Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Rätt till ersättning när du mejlar efter jobbet

Oregelbundna arbetstider, restid utan ersättning, krav på tillgänglighet dygnet om och semester på andra tider än under sommaren. Allt fler tvingas att jobba på obekväma arbetstider. Men nu har Unionen och Almega kommit överens om ett beredskapsavtal som ger ersättning för jobbsamtal och mejl.
Publicerad 3 mars 2017, kl 14:16
Colourbox
Svårt att skilja på arbetstid och fritid? Det nya beredskapsavtalet ger rätt till övertidsersättning om du vid beredskap svarar på mejl eller i mobil. Colourbox

Avtalet, som träffats med arbetsgivarorganisationen Almega, omfattar cirka 100 000 medlemmar i Unionen och träder i kraft under 2017. Det ger rätt till ersättning vid så kallad beredskapstjänst, det vill säga när du är tillgänglig utanför ordinarie arbetstid.

– Det nya beredskapsavtalet ger rätt till övertidsersättning om du vid beredskap exempelvis svarar på mejl, mobil eller via annat mobilt verktyg utanför ordinarie arbetstid, säger Gunilla Krieg, central ombudsman på Unionen.

– I dag har nära hälften av våra medlemmar förhandlat bort övertidsersättningen i utbyte mot högre lön eller en extra semestervecka. I praktiken leder det vanligen till mer och mer arbete utan kompensation. Därför kan det vara idé att titta över dina förutsättningar och se om du tjänar på att säga upp ditt eget avtal med din arbetsgivare.

De senaste åren har problemen med så kallad o-arbetstid, oregelbundna, obekväma och osociala arbetstider, ökat dramatiskt.

– Vi ser alltmer av globalisering och dygnet runt-arbetsliv. Så kallad o-arbetstid kan orsaka ohälsa, svårigheter att ta ansvar för barn och planera fritiden. Därför är det viktigt att anställda ska ha inflytande över arbetstidens förläggning, att det finns möjlighet till återhämtning och ersättning för obekväm arbetstid, säger Gunilla Krieg.

Inte minst chefer inom handeln måste allt oftare arbeta under kvällar och helger. De har ofta förhandlat bort sin övertidsersättning mot extra semester.

Läs mer: Jobb i tid och otid

Många av Unionens medlemmar gör ofta tjänsteresor vilket kan innebära problem. Ofta börjar resan på ledig tid, exempelvis en söndag eller en kväll. Det gör att tiden för återhämtning och vila minskar.

– En lång resa medför ofta att den som reser inte får den dygnsvila på 11 sammanhängande timmar som står i arbetstidslagen. Det leder till en större risk för ohälsa, framhåller Gunilla Krieg.

En annan lag som allt oftare kringgås i dagens flexibla arbetsliv är semesterlagen, som ger anställda rätt till fyra veckors sammanhängande semester under perioden juni till augusti.

I årets avtalsrörelse kräver arbetsgivarna inom industrin rätten att beordra anställda att ta ut semester i maj eller september eftersom de menar att industrisemestern är förlegad.

– Semesterlagen är dispositiv, vilket innebär att den går att avtala bort genom ett lokalt kollektivavtal. Det är något som apoteken redan praktiserar. Där har de anställda bara tre veckors sammanhängande semester under sommaren. Det är för lite. En förutsättning för ett hållbart arbetsliv är att alla ska rätt ska ha rätt till fyra veckors sommarsemester, säger Gunilla Krieg.

Gertrud Dahlberg
[email protected]