Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Succé för fyradagarsvecka

Två nya stora försök med fyradagarsvecka väcker hopp hos alla trötta löneslavar. Både anställda och arbetsgivare som deltagit i studierna gör tummen upp för en kortare arbetsvecka.
Johanna Rovira Publicerad
Almanacka med fyra gröna pluppar och en röd.
Enligt två stora försök är det många som vill fortsätta jobba fyra dagar i veckan i stället för fem. Foto: Shutterstock

I ett halvårs tid har två stora pilotprojekt med arbetstidsförkortning pågått simultant. I det största har 3 300 anställda britter på ett sjuttiotal olika företag fått testa att jobba fyra dagar i veckan med bibehållen lön, men förväntats jobba mer effektivt när de väl är på jobbet.

Samma premisser gällde för 903 anställda i 33 företag i flera engelskspråkiga länder, bland annat USA och Australien. Resultaten från den mindre omfattande studien kom nyligen och betraktas av flera källor som en succé.

Inte helt överraskande ville en överväldigande majoritet – 96,9 procent av de deltagande anställda gärna fortsätta med fyradagarsvecka hellre än att gå tillbaka till fem. Men även arbetsgivarna var nöjda. De såg ett större engagemang bland de anställda och har haft lättare att både rekrytera och behålla personal samtidigt som sjukfrånvaron minskade.

Intäkterna ökade

Fyradagarsvecka visade sig vara lönsamt. Intäkterna ökade med närmare 40 procent i snitt jämfört med samma period förra året, enligt CNN business. Inget av de företag som deltog i experimenten har meddelat att de planerar att återinföra femdagarsvecka.

Hittills har tongångarna från den större brittiska studien, vars resultat publiceras först i februari nästa år, varit lika positiva och flera av de deltagande företagen har redan infört eller planerar att införa fyradagarsvecka permanent, enligt BBC.

Den ideella organisationen 4 Day Week Global, som ligger bakom studierna och som samarbetar med forskare på olika universitet runt om i världen, tänker lansera liknande program i olika länder varje kvartal. Företag som är intresserade av att delta är välkomna att höra av sig om kommande pilotstudier.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.