger Malin Wulkan. 

Om du som medlem anser att du fått bristfällig hjälp av Unionen som också orsakat dig ekonomisk skada, finns möjlighet att ta upp ett klagomål hos förbundsstyrelsen, ett så kallat ”besvärsärende”. Förra året använde 48 personer den möjligheten och kritiserade förbundets handläggning.