Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Blev sjukskriven för ryggont - sades upp

När kvinnan blev sjukskriven för ryggont sades hon upp på grund av arbetsbrist. Men kort därefter sökte företaget nya medarbetare. Unionen stämmer nu butiken för brott mot las, lagen om anställningsskydd.
Lina Björk Publicerad 3 februari 2021, kl 13:51
Colourbox
Efter att kvinnan kom tillbaka från sin ryggrehabilitering blev hon uppsagd på grund av arbetsbrist. Men företaget sökte snart efter ny personal. Colourbox

Kvinnan som arbetade inom kundtjänst på företagets backoffice fick ryggproblem under hösten förra året. Först sjukskrevs hon på 25 procent som sedan utökades till 100 procent då besvären inte gick över.

Efter lång rehabilitering var tanken att hon skulle börja jobba igen efter sommaren. Men efter semestern informerade företaget om en omorganisation och i september fick hon ett uppsägningspapper som talade om att hon fick gå på grund av arbetsbrist.

Inga andra på bolaget sades upp och medarbetare som anställts efter henne fick vara kvar, trots att de hade liknande tjänster. Arbetsgivaren utlyste också ett flertal tjänster efter omorganisationen utan att erbjuda kvinnan jobbet tillbaka.

Unionen stämmer nu bolaget i tingsrätten på sammanlagt 100 000 kronor för turordningsbrott, enligt las, lagen om anställningsskydd.  

Läs mer:

Vägrade timanställning - Blev avskedad

Turordning inte självklar

Vem får gå?

Vid arbetsbrist sker uppsägningarna enligt en viss turordning. Huvudregeln är att en person med längre anställningstid har företräde framför en med kortare  – enligt principen ”sist in, först ut”.

Arbetsgivaren upprättar en turordningslista utifrån anställningstid, men även kompetens har betydelse.

Innan man pratar om turordning ska arbetsgivaren göra en omplaceringsutredning. Arbetsgivare som har högst tio anställda får undanta två personer från turordningen. Har man kollektivavtal, är det möjligt att komma överens om undantag från lagen. Det görs genom att parterna upprättar en så kallad avtalsturlista.

Arbetsrätt

Kräver kollektivavtal på Klarna - hotar med strejk

Nu kräver Unionen och två andra fackförbund kollektivavtal på Klarna. Om företaget vägrar kan det bli aktuellt att ta ut medlemmarna i strejk.
David Österberg Publicerad 28 mars 2023, kl 14:02
Till höger bild på Klarnas huvudkontor, fasaden. Till höger Martin Linder, Unionen i mörk kostym och skjorta,
Nu kräver Unionen och två andra fackförbund kollektivavtal på Klarna. Om företaget vägrar kan det bli aktuellt att ta ut medlemmarna i strejk. Foto: Carl-Olof Zimmerman/TT/Jonas Ekströmer/TT.

Klarna är ett av Sveriges största techbolag. Unionen har flera gånger försökt få företaget att teckna ett kollektivavtal de senaste åren, men utan resultat. Frågan fick nytt liv förra sommaren när Klarna meddelade att tio procent av personalstyrkan skulle sägas upp. Enligt fackklubben hade företaget fattat beslutet utan att informera eller förhandla med dem. I december stämde Unionen Klarna på 1,3 miljoner kronor för brott mot mbl, medbestämmandelagen.

Kräver kollektivavtal 

Martin Linder. Foto: Henrik Montgomery/TT.

Nu kräver Unionen, tillsammans med fackförbunden Akavia och Sveriges Ingenjörer, kollektivavtal på Klarna.

– Det finns ett jättestort tryck bland Unionens medlemmar på Klarna för att få till ett kollektivavtal. Det ger oss kraft att kräva förändring och vi ser fram emot konstruktiva förhandlingar med Klarna, säger Martin Linder, ordförande i Unionen, i ett pressmeddelande.

Frostig relation

Enligt Unionen skulle ett kollektivavtal gynna både de anställda och arbetsgivaren.

Sen Kanner.

– Både Klarna och de anställda har mycket att vinna på att medarbetarna får mer inflytande över besluten, vi kommer att få en bättre kommunikation och bättre dialog mellan företagsledningen och medarbetarna, säger Sen Kanner, ordförande på Unionens klubb på Klarna.

Relationen mellan klubben och arbetsgivaren har varit frostig efter den senaste tidens omorganisationer.

– Ett kollektivavtal kommer också att bidra till att återvinna de anställdas förtroende efter omorganisationen och lösa arbetsrättsliga frågor, till exempel hur vi ska schemalägga vår jour. Vi kommer även att få fler möjligheter att justera medarbetarnas löner, till exempel vid byte till nya roller, säger Sen Kanner.

Kan leda till strejk

Om förhandlingarna inte leder till ett kollektivavtal har fackförbunden två möjligheter: antingen avsluta förhandlingarna eller ta ut medlemmarna i strejk. Om förhandlingarna lyckas räknar fackförbunden med att ett kollektivavtal kan finnas på plats om två till sex månader.