Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Fyradagarsvecka för anställda på väskföretag

Väskföretaget Sandqvist har hakat på reformen som rönt stor framgång i flera länder i världen – fyradagarsvecka.
Johanna Rovira Publicerad
Jonatan Lund Palmén på väskföretaget Sandqvist arbetar fyradagarsvecka. Sitter bland upphängda väskor.
För Jonatan Lund Palmén, produktionsledare i marknadsteamet på Sandqvist, var beskedet om arbetstidsförkortningen välkommet. "Modigt av företaget att införa detta", säger han. Foto: Åke Ericson.

Belgien har gjort det, Island likaså, och i flera engelskspråkiga länder – bland annat Storbritannien, USA och Australien – har anställda testat att jobba fyra dagar med bibehållen lön.  

I Spanien kompenserar regeringen företag inom industrisektorn som anammar kortare arbetsvecka, trots att pilotprojekt har visat att fyradagarsvecka är lönsamt. Det största försöket som inkluderade runt 3 000 britter visar till exempel att intäkterna ökade med 35 procent under försöksperioden i snitt jämfört med samma period förra året.

Redan gjort arbetstidsförkortning

På väskföretaget Sandqvist väntar man inte på att svenska arbetsmarknaden ska få tummen ur. Där infördes arbetstidsförkortning redan sista  februari och de 30 anställda får välja mellan att jobba fyra dagar i veckan eller sextimmarsdagar fem dagar i veckan, med bibehållen lön.

  Det är ju väl känt att medarbetare som mår bra, presterar bra.

Caroline Lind.

Det säger Caroline Lind, vd på Sandqvist som är den som tog initiativ till arbetstidsförkortningen på företaget och presenterade konceptet för bolagsstyrelsen. Både styrelsen och personalen tog emot förslaget med öppna armar och hela företaget har gått en utbildning i hur man frigör tid och jobbar mer effektivt.

  Jag har läst en del om fyradagarsvecka och tyckte det skulle vara spännande att testa hos oss. Vi vill vara ett hållbart och ansvarstagande företag och att kunna erbjuda medarbetarna mer tid att leva livet stämmer väl överens med våra värderingar, tillägger hon..

För Jonatan Lund Palmén, produktionsledare i marknadsteamet på Sandqvist, var beskedet om arbetstidsförkortningen välkommet. Han har tre barn under två och ett halvt och kommer att tillbringa sin första lediga dag nu på fredag med familjen.

 Det är modigt av företaget att införa detta och eftersom ledningen tror starkt på det så är alla inställda på att det ska gå att genomföra. Till en början kommer vi säkert att behöva jobba på att få det att fungera, men efter en övergångsperiod kommer det förhoppningsvis bli det nya normala, säger han.

Fyradagarsvecka utvärderas löpande

30-timmarsveckan ska testas i ett halvår och utvärderas under resans gång. Caroline Lind är dock övertygad om att försöket kommer permanentas.

  Jag tror vi kommer att se att engagemanget ökat ytterligare om sex månader och att produktiviteten och servicen till våra kunder kommer att samma som tidigare, om inte bättre, säger hon.  

Jonatan Lund Palmén. Foto: Åke Ericson.

Även Jonatan Lund Palmén är säker på att försöket kommer att falla väl ut och att han bara behöver jobba fyra dagar i veckan framöver.

 Just nu hoppas jag fyradagarsveckan kan ge mig bättre balans i livet, Men målet med den lediga dagen är att det ska vara min egen dag, då jag får en paus på egen hand, kan återhämta mig och göra saker jag mår bra av.  

 Jag hoppas fler företag vågar testa detta. Det tyder ju på att det fungerar så det är bara att tuta och köra, säger Jonatan Lund.

