Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Blev sjukskriven för ryggont - sades upp

När kvinnan blev sjukskriven för ryggont sades hon upp på grund av arbetsbrist. Men kort därefter sökte företaget nya medarbetare. Unionen stämmer nu butiken för brott mot las, lagen om anställningsskydd.
Lina Björk Publicerad
Colourbox
Efter att kvinnan kom tillbaka från sin ryggrehabilitering blev hon uppsagd på grund av arbetsbrist. Men företaget sökte snart efter ny personal. Colourbox

Kvinnan som arbetade inom kundtjänst på företagets backoffice fick ryggproblem under hösten förra året. Först sjukskrevs hon på 25 procent som sedan utökades till 100 procent då besvären inte gick över.

Efter lång rehabilitering var tanken att hon skulle börja jobba igen efter sommaren. Men efter semestern informerade företaget om en omorganisation och i september fick hon ett uppsägningspapper som talade om att hon fick gå på grund av arbetsbrist.

Inga andra på bolaget sades upp och medarbetare som anställts efter henne fick vara kvar, trots att de hade liknande tjänster. Arbetsgivaren utlyste också ett flertal tjänster efter omorganisationen utan att erbjuda kvinnan jobbet tillbaka.

Unionen stämmer nu bolaget i tingsrätten på sammanlagt 100 000 kronor för turordningsbrott, enligt las, lagen om anställningsskydd.  

Läs mer:

Vägrade timanställning - Blev avskedad

Turordning inte självklar

Vem får gå?

Vid arbetsbrist sker uppsägningarna enligt en viss turordning. Huvudregeln är att en person med längre anställningstid har företräde framför en med kortare  – enligt principen ”sist in, först ut”.

Arbetsgivaren upprättar en turordningslista utifrån anställningstid, men även kompetens har betydelse.

Innan man pratar om turordning ska arbetsgivaren göra en omplaceringsutredning. Arbetsgivare som har högst tio anställda får undanta två personer från turordningen. Har man kollektivavtal, är det möjligt att komma överens om undantag från lagen. Det görs genom att parterna upprättar en så kallad avtalsturlista.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen: Stopp för utköp utan förhandling

Arbetsdomstolen sätter nu stopp för företag som rundar lagen genom att i en omorganisation erbjuda utköp utan att först förhandla med facket. Häromdagen kom en dom som innebär en stor seger för medbestämmanderätten, enligt Unionen.
Johanna Rovira Publicerad 29 maj 2026, kl 09:08
Bild på Storytelsymbol + AD-skylt
Arbetsdomstolen sätter ned foten: Storytels utköpserbjudanden räknas som uppsägningar – och skulle ha förhandlats med facket. Foto: Gorm Kallestad/NTB/Ola Rennstam

För mer än två år sedan gick ljudboksföretaget Storytel, som saknar kollektivavtal, ut med beskedet att man skulle effektivisera verksamheten och göra sig av med folk. 45 anställda i Sverige ansågs vara övertaliga och erbjöds så kallade utköpserbjudanden som bland annat bestod av några extra månaders uppsägningstid och arbetsbefrielse under uppsägningstiden.

– Utköpserbjudandena var frivilliga bara på pappret men inte i reell mening. Jag menar att de anställda skrev på under hot om att bli av med sin anställning, säger Carl Siljehamre, förbundsjurist på Unionen.

Samtliga 45 anställda, varav 11 var medlemmar i Unionen, tackade ja till erbjudandet. Arbetsdomstolen har nu funnit att överenskommelserna ska betraktas som uppsägningar.  

Förhandlingsskyldighet enligt MBL

– Jag har hela tiden menat att företaget var tvunget att påkalla förhandling enligt medbestämmandelagen med Unionen innan de gick ut med erbjudandena. Det känns bra att arbetsdomstolen delar min uppfattning. 

Domen är principiellt viktig eftersom det var första gången den MBL-paragraf som handlar om förhandlingsskyldighet för arbetsplatser utan kollektivavtal, prövats i svensk domstol. 

– Det här är en stor seger för medbestämmanderätten. Framförallt techbolagen har satt i system att i sina omorganisationer strunta i facken och erbjuda utköpserbjudanden. Men nu är det slut med det, säger Carl Siljehamre som fört Unionens talan i Arbetsdomstolen.

Domen innebär också att Unionen får ett skadestånd av Storytel på 125 000 kronor samt att bolaget ska betala Unionens rättegångskostnader på cirka 650 000 kronor. 

Storytel kommenterar domen på mejl

"Vi har tagit del av Arbetsdomstolens avgörande, som klargör omfattningen av förhandlingsskyldigheten för arbetsgivare utan kollektivavtal. För Storytel är det självklart att alltid följa gällande lagstiftning i alla relationer med våra medarbetare. Vi kommer nu att analysera domen för att säkerställa att våra framtida processer följer tydliggörandet", skriver Storytel i ett mejl till Kollega. 

Lagar som AD anser att Storytel brutit mot

  • EU-direktivet om kollektiva uppsägningar kräver bland annat att arbetsgivare informerar och samråder med facken innan uppsägningar görs. 
  • MBL 13 § 2 På arbetsplatser utan kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att förhandla med alla berörda arbetstagarorganisationer i frågor som rör uppsägning på grund av arbetsbrist. 
  • MBL 15 § 2  Arbetsgivare ska i samband med förhandling inför beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist i god tid skriftligen underrätta motparten om skälen till de planerade uppsägningarna.