Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Rätt till ersättning när du mejlar efter jobbet

Oregelbundna arbetstider, restid utan ersättning, krav på tillgänglighet dygnet om och semester på andra tider än under sommaren. Allt fler tvingas att jobba på obekväma arbetstider. Men nu har Unionen och Almega kommit överens om ett beredskapsavtal som ger ersättning för jobbsamtal och mejl.
Publicerad
Man ligger och sover med mobilen i handen.
Svårt att skilja på arbetstid och fritid? Det nya beredskapsavtalet ger rätt till övertidsersättning om du vid beredskap svarar på mejl eller i mobil. Foto: Colourbox

Avtalet, som träffats med arbetsgivarorganisationen Almega, omfattar cirka 100 000 medlemmar i Unionen och träder i kraft under 2017. Det ger rätt till ersättning vid så kallad beredskapstjänst, det vill säga när du är tillgänglig utanför ordinarie arbetstid.

– Det nya beredskapsavtalet ger rätt till övertidsersättning om du vid beredskap exempelvis svarar på mejl, mobil eller via annat mobilt verktyg utanför ordinarie arbetstid, säger Gunilla Krieg, central ombudsman på Unionen.

– I dag har nära hälften av våra medlemmar förhandlat bort övertidsersättningen i utbyte mot högre lön eller en extra semestervecka. I praktiken leder det vanligen till mer och mer arbete utan kompensation. Därför kan det vara idé att titta över dina förutsättningar och se om du tjänar på att säga upp ditt eget avtal med din arbetsgivare.

De senaste åren har problemen med så kallad o-arbetstid, oregelbundna, obekväma och osociala arbetstider, ökat dramatiskt.

– Vi ser alltmer av globalisering och dygnet runt-arbetsliv. Så kallad o-arbetstid kan orsaka ohälsa, svårigheter att ta ansvar för barn och planera fritiden. Därför är det viktigt att anställda ska ha inflytande över arbetstidens förläggning, att det finns möjlighet till återhämtning och ersättning för obekväm arbetstid, säger Gunilla Krieg.

Inte minst chefer inom handeln måste allt oftare arbeta under kvällar och helger. De har ofta förhandlat bort sin övertidsersättning mot extra semester.

Många av Unionens medlemmar gör ofta tjänsteresor vilket kan innebära problem. Ofta börjar resan på ledig tid, exempelvis en söndag eller en kväll. Det gör att tiden för återhämtning och vila minskar.

– En lång resa medför ofta att den som reser inte får den dygnsvila på 11 sammanhängande timmar som står i arbetstidslagen. Det leder till en större risk för ohälsa, framhåller Gunilla Krieg.

En annan lag som allt oftare kringgås i dagens flexibla arbetsliv är semesterlagen, som ger anställda rätt till fyra veckors sammanhängande semester under perioden juni till augusti.

I årets avtalsrörelse kräver arbetsgivarna inom industrin rätten att beordra anställda att ta ut semester i maj eller september eftersom de menar att industrisemestern är förlegad.

– Semesterlagen är dispositiv, vilket innebär att den går att avtala bort genom ett lokalt kollektivavtal. Det är något som apoteken redan praktiserar. Där har de anställda bara tre veckors sammanhängande semester under sommaren. Det är för lite. En förutsättning för ett hållbart arbetsliv är att alla ska rätt ska ha rätt till fyra veckors sommarsemester, säger Gunilla Krieg.

Text: Gertrud Dahlberg

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Här jobbar man längst (och kortast) i Europa

Kortare arbetstid har blivit en stor konfliktfråga. Men hur mycket jobbar vi egentligen under ett helt liv? Nya siffror visar att Sverige sticker ut.
Noa Söderberg Publicerad 21 augusti 2025, kl 09:00
Kortare arbetstid: Till vänster en kvinna på kontor med en väckarklocka intill sig. Till höger en man i kostym som håller upp en stor klocka och ser rädd ut.
Unionens medlemmar vill ha kortare arbetstid. Enligt en Novusundersökning vill 63% av Unionens medlemmar att förbundet jobbar hårdare för kortare arbetstid i kommande avtalsrörelse. Foto: Colourbox.

43 år. Så långt är ett genomsnittligt arbetsliv i Sverige, enligt nya siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat.

Det är näst längst i EU – bara nederländare jobbar mer – och en ordentlig bit över EU-genomsnittet på 37,2 år. Om man också räknar in de länder som har ett nära ekonomiskt samarbete med EU så hamnar Island i topp. Där är ett genomsnittligt arbetsliv 46,3 år långt.

