Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Fyradagarsvecka för anställda på väskföretag

Väskföretaget Sandqvist har hakat på reformen som rönt stor framgång i flera länder i världen – fyradagarsvecka.
Johanna Rovira Publicerad
Jonatan Lund Palmén på väskföretaget Sandqvist arbetar fyradagarsvecka. Sitter bland upphängda väskor.
För Jonatan Lund Palmén, produktionsledare i marknadsteamet på Sandqvist, var beskedet om arbetstidsförkortningen välkommet. "Modigt av företaget att införa detta", säger han. Foto: Åke Ericson.

Belgien har gjort det, Island likaså, och i flera engelskspråkiga länder – bland annat Storbritannien, USA och Australien – har anställda testat att jobba fyra dagar med bibehållen lön.  

I Spanien kompenserar regeringen företag inom industrisektorn som anammar kortare arbetsvecka, trots att pilotprojekt har visat att fyradagarsvecka är lönsamt. Det största försöket som inkluderade runt 3 000 britter visar till exempel att intäkterna ökade med 35 procent under försöksperioden i snitt jämfört med samma period förra året.

Redan gjort arbetstidsförkortning

På väskföretaget Sandqvist väntar man inte på att svenska arbetsmarknaden ska få tummen ur. Där infördes arbetstidsförkortning redan sista  februari och de 30 anställda får välja mellan att jobba fyra dagar i veckan eller sextimmarsdagar fem dagar i veckan, med bibehållen lön.

  Det är ju väl känt att medarbetare som mår bra, presterar bra.

Caroline Lind.

Det säger Caroline Lind, vd på Sandqvist som är den som tog initiativ till arbetstidsförkortningen på företaget och presenterade konceptet för bolagsstyrelsen. Både styrelsen och personalen tog emot förslaget med öppna armar och hela företaget har gått en utbildning i hur man frigör tid och jobbar mer effektivt.

  Jag har läst en del om fyradagarsvecka och tyckte det skulle vara spännande att testa hos oss. Vi vill vara ett hållbart och ansvarstagande företag och att kunna erbjuda medarbetarna mer tid att leva livet stämmer väl överens med våra värderingar, tillägger hon..

För Jonatan Lund Palmén, produktionsledare i marknadsteamet på Sandqvist, var beskedet om arbetstidsförkortningen välkommet. Han har tre barn under två och ett halvt och kommer att tillbringa sin första lediga dag nu på fredag med familjen.

 Det är modigt av företaget att införa detta och eftersom ledningen tror starkt på det så är alla inställda på att det ska gå att genomföra. Till en början kommer vi säkert att behöva jobba på att få det att fungera, men efter en övergångsperiod kommer det förhoppningsvis bli det nya normala, säger han.

Fyradagarsvecka utvärderas löpande

30-timmarsveckan ska testas i ett halvår och utvärderas under resans gång. Caroline Lind är dock övertygad om att försöket kommer permanentas.

  Jag tror vi kommer att se att engagemanget ökat ytterligare om sex månader och att produktiviteten och servicen till våra kunder kommer att samma som tidigare, om inte bättre, säger hon.  

Jonatan Lund Palmén. Foto: Åke Ericson.

Även Jonatan Lund Palmén är säker på att försöket kommer att falla väl ut och att han bara behöver jobba fyra dagar i veckan framöver.

 Just nu hoppas jag fyradagarsveckan kan ge mig bättre balans i livet, Men målet med den lediga dagen är att det ska vara min egen dag, då jag får en paus på egen hand, kan återhämta mig och göra saker jag mår bra av.  

 Jag hoppas fler företag vågar testa detta. Det tyder ju på att det fungerar så det är bara att tuta och köra, säger Jonatan Lund.

