Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Obekväm arbetstid – då har du rätt till ersättning

Jobbar du kvällar, nätter, helger och högtider har du i de flesta fall rätt till ersättning för obekväm arbetstid. Det kan också kallas OB-tillägg eller extra ersättning för förskjuten arbetstid.
Linnea Andersson Publicerad
En man i kostym håller upp en äldre klocka med tim- och minutvisare.
OB-tillägg kan variera i olika kollektivavtal. Omfattas du inte av kollektivavtal har du ingen rätt till extra ersättning för förskjuten arbetstid, förutsatt att du inte själv avtalat dig till det. Foto: Colourbox.

Unionen stämde nyligen en arbetsgivare efter att en medlem gått miste om OB-ersättning för 1 650 timmar – närmare bestämt 124 907 kronor. Mannen, som var anställd som driftledare kvällstid, hade gått med på att förhandla bort ersättning för obekväm arbetstid. Men eftersom Unionen menar att det inte är möjligt att förhandla bort enligt det avtal som gällde har förbundet lämnat in en stämningsansökan till Arbetsdomstolen om brott mot kollektivavtalet.

Du riskerar alltså att gå miste om stora summor om din arbetsgivare inte har koll på reglerna. Exakt hur stor ersättning du har rätt till beror på när du jobbar och hur hög din lön är.

Här är det som gäller för dig som är medlem i Unionen.

Vad är OB (obekväm arbetstid, förskjuten arbetstid)?

Obekväm arbetstid benämns ofta som ”förskjuten arbetstid” i Unionens kollektivavtal och innebär att din ordinarie arbetstid helt eller delvis är schemalagd under kvälls- och nattetid eller på helgen. Jobbar du då finns regler om extra ersättning i Unionens avtal.

Vilka regler finns för obekväm arbetstid?

Din arbetsgivare bör informera dig om att du ska arbeta obekväm arbetstid senast 14 dagar i förväg. Du bör också få veta under hur lång period arbetstiden kommer att vara förskjuten. Vissa kollektivavtal begränsar helt och hållet möjligheten att jobba under obekväm arbetstid.

Hur mycket ersättning har jag rätt till?

OB-tillägg kan variera i olika kollektivavtal. Omfattas du inte av kollektivavtal har du ingen rätt till extra ersättning för förskjuten arbetstid, förutsatt att du inte själv avtalat dig till det. I de flesta av Unionens avtal gäller följande:

Vardagkvällar mellan klockan 18.00 – 24.00

Din månadslön delat med 600 per timme.

Exempel: 30 000 kronor / 600 = 50 kr/h

 

Nätter klockan 00.00 – 07.00

Din månadslön dividerad med 400 under nätter måndag till lördag.

Exempel: 30 000 kronor / 400 = 75 kr/h

 

Helger, från lördag klockan 07.00 till söndag klockan 24.00

Din månadslön delar med 300.

Exempel: 30 000 kronor / 300 = 100 kr/h

 

Storhelger

Under storhelger som exempelvis jul, nyår, påsk, pingst och midsommar gäller i de flesta fall månadslönen dividerad med 150. Exakt vilka tider som gäller för att få ersättning kan variera i olika kollektivavtal.

Exempel: 30 000 kronor / 150 = 200 kr/h

 

Rätt till nattvila?

Mellan klockan 00.00 och 05.00 gäller nattvila som gör att det normalt sett inte är tillåtet att jobba. Fack och arbetsgivare kan dock förhandla fram kollektivavtal som gör det tillåtet att arbeta även under de timmarna.

Obekväm arbetstid är inte detsamma som övertid

Förskjuten arbetstid eller obekväm arbetstid ska inte förväxlas med övertid. Den obekväma arbetstiden är planerad i förväg till skillnad från när arbetsgivaren beordrar övertid vid exempelvis en oplanerad arbetstopp eller någon akut kris. Även om den beordrade övertiden är förlagd under obekväm arbetstid får du i regel enbart övertidsersättning.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Många chefer positiva till kortare arbetstid

Kortare arbetstid skulle inte påverka chefernas arbetsbelastning. Det tror 6 av 10 chefer. Samtidigt befarar många att det blir svårare att nå uppsatta mål. Det visar en undersökning som Chef & Karriär har gjort.
David Österberg Publicerad 16 december 2024, kl 13:04
Kortare arbetstid. Till vänster en man som kollar klockan framför sin dator. Till höger en kvinna med fötterna på skrivbordet.
En Novusundersökning som Kollegas systertidning Chef & Karriär låtit göra visar att 59 % av cheferna tror att kortare arbetstid inte skulle påverka deras arbetsbelastning, men många oroar sig för att det blir svårare att nå uppsatta mål. Foto: Colourbox.

Kortare arbetstid har seglat upp som en het fråga i avtalsrörelsen. Därför har tidningen Chef & Karriär gjort en Novusundersökning om chefernas syn på kortare arbetstid. Här är några av resultaten ur undersökningen.

 

Hur tror du att kortare arbetstid skulle påverka din arbetsbelastning som chef?

Oförändrad: 59 procent.

Ökad: 33 procent.

Minskad: 8 procent.

Vilka konsekvenser skulle kortare arbetstid få för dig i din roll som chef?

Svårare att nå uppsatta mål: 42 procent.

Ökad otydlighet om medarbetare är i tjänst eller ej: 20 procent.