Kortare arbetstid – så skiljer det sig mellan länder

I andra änden av listan finns Rumänien, Italien och Bulgarien. Siffrorna följer, med några viktiga undantag, det mönster som brukar återkomma i diskussionen om arbetstid: Ju längre norrut, desto mer arbetstid.

Så varför är det så stor skillnad mellan länderna? Experter som nyhetssajten Euronews har talat med ger flera förklaringar: skillnader i genomsnittlig livslängd, olika pensionssystem, nivån av ålderism och familjepolitiken. Men den främsta förklaringen, enligt myndigheten Eurostat, är det så kallade arbetskraftsdeltagandet. 

Det är ett mått på hur stor andel av befolkningen som har eller försöker få ett jobb. I Sverige och de övriga nordiska länderna är siffran hög. I södra Europa är den betydligt lägre. Ju större del av befolkningen som är en del av arbetsmarknaden, desto längre blir ett genomsnittligt arbetsliv.

Jobbar vi för mycket i Sverige?

Siffrorna landar i en infekterad debatt om arbetstiden i Sverige. Svenskt Näringsliv, Almega, Facken inom industrin och LO har alla försökt räkna ut hur mycket landets anställda jobbar och hur sänkt arbetstid skulle påverka samhället. Slutsatserna har varierat kraftigt.

De nya siffrorna mäter alltså längden på hela arbetslivet. De visar inte hur lång en enskild arbetsdag eller arbetsvecka är i de olika länderna. Ändå är mätmetoden vanlig bland de som räknar på arbetstid, eftersom den ger en överblick, täcker in variationer som kan finnas mellan olika yrken och anställningsformer och gör det lättare att jämföra mellan länder.

Här är länderna där man jobbar längst – och kortast

  1. Island* - 46,3 år
  2. Nederländerna - 43,8 år
  3. Sverige - 43 år
  4. Schweiz* - 42,8 år
  5. Danmark - 42,5 år
  6. Estland - 41,4 år
  7. Norge* - 41,2 år
  8. Irland - 40,4 år
  9. Tyskland - 40 år
  10. Finland - 39,8 år
  11. Malta - 39 år
  12. Cypern - 39 år
  13. Österrike - 38,7 år
  14. Litauen - 38,5 år
  15. Tjeckien - 37,5 år
  16. Ungern - 37,4 år
  17. Lettland - 37,4 år
  18. Frankrike - 37,2 år (EU-snittet)
  19. Slovenien - 37,1 år
  20. Spanien - 36,5 år
  21. Slovakien - 36 år
  22. Luxemburg - 35,6 år
  23. Serbien - 35,5 år
  24. Polen - 35,5 år
  25. Belgien - 35 år
  26. Kroatien - 34,8 år
  27. Grekland - 34,8 år
  28. Bulgarien - 34,8 år
  29. Italien - 32,8 år
  30. Rumänien - 32,7 år
  31. Montenegro** - 32,1 år
  32. Nordmakedonien** - 31,5 år
  33. Turkiet** - 30,2 år

* Medlem i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)

** EU-kandidatland

Arbetstid

Spanien inför lag om kortare arbetsvecka

Spanien slopar 40-timmarsvecka. Senast från och med årsskiftet ska samtliga anställda i Spanien jobba max 37,5 timmar i veckan enligt ett lagförslag som lämnas till parlamentet.
Johanna Rovira Publicerad 9 maj 2025, kl 11:11
Spanien som kommer att bli bättre tack vare förkortningen av arbetstiden enligt spanska arbetsmarknadsminister Yolanda Diaz. Foto: Paul White/TT

Många spanska löntagare har redan i dag kortare arbetstid tack vare sina kollektivavtal, men allra senast från årsskiftet kommer resterande 12, 5 miljoner, (vilket motsvarar cirka 70 procent av arbetskraften), att få en halvtimmes kortare arbetsdag med bibehållen lön , enligt bland annat tidningen ElDiario.  

– I dag moderniserar vi spanska företag och hjälper folk att bli lite lyckligare, säger Yolanda Díaz, andre vicepresident och arbetsmarknadsminister i Spanien, enligt tidningen As.

Spanien blir därmed det tredje EU-landet som har en lagstadgad arbetsvecka på färre än 40 timmar. De andra två länderna är Frankrike, där veckoarbetstiden är 35 timmar och Belgien där löntagare får jobba max 38 timmar i veckan.  

Lagförslaget, som godkändes av regeringen i tisdags, kom till genom en överenskommelse mellan arbetsmarknadsministeriet och facken i Spanien. Facken har  lovat att mobilisera sig om förslaget stöter på patrull i det spanska parlamentet.