4 Day week Global

  • Den ideella organisationen 4 Day Week Global, som samarbetar med forskare på olika universitet runt om i världen, ligger bakom flera försökstudier runt om i världen som bland annat visar att:  
  • 78 procent av alla anställda på företag med fyradagarsvecka är lyckligare och mindre stressade
  • 63 procent av alla företag upplevde att det var lättare att rekrytera talanger
  • 91 procent av företagen i den största studien (den brittiska) tänker fortsätta med fyradagarsvecka. Bara fyra procent tänker definitivt återgå till femdagarsvecka.
  • Organisationen planerar genomföra försöksprojekt i olika länder varje kvartal. Företag som är intresserade av att delta är välkomna att höra av sig om kommande studier.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

De reser i arbetet – betalar med sin fritid

Fälttekniker i telekombranschen får inte lön för restid till och från sina uppdrag – i stället får de offra sin fritid. Det vill Unionen ändra på.
Ola Rennstam Publicerad 20 mars 2025, kl 13:05
Restid inte arbetstid. Fältteknikerna Fältteknikerna Nicklas Nordin och Marcus Olsson jobbar på telekombolaget Eltel i Östersund och har hela Jämtland och Härjedalen som uppdragsområde.
Fältteknikerna Marcus Olsson och Nicklas Nordin i Östersund på väg ut på uppdrag i arbetsgivarens bil. De får ingen lön för restiden ut på uppdrag eftersom det inte räknas som arbetstid. Unionen kräver att det ändras och att teknikerna ges tillräcklig tid för vila och återhämtning. Foto: Linnea Vesterlund.

AVTAL 2025
Mil efter mil. Ofta på dåliga och hala vägar. Fältteknikerna Nicklas Nordin och Marcus Olsson jobbar på telekombolaget Eltel i Östersund och har hela Jämtland och Härjedalen som uppdragsområde. Deras jobb är att reparera eller installera fiber vid nätverksstationer.

– Det kan röra sig som om upp mot två timmar bakom ratten – enkel väg. Det blir verkligen långa dagar, det är jobbigt särskilt som förälder att man är borta mycket från familjen, säger Nicklas Nordin.

”Rimligt att ha full lön för den tid vi reser”

Man skulle kunna tro att den som åker ut på ett uppdrag på arbetsgivarens initiativ och i företagets fordon gör det på arbetstid och med full lön. Men för fälttekniker i telekombranschen är det inte riktigt så, i stället sker bilresorna till stor del på teknikernas fritid. Som kompensation får de så kallad restidsersättning, som utgör en bråkdel av deras ordinarie timlön.

– Om jag har tre timmars restid fram och tillbaka får jag två timmars restidsersättning och en timma lön. Det känns inte jätteroligt att ta två timmar av min fritid och få en tredjedel betalt för tiden, säger Marcus Olsson.

Kollegan Nicklas Nordin instämmer:

– Det vore rimligt att ha full lön för den tid vi reser. Jag kan ha viss förståelse för att det kan vara svårt ekonomiskt för bolaget när vi har så långa avstånd. Men de borde åtminstone kunna höja vår restidsersättning, säger han.

För kort dygnsvila efter långa resor

Att resorna till och från arbetet vid IT-anläggningarna ute i skog och mark inte räknas som arbetstid får även konsekvenser för fältteknikernas dygnsvila. Vilan börjar nämligen räknas när arbetspasset är slut – det vill säga ute i fält. Tiden när teknikerna sitter bakom ratten och avverkar bilfärden hem räknas in i vilotiden.

– Att köra bil efter en hel arbetsdag ger absolut ingen vila eller återhämtning, man är ofta ganska mosig då efter all problemlösning. Vår dygnsvila borde rimligen inledas när man är hemma igen, i synnerhet då man jobbat natt efter ett ordinarie arbetspass, säger Marcus Olsson.

Fältteknikerna kallas ofta ut för att jobba natt – efter en hel arbetsdag. Efter att ha kommit hem framåt småtimmarna är det svårt att jobba som vanligt dagen därpå, berättar Marcus Olsson.

– Ibland får jag fyra timmars sömn efter ett nattpass innan jag ska upp och jobba igen. För att få möjlighet att vila ut ordentligt dagen efter måste jag använda min intjänade komptid och det känns inte så himla bra.

”Den som är på uppdrag i arbetsgivarens bil ska uppbära lön”

Unionenklubben på Eltel har åtskilliga gånger tagit upp fältteknikernas situation med arbetsgivaren. Genom lokala överenskommelser har facket lyckats få till ersättning vid restid, men klubbordförande Björn Tallberg håller med fältteknikerna om att ersättningsnivån är för låg och allra helst borde vara i form av lön.

