Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Rätt till ersättning när du mejlar efter jobbet

Oregelbundna arbetstider, restid utan ersättning, krav på tillgänglighet dygnet om och semester på andra tider än under sommaren. Allt fler tvingas att jobba på obekväma arbetstider. Men nu har Unionen och Almega kommit överens om ett beredskapsavtal som ger ersättning för jobbsamtal och mejl.
Publicerad 3 mars 2017, kl 14:16
Man ligger och sover med mobilen i handen.
Svårt att skilja på arbetstid och fritid? Det nya beredskapsavtalet ger rätt till övertidsersättning om du vid beredskap svarar på mejl eller i mobil. Foto: Colourbox

Avtalet, som träffats med arbetsgivarorganisationen Almega, omfattar cirka 100 000 medlemmar i Unionen och träder i kraft under 2017. Det ger rätt till ersättning vid så kallad beredskapstjänst, det vill säga när du är tillgänglig utanför ordinarie arbetstid.

– Det nya beredskapsavtalet ger rätt till övertidsersättning om du vid beredskap exempelvis svarar på mejl, mobil eller via annat mobilt verktyg utanför ordinarie arbetstid, säger Gunilla Krieg, central ombudsman på Unionen.

– I dag har nära hälften av våra medlemmar förhandlat bort övertidsersättningen i utbyte mot högre lön eller en extra semestervecka. I praktiken leder det vanligen till mer och mer arbete utan kompensation. Därför kan det vara idé att titta över dina förutsättningar och se om du tjänar på att säga upp ditt eget avtal med din arbetsgivare.

De senaste åren har problemen med så kallad o-arbetstid, oregelbundna, obekväma och osociala arbetstider, ökat dramatiskt.

– Vi ser alltmer av globalisering och dygnet runt-arbetsliv. Så kallad o-arbetstid kan orsaka ohälsa, svårigheter att ta ansvar för barn och planera fritiden. Därför är det viktigt att anställda ska ha inflytande över arbetstidens förläggning, att det finns möjlighet till återhämtning och ersättning för obekväm arbetstid, säger Gunilla Krieg.

Inte minst chefer inom handeln måste allt oftare arbeta under kvällar och helger. De har ofta förhandlat bort sin övertidsersättning mot extra semester.

Många av Unionens medlemmar gör ofta tjänsteresor vilket kan innebära problem. Ofta börjar resan på ledig tid, exempelvis en söndag eller en kväll. Det gör att tiden för återhämtning och vila minskar.

– En lång resa medför ofta att den som reser inte får den dygnsvila på 11 sammanhängande timmar som står i arbetstidslagen. Det leder till en större risk för ohälsa, framhåller Gunilla Krieg.

En annan lag som allt oftare kringgås i dagens flexibla arbetsliv är semesterlagen, som ger anställda rätt till fyra veckors sammanhängande semester under perioden juni till augusti.

I årets avtalsrörelse kräver arbetsgivarna inom industrin rätten att beordra anställda att ta ut semester i maj eller september eftersom de menar att industrisemestern är förlegad.

– Semesterlagen är dispositiv, vilket innebär att den går att avtala bort genom ett lokalt kollektivavtal. Det är något som apoteken redan praktiserar. Där har de anställda bara tre veckors sammanhängande semester under sommaren. Det är för lite. En förutsättning för ett hållbart arbetsliv är att alla ska rätt ska ha rätt till fyra veckors sommarsemester, säger Gunilla Krieg.

Text: Gertrud Dahlberg

Arbetstid

Fler företag ska testa fyradagarsvecka

Till hösten inleds en stor studie om fyradagarsvecka. Studien är den första i Sverige. Initiativtagare är Anna-Carin Alderin, nationell representant för 4 Day Week Global.
– Det finns många fördelar med fyradagarsvecka: medarbetarna mår bättre, deras stressnivåer sänks och balansen mellan jobb och fritid blir bättre, säger hon.
David Österberg Publicerad 7 mars 2024, kl 06:02
Kvinna vid dator kollar sitt armbandsur.
Framtidens arbetsliv - fyra dagar arbete, tre dagar fritid? Nu ska forskare testa fyradagarsvecka i Sverige - något man menar kan bli verklighet för alla. Foto: Colourbox.

