Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Tid är det som man mäter med en klocka
/Albert Einstein
Stämpelurens tid är ännu inte förbi, även om den gamla varianten med tidskort har försvunnit från många arbetsplatser. I stället kommer det nya mer raffinerade sätt att hålla koll på anställda. En Kollega-läsare berättar om sin svärmor som vägrade låta hemtjänsten klistra upp en streckkod på hennes ytterdörr för att logga hemtjänstpersonalen:
– Hon sa nej med motiveringen att hon inte vill ha ett medeltida stämpelur på sin dörr och förkunnade att hon vägrar agera tidsstudieman åt kommunen.
Övertid, mertid, flextid och beredskapstid - HÄR reder vi ut begreppen! |
På Liljeholmens ljusfabrik AB i Oskarshamn har man en plastbrikett, en tagg, som man håller framför en datorskärm för att registrera sin ankomst och hemgång.
– Vi har flera terminaler och alla måste stämpla in, både tjänstemän och fabriksarbetare. För oss handlar det om brandsäkerhet också, händer det en olycka vill vi ha koll på vilka som befinner sig på området, säger Agneta Tjernström, företagets ekonomichef.
Personalen på Billerud-Korsnäs har stämplat tid sedan urminnes tider även om man bytt till nyare teknik i flera omgångar. Numera stämplar man in via sina företagskort - ett identifikationskort som även fungerar som tid- och inpasseringskort.
– Jag upplever inga konstigheter med stämpelsystemet. Tvärtom ser jag en fördel i att vi får koll på att vi håller oss till arbetstidreglerna, säger Ulrika Gustafsson, ordförande i Unionenklubben på Billerud-Korsnäs i Gävle.
– Det finns väl alltid någon enstaka som är missnöjd över att man måste stämpla. När det för något år sedan av säkerhetsskäl infördes in- och utpasseringskort var det däremot en del som ansåg att det var integritetskränkande.
Jobbar man hemifrån, eller utför arbetsuppgifter utanför företaget, går det att lägga in tid via datorn. Vid lunch behöver man inte stämpla ut om man håller sig till en timmes rast. Men på Billerud-Korsnäs finns också möjlighet att flexa kring lunchen – då krävs in- och utstämpling.
– Reglerna ska gälla lika för alla på alla nivåer i företaget, men om vd:n stämplar vet jag inte, för han sitter inte i Gävle, säger Ulrika Gustafsson.
Tid är pengar
/Benjamin Franklin
Arbetsgivarna har visserligen alltid varit ivriga att kontrollera den arbetade tiden, men inte alltid varit lika angelägna om att klocka den. På 1800-talet förbjöd till och med vissa fabriksägare i England sina anställda att ha klockor – de ville själva ha monopol på arbetstiden.
När man i England 1833 sänkte arbetstiden till 12 timmar per dygn för barn mellan 13 och 18 år, blev det ett himla liv på arbetsgivarna. De hävdade att fabrikerna skulle gå omkull om inte barnen fortsatte jobba 72-timmarsvecka, som sina vuxna kollegor. I Sverige kunde anställda över 14 år tvingas arbeta 12-timmarspass utan rast, även nattetid.
Först 1919 kom en provisorisk lag om åtta timmars arbetsdag. Vi har alltså jobbat åttatimmarsdagar i snart hundra år, även om veckoarbetstiden sjönk på 1970-talet när femdagarsveckan infördes.
I dag förväntas många anställda jobba längre än åtta timmar om dagen. Medan arbetstiden i flertalet länder i västvärlden konstant har sjunkit sedan 1980-talet, så ökar den i stället i Sverige.
– Övertid är tänkt att vara undantag, men det har blivit norm. Det ligger i arbetskulturen att jobba över. Genom att göra det bekräftar man också normen, säger Daniel Gullstrand, arbetstidsexpert på Unionen.
Två av tre arbetar regelbundet över, trots att det egentligen är tänkt som något att ta till som nödlösning när något oförutsett inträffar. Totalt arbetade vi 4,6 miljoner timmar övertid under en genomsnittlig vecka år 2015, enligt en undersökning gjord av TCO. Vilket enligt centralorganisationen motsvarar 150 000 nya heltidsjobb.
Ur led är tiden
/William Shakespeare
Det kan vara knepigt att exakt veta hur mycket övertid vi jobbar eftersom många anställda har avtalat bort sin övertidsersättning. På Unionen räknar man med att fyra av tio medlemmar har bytt sin övertid, mot till exempel en extra semestervecka.
– Rent materiellt brukar det vara en dålig deal. Jobbar man 100 timmar över per år så är det värt mer än två och en halv veckas extra semester, säger Daniel Gullstrand.
– Men vi upplever ändå att de flesta som avtalat bort övertiden är nöjda. Det visar att det ligger annat än rent materiella värden i potten också. Friheten att kunna flexa, att själv bestämma när och var man utför jobbet värderas väldigt högt.