4 Day week Global

  • Den ideella organisationen 4 Day Week Global, som samarbetar med forskare på olika universitet runt om i världen, ligger bakom flera försökstudier runt om i världen som bland annat visar att:  
  • 78 procent av alla anställda på företag med fyradagarsvecka är lyckligare och mindre stressade
  • 63 procent av alla företag upplevde att det var lättare att rekrytera talanger
  • 91 procent av företagen i den största studien (den brittiska) tänker fortsätta med fyradagarsvecka. Bara fyra procent tänker definitivt återgå till femdagarsvecka.
  • Organisationen planerar genomföra försöksprojekt i olika länder varje kvartal. Företag som är intresserade av att delta är välkomna att höra av sig om kommande studier.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Här jobbar man längst (och kortast) i Europa

Kortare arbetstid har blivit en stor konfliktfråga. Men hur mycket jobbar vi egentligen under ett helt liv? Nya siffror visar att Sverige sticker ut.
Noa Söderberg Publicerad 21 augusti 2025, kl 09:00
Kortare arbetstid: Till vänster en kvinna på kontor med en väckarklocka intill sig. Till höger en man i kostym som håller upp en stor klocka och ser rädd ut.
Unionens medlemmar vill ha kortare arbetstid. Enligt en Novusundersökning vill 63% av Unionens medlemmar att förbundet jobbar hårdare för kortare arbetstid i kommande avtalsrörelse. Foto: Colourbox.

43 år. Så långt är ett genomsnittligt arbetsliv i Sverige, enligt nya siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat.

Det är näst längst i EU – bara nederländare jobbar mer – och en ordentlig bit över EU-genomsnittet på 37,2 år. Om man också räknar in de länder som har ett nära ekonomiskt samarbete med EU så hamnar Island i topp. Där är ett genomsnittligt arbetsliv 46,3 år långt.

Kortare arbetstid – så skiljer det sig mellan länder

I andra änden av listan finns Rumänien, Italien och Bulgarien. Siffrorna följer, med några viktiga undantag, det mönster som brukar återkomma i diskussionen om arbetstid: Ju längre norrut, desto mer arbetstid.

Så varför är det så stor skillnad mellan länderna? Experter som nyhetssajten Euronews har talat med ger flera förklaringar: skillnader i genomsnittlig livslängd, olika pensionssystem, nivån av ålderism och familjepolitiken. Men den främsta förklaringen, enligt myndigheten Eurostat, är det så kallade arbetskraftsdeltagandet. 

Det är ett mått på hur stor andel av befolkningen som har eller försöker få ett jobb. I Sverige och de övriga nordiska länderna är siffran hög. I södra Europa är den betydligt lägre. Ju större del av befolkningen som är en del av arbetsmarknaden, desto längre blir ett genomsnittligt arbetsliv.

Jobbar vi för mycket i Sverige?

Siffrorna landar i en infekterad debatt om arbetstiden i Sverige. Svenskt Näringsliv, Almega, Facken inom industrin och LO har alla försökt räkna ut hur mycket landets anställda jobbar och hur sänkt arbetstid skulle påverka samhället. Slutsatserna har varierat kraftigt.

De nya siffrorna mäter alltså längden på hela arbetslivet. De visar inte hur lång en enskild arbetsdag eller arbetsvecka är i de olika länderna. Ändå är mätmetoden vanlig bland de som räknar på arbetstid, eftersom den ger en överblick, täcker in variationer som kan finnas mellan olika yrken och anställningsformer och gör det lättare att jämföra mellan länder.

Här är länderna där man jobbar längst – och kortast

  1. Island* - 46,3 år
  2. Nederländerna - 43,8 år
  3. Sverige - 43 år
  4. Schweiz* - 42,8 år
  5. Danmark - 42,5 år
  6. Estland - 41,4 år
  7. Norge* - 41,2 år
  8. Irland - 40,4 år
  9. Tyskland - 40 år
  10. Finland - 39,8 år
  11. Malta - 39 år
  12. Cypern - 39 år
  13. Österrike - 38,7 år
  14. Litauen - 38,5 år
  15. Tjeckien - 37,5 år
  16. Ungern - 37,4 år
  17. Lettland - 37,4 år
  18. Frankrike - 37,2 år (EU-snittet)
  19. Slovenien - 37,1 år
  20. Spanien - 36,5 år
  21. Slovakien - 36 år
  22. Luxemburg - 35,6 år
  23. Serbien - 35,5 år
  24. Polen - 35,5 år
  25. Belgien - 35 år
  26. Kroatien - 34,8 år
  27. Grekland - 34,8 år
  28. Bulgarien - 34,8 år
  29. Italien - 32,8 år
  30. Rumänien - 32,7 år
  31. Montenegro** - 32,1 år
  32. Nordmakedonien** - 31,5 år
  33. Turkiet** - 30,2 år

* Medlem i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)

** EU-kandidatland