Intresset för förkortad arbetstid växer sig allt starkare. Flera stora studier i bland annat Storbritannien, USA och Australien har visat att fördelarna med fyradagarsvecka är så stora att nästan alla deltagande företag fortsätter med kortare arbetstid.

Studierna har tillkommit på initiativ av den ideella organisationen 4 Day Week Global. Organisationens representant i Sverige heter Anna-Carin Alderin och förra året såg hon till att även vi får en studie om effekterna av kortare arbetstid.

– Företag som är intresserade av att vara med kan anmäla sig fram till slutet av våren eller början av sommaren. Därefter kommer vi att ha en dialog med företagen om vilka förberedelser de behöver göra och till hösten inleds den sex månader långa studien. Den genomförs av Lena Lid Falkman som är knuten till Handelshögskolan i Stockholm och Karlstads universitet, säger Anna-Carin Alderin.

Kortare arbetstid med full lön

Anna-Carin Alderin.
Anna-Carin Alderin.

Medarbetarna på de deltagande företagen får arbetstiden sänkt till 80 procent av ordinarie tid, men behåller 100 procent av lönen. Studien ska bland annat ta reda på hur produktivitet och välmående påverkas av förändringen.  

Anna-Carin Alderin har nästan 20 års erfarenhet av olika chefsroller på Ikea, men driver numera eget företag. Hon är optimistisk till att fördelarna med kortare arbetstid är många.

– Jag är lite försiktig med att säga att det fungerar för alla bolag i Sverige för det vet vi inte, det är ju det som forskningsstudien ska ta reda på. Men samtidigt har jag ju sett vad som har hänt med bolag i andra länder. Ur arbetsgivarperspektiv blir det lättare att rekrytera och behålla talang på ett helt annat sätt än tidigare. Man kan också se att medarbetarna mår bättre, deras stressnivåer sänks och balansen mellan jobb och fritid blir bättre. Produktiviteten bibehålls eller går upp.

En förutsättning för att lyckas med fyradagarsvecka är noggranna förberedelser.

– Det viktigaste är att man funderar på hur man ska jobba och hur man kan jobba smartare.  På företag med många tjänstemän kan man till exempel ofta spara tid genom effektivare möten. Många får också mycket gjort genom att lägga in fokustid under dagen, där man blockar tid i kalendern. Gärna kollektivt, så att alla sitter fokuserat mellan exempelvis 9 och 10, säger Anna-Carin Alderin.

Arbetstiden har inte sänkts på 50 år

Arbetstiden sänktes successivt i Sverige under 1900-talet, men har legat still på 40 timmar i veckan sedan 1973. En förklaring, tror Anna-Carin Alderin, är att det är enklast att göra som man alltid har gjort.

– Man måste väcka tanken att det går att leva och arbeta på ett annat sätt. Jag hade själv inte reflekterat över det fram tills nyligen. Samtidigt har ju många tjänstemän redan i dag flexibla arbetstider och möjlighet att jobba på distans. Och jag tror att många i praktiken jobbar mindre än åtta timmar per dag, även om det kan vara dolt i dålig möteskultur eller att man sköter privata ärenden på arbetstid.

Har vi en annan syn på arbetstid om tio år?

– Jag tror absolut att vi kommer att arbeta färre timmar, bland annat när AI tar över en del av våra arbetsuppgifter. Jag tror att vi mår bra av lägga mer tid på våra barn, på träning, på våra äldre, på att vara i naturen. När vi arbetar färre timmar får vi dessutom större möjligheter att fatta fler hållbara beslut och det är bra för den planet vi bor på.