De anställda som har avtalat bort sin övertidsersättning jobbar över i högre utsträckning än andra, visar Unionens undersökningar.
– Hade vi styrts enbart av ekonomiska incitament hade det ju varit tvärtom, det vill säga att de som får betalt det jobbar mer övertid, säger Daniel Gullstrand.
En annan orsak till den dolda övertiden är att man inom en del branscher, till exempel handeln, har många deltidsanställningar, vilket innebär att den extra tid som jobbas först och främst räknas som mertid (se faktaruta).
Dessutom är det si och så med hur övertiden dokumenteras. All arbetad tid journalförs inte – möjligtvis finns det en rädsla för att bli stämplad som att ha lågt arbetstempo, underprestera. Det kan bero på att arbetsgivare ibland har en orealistisk förväntan på vad som är en rimlig arbetsinsats.
– Det är inte rimligt att jobba 45 timmar i veckan om man har kommit överens om 37,5. Därför är det viktigt att hålla koll på övertiden. Unionen vill att arbetstiden ska journalföras på något sätt och vara en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet, säger Daniel Gullstrand.
Vi reder ut begreppen!
ArbetstidOrdinarie arbetstid är enligt arbetstidslagen högst 40 timmar per vecka. Den sammanlagda arbetstiden får vara höst 48 timmar i veckan i genomsnitt under fyra månader. Det går att avtala bort lagen, men kollektivavtalet får inte innebära sämre villkor än EU:s arbetstidsdirektiv. Ordinarie arbetstid för de flesta kollektivavtal är 40 timmar, men det förekommer också kortare veckoarbetstid. FlextidInnebär vanligtvis att du har rätt att välja när du börjar och slutar jobba, inom ramen för fastlagda tider. För att du ska ha rätt att flexa behövs ett lokalt avtal eller att det finns en arbetsgivarutfästelse om flextid. ÖvertidSom övertid räknas all arbetstid som överstiger ordinarie arbetstid vid heltidsarbete. Det ska vara ett extraordinärt inslag och får maximalt tas ut med 48 timmar under fyra veckor, eller 50 timmar under en kalendermånad och högst 200 timmar per kalenderår enligt lag. I nästan alla Unionens kollektivavtal finns en gräns på 150 timmars övertid per kalenderår. MertidÄr du deltidsanställd och jobbar extra utöver dina ordinarie timmar får du mertid upp till en heltid. Är din ordinarie arbetstid exempelvis 30 timmar i veckan, jobbar du mertid upp till 40 timmar (om det är den normala veckoarbetstiden). Den tid du jobbar därefter är övertid (”överskjutande mertid” heter det i avtalen). JourtidInnebär att du befinner dig på din arbetsplats (hemmet kan räknas som arbetsplats) och väntar på att jobba om det behövs. Jourtid är ovanligt inom Unionens avtalsområden och får bara tillämpas om det är absolut nödvändigt för företagets verksamhet. Den får normalt tas ut med högst 48 timmar per fyra veckor och med högst 50 timmar per kalendermånad. BeredskaptjänstBetyder att du förbinder dig att vara tillgänglig för att vid behov infinna dig på arbetsplatsen inom en viss tidsram. Du kan också komma överens med din arbetsgivare om att jobba hemifrån eller från annan plats. För att arbetsgivaren ska kunna schemalägga beredskap, behöver detta först förhandlas det med facket. Obekväm arbetstidHär avses kvällar, nätter och helger. Begreppet förekommer dock inte i Unionens kollektivavtal, där man i stället skriver förskjuten arbetstid. Arbetsgivaren har rätt att förskjuta arbetstid och förlägga hela eller delar av den till obekväma arbetstider. Mellan 00.00 och 05.00 är det normalt inte tillåtet att arbeta, men genom kollektivavtal kan det finnas undantag. |
Nu börjar avtalsrörelsen för Unionen. Nästa år ska de flesta av förbundets omkring 100 kollektivavtal förhandlas om – och frågan om hur mycket vi ska jobba blir en het fråga.
Den här veckan fattade Unionens förbundsråd beslut om vilka frågor som ska prioriteras i avtalsrörelsen. Överst står högre lön, tätt följt av kortare arbetstid. Förbundet ska fortsätta driva på för att alla tjänstemän får minst 100 timmars arbetstidsförkortning per år.
Att frågan är högaktuell märktes inte minst på antalet motioner som kommit till förbundsrådet från förtroendevalda. Hela 23 stycken föreslog en inriktning mot kortare arbetstid.
Enligt en Novusundersökning som Kollega har låtit göra anser 63 procent av medlemmarna att Unionen borde arbeta hårdare för sänkt arbetstid i förhandlingarna med arbetsgivarna.
Martin Wästfelt är Unionens förhandlingschef. Han är medveten om att kortare arbetstid är en viktig fråga för medlemmarna.