Svårare att kommunicera med medarbetare: 18 procent.

Vilka konsekvenser tror du att kortare arbetstid skulle få för verksamheten?

Oförändrad produktivitet: 38 procent.

Svårare att nå de uppsatta målen: 27 procent.

Ökad produktivitet: 26 procent.

Minskad produktivitet: 21 procent.

Lättare att nå de uppsatta målen: 13 procent.

Hur skulle du upprätthålla produktiviteten vid kortare arbetstid?

Införa nya arbetssätt i organisationen: 60 procent.

Medarbetarna skulle få uträtta lika mycket som tidigare: 31 procent.

Ökad bemanning: 26 procent.

Se över affärsmodellen: 24 procent.

Arbetstid

Så lyckas de med sextimmarsdag

På designbyrån Tegel & Hatt har de haft kortare arbetstid sedan 2017 – och varken chefen eller de anställda vill tillbaka till 40 timmar. Så här gjorde de för att lyckas.
David Österberg Publicerad 16 december 2024, kl 06:04
På Tegel & Hatt jobbar de bara sex timmar om dagen. Det har lett till högre produktivitet, färre sjukdagar och en bättre balans mellan arbete och fritid.
Designbyrån Tegel & Hatt har infört sex timmars arbetsdag sedan 2017. Chefen och de anställda ser stora fördelar med kortare arbetstid, inklusive ökad kreativitet och bättre återhämtning. Foto: Anders G. Warne.

Design- och kommunikationsbyrån Tegel & Hatt har fem anställda. De jobbar bara sex timmar om dagen.

– Jag har jobbat 40-timmarsveckor tidigare och skillnaden är jättestor. Nu kan jag gå till gymmet efter jobbet utan att vara hemma klockan 22. I början tänkte jag att det skulle vara svårt att fylla fritiden, men det är inga problem alls, säger designern Emma Hovstadius.

Arbetsbördan är lika stor som på andra byråer. Men när arbete inte fyller hela dagarna blir återhämtningen bättre – och kreativiteten större.

– Jag tror också att vi är ärligare med tiden här, ingen sitter och ”låtsasjobbar”. Arbetar man åtta timmar går man kanske tidigare för att hämta barn och säger att man ska jobba ikapp på kvällen, men gör inte alltid det, säger Åsa Hammarström som är konceptuell art director.

”Långa dagar ses som ett mått på framgång”

Tegel & Hatts vd heter Mats Hedman. Han grundade byrån tillsammans med två kompanjoner (som inte längre är kvar) och 2017 fattade de beslutet att sex timmars arbetsdag var lagom.

– Vi hade jobbat i branschen länge. I den råder en kultur att man ska jobba mycket, helst både kvällar och helger. Långa dagar ses som ett mått på framgång. Vi tyckte inte att det var hållbart så vi bestämde helt enkelt att vi bara skulle jobba sex timmar om dagen.

Färre och kortare möten

Viktigast för att korta arbetstiden är enligt Mats Hedman att se över möten.

– Vi har precis lika mycket att göra som när vi hade åtta timmars arbetsdag. Därför måste vi arbeta på ett annat sätt. Onödiga möten var det första som försvann, säger han.

Att arbetsdagen är kortare gör också att både han och medarbetarna kan vara mer produktiva när de väl arbetar.

– Att få två timmar extra fritid gör att man får mer energi och kraft, mer inspiration. Det är mer värdefullt än att ha en halvtimmes extra rast på jobbet. I den här branschen måste man tanka på energi, umgås med andra, säger Mats Hedman.

"Korta arbetstiden utan att testa”

Mats Hedmans tips till chefer som funderar på att korta arbetstiden är: gör det utan att testa.

– Kommer man fram till att det är möjligt tycker jag att man ska göra det fullt ut, även om det är svårt. Ta det på allvar och skala bort det som är onödigt. Om man har en testperiod är man snart tillbaka på åtta timmar igen när testperioden är slut.

Några negativa konsekvenser av den kortare arbetstiden har han svårt att se.

– Jag gillade visserligen att ha långa kundmöten, men att arbeta kortare dagar är mer värt. Vi har inte heller långa kafferaster där vi sitter och småpratar, men det sociala kan vi få ändå på gemensamma luncher eller en aw.

Högre produktivitet och färre sjukdagar

Tegel & Hatt har gått med vinst sedan starten 2015. Hur lönsamheten skulle ha sett ut med åtta timmars arbetsdag är förstås omöjligt att säga.

– Jag tror inte att vi hade fått mer gjort. En viktig faktor för både ekonomin och produktiviteten är att vi tack vare den kortare arbetstiden har väldigt få sjukdagar. Dessutom kan vi locka till oss talanger som annars kanske hade gått till en större byrå.

Het fråga i avtalsrörelsen

  • Nästa år ska de flesta av Unionens 100 kollektivavtal förhandlas om. Då blir kortare arbetstid en het fråga.
  • Tidigare i höst fattade Unionens förbundsråd beslut om att Unionen ska driva på för att alla tjänstemän på sikt får minst 100 timmars arbetstidsförkortning per år.
  • Unionen vill inte att politikerna stiftar lagar för att korta arbetstiden.
  • Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill på längre sikt korta arbetstiden via lag. En arbetsgrupp inom Socialdemokraterna har också föreslagit det. Övriga partier är emot.