– Det är en viktig princip att den som är på uppdrag i arbetsgivarens bil är i tjänst och ska uppbära lön, säger han.

Trötta förare fara i trafiken

De långa bilresorna påverkar också trafiksäkerheten. Marcus och Nicklas berättar att de på grund av trötthet ibland är tvungna att stanna vid vägkanten. Björn Tallberg betonar vikten av att få till ett bättre skydd för dem som har långa resor så att de får ett hållbart arbetsliv och tillräcklig återhämtning.

Björn Tallberg

– Det här handlar om en liten grupp lojala medarbetare som offrar sin fritid för arbetsgivaren. Trafiksäkerheten är en annan jätteviktig aspekt här och att få tillräcklig dygnsvila för våra medlemmar.

Klubben har samtidigt förståelse för att arbetsgivaren måste tänka på lönsamheten och menar att den återhållsamma restidsersättningen är ett sätt för bolaget att få ihop affären.

– Det råder hård konkurrens i vår bransch och marginalerna är små. Om villkoren ska kunna förbättras måste det ske i de centrala kollektivavtalen så att de blir lika för alla telekomföretag, säger Björn Tallberg.

Unionen: "Resor ska räknas som arbetstid"

Förbundet driver frågan centralt om rätten till ostörd fritid gentemot arbetsgivarorganisationen Tech Sverige. I årets avtalsrörelse kräver Unionen att restiden ska räknas in i den sammanlagda veckoarbetstiden, ett krav som man även drev i förra avtalsrörelsen utan att lyckas få arbetsgivarsidan på telekom att ändra sig. 

Ia Hamn

– Det förekommer mycket restid i branschen, tid som ligger utanför den ordinarie arbetstiden och som inkräktar på våra medlemmars fritid. Vi vill se stärkta regler kring arbetstid och restid kopplat till ett socialt liv. Alltså att arbetsgivaren är skyldig att planera in återhämtning och se till att det går att förena arbete med familj och fritid, säger Ia Hamn, central ombudsman på Unionen. 

Enligt Unionen har områdena som fältteknikerna ska täcka blivit större på senare år varpå de måste resa allt längre sträckor.

– Om du reser långt fem dagar i veckan ökar arbetsmiljörisker som att man somnar bakom ratten eller skadar sig i arbetet. Det ger verkligen inte vila och återhämtning under tiden man reser, säger Ia Hamn.

En del arbetsgivare menar att återhämtningen oftast löser sig lokalt med förstående chefer, men enligt Unionen är det inget hållbart argument.

– Vi vill att det ska vara samma förutsättningar, oavsett var man jobbar. Att våra medlemmar får återhämtning ska inte hänga på att man har en schyst chef.

Unionens krav inom Telekomavtalet

  • Löneökningar 4,2 %
  • Avsättning till arbetstidsförkortning. 
  • Rätt till ostörd fritid genom stärkta regler för arbetstid och restid.

Unionen har cirka 9 000 medlemmar i telekombranschen.

Arbetsgivarna vill inte kommentera

Varken Eltel eller Tech Sverige vill ställa upp på en intervju och svara på Kollegas frågor om fältteknikernas arbetsvillkor. I en skriftlig kommentar svarar Tech Sveriges förhandlingschef Einar Humlin:

“Vi har en pågående dialog med våra motparter och ser vikten av en god balans i arbetslivet, där frågor som restid och återhämtning är en del av helheten. Detta hanteras inom ramen för gällande regelverk och kollektivavtal. Vi kommenterar dock inte specifika krav under pågående förhandlingar.”

Vad räknas som restid?

  • Om du ska arbeta på ett annat ställe än din ordinarie arbetsplats och behöver resa dit utanför din ordinarie arbetstid så kallas tiden som går åt till själva resan för restid. I det inkluderas väntetider mellan till exempel bussar och flyg samt vid tågbyten och liknande.
  • Restid utanför din ordinarie arbetstid räknas som huvudregel inte som arbetstid. Om du däremot reser under din ordinarie arbetstid, så betraktas det som arbetstid.
  • Om du har rätt till restidsersättning är det viktigt att ha koll på vilka timmar som räknas som restid.
  • Läs mer om restid här.

KÄLLA: Unionen