– Att få höjd lön är det de flesta medlemmarna prioriterar högst, och på andraplats kommer kortare arbetstid, säger han.
– Under de år jag har jobbat har arbetstid alltid varit en stor fråga, även om det kanske inte uppmärksammats i medierna lika mycket som nu. Sedan 1998 har vi har haft som långsiktigt mål att sänka arbetstiden med 100 timmar om året.
Kravet har dock pausats under de senaste avtalsrörelserna, då förbundet i stället har drivit igenom flexpension för sina medlemmar. I år har det gått 26 år sedan det målet sattes upp – och Unionen är fortfarande inte i hamn.
– Med den här typen av mål tar det tid. På flera områden har vi kommit en bra bit på vägen. I Teknikavtalet har vi kortat arbetstiden med ungefär 60 timmar per år. En del tycker att det är för långsamt, andra tycker att det är en rimlig takt. Men det är viktigt att framhålla att frågan om kortare arbetstid är viktig för oss och för övriga förbund inom Facken inom industrin.
Varför ska vi ha kortare arbetstid?
– När produktiviteten ökar, när vi jobbar snabbare och effektivare med hjälp av tekniska hjälpmedel och ökad kompetens, vill vi och våra medlemmar ta ut en del av det värde som genereras i kortare arbetstid. Vi avstår en del av löneökningen till förmån för kortare arbetstid.
I Kollegas undersökning svarar 74 procent att de skulle vilja arbeta kortare veckor. Och de önskar sig en rejäl sänkning: 65 procent svarar att de vill arbeta 35 timmar eller mindre. Bara 22 procent skulle nöja sig med att jobba mellan 36 och 39 timmar i veckan.
Ungefär hälften kan tänka sig att utföra samma mängd arbete som i dag om deras arbetstid sänks. Hälften vill ha mindre att göra. Att sänka lönen i utbyte mot kortare veckor är däremot inte populärt – bara två av tio kan tänka sig det. Och det är heller inte aktuellt, enligt Martin Wästfelt.
– Det skulle ju innebära att vi hyvlar arbetstiden via kollektivavtal. Utgångspunkten är en lägre löneökning i utbyte mot en arbetstidsförkortning. Men man ska komma ihåg att arbetsgivarna inte tycker om det. Arbetsgivarna tjänar pengar när vi jobbar och därför ser de ogärna att vi jobbar mindre.
Enligt Kollegas undersökning är fortfarande 40 timmar i veckan det normala för de flesta. 75 procent svarar att de jobbar så. Av dem som har kortare arbetsvecka är det bara ett par procent som arbetar mindre än 36 timmar i veckan.
I den här avtalsrörelsen blir frågan om arbetstiden het, enligt Martin Wästfelt. Men Unionen är, till skillnad mot en del andra fackförbund, fortsatt mycket kritiskt mot att sänka arbetstiden via lagstiftning.
– Man mäter ju hela tiden kostnaden per arbetad timme och därför är arbetstiden en självklar del av löne- och avtalsrörelsen, säger han.
Martin Wästfelt tycker också att det är förvånande att de fackförbund som i vanliga fall förespråkar den svenska modellen nu vill lösa frågan med lagstiftning.
– Under 90-talet kämpade vi med näbbar och klor för att staten inte skulle ta makten över lönebildningen. De senaste åren har vi kämpat för att EU inte ska göra det med minimilönedirektivet. Om man löser den här frågan med lagstiftning lägger man ju frågan i politikernas knä. Det kan vara lockande om man tror att politikerna alltid vill sänka arbetstiden – men vi kan ju lika gärna få en majoritet som vill höja arbetstiden.
Ett exempel på det sistnämnda är Grekland, där regeringen i somras stiftade en lag som gör det möjligt för vissa företag att förlänga arbetsveckan till 48 timmar.
Vill du ha kortare veckoarbetstid?
Ja –74 % (kvinnor 82 %, män 69 %)
Nej – 15 %
Vet ej – 10 %
Borde Unionen arbeta hårdare för sänkt arbetstid i kollektivavtalen?
Ja – 63 %
Nej – 15 %
Vet ej – 22 %
På vilket sätt tycker du arbetstiden ska kortas?
Fyradagarsvecka – 54 %
Färre timmar per dag – 22 %
Spelar ingen roll, bara den blir kortare – 24 %
Vet ej – 1 %
(Frågan ställdes till de som vill ha minskad arbetstid)
Hur ser din veckoarbetstid ut i dag?
40 timmar/vecka –75 %
36-39 timmar – 21 %
32-35 timmar – 2 %
Kortare än 32 tim/vecka – 1 %
Vet ej – 1 %
Om undersökningen: 745 medlemmar besvarade enkäten, som utfördes av opinionsinstitutet Novus. Enkäten utfördes i maj 2024.