Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Tysklands största fack vill ha fyradagarsvecka

Det tyska fackförbundet IG Metall vill korta arbetsveckan till fyra dagar. Syftet är att rädda jobb som försvinner när arbetsuppgifter automatiseras. Även i Sverige kan kortare arbetstid bli en het fråga i årets avtalsrörelse.
David Österberg Publicerad
Jens Meyer / AP Photo / TT
Det tyska industrifacket IG Metall, med medlemmar på bland annat Volkswagen, hoppas kunna rädda jobb som hotas av automatiseringen. Jens Meyer / AP Photo / TT

Nästa år drar avtalsrörelsen igång i Tyskland. Då vill fackförbundet IG Metall, med 2,3 miljoner medlemmar, förhandla om att sänka arbetstiden från fem till fyra dagar per vecka, rapporterar TT. På så vis hoppas förbundet rädda industrijobb som hotas av automatiseringen. Bilindustrin är särskilt drabbad på grund av övergången till elbilar som inte består av lika många komponenter som fossilbilar.

Enligt förslaget ska lönerna också sänkas, men inte lika mycket som arbetstiden. Även arbetsgivarna gynnas därmed genom sänkta lönekostnader och möjligheten att behålla kompetent personal.

I Sverige finns än så länge inga planer på att kräva en så omfattande förkortning av arbetstiden, enligt Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen. Men även här är arbetstidsförkortning ett prioriterat mål för fackföreningsrörelsen.

– I andra länder har det kanske mer varit en fråga om att försöka få till alexanderhugg i arbetstiden medan vi har varit mer försiktiga. Men jag tror att många inte är medvetna om att vi på flera håll har fått till ganska omfattande förkortningar, exempelvis med tidbanker som kan användas när man behöver följa med barnen någonstans eller göra något annat under arbetstid.

På sikt vill de fem förbund som ingår i Facken inom industrin sänka arbetstiden med 100 timmar per år.

– Kortad arbetstid är något medlemmarna verkligen uppskattar och något många efterfrågar. Det är inte så konstigt med tanke på att samhället bygger på att de båda vuxna i en familj arbetar heltid, säger Martin Wästfelt.

Blir det en stor fråga även i årets avtalsrörelse?
– Ja, det skulle jag säga. De mål vi satte upp i december förra året ligger ju kvar, med utbyggd flexpension som en variant av arbetstidsförkortning.

Kan det bli lättare att få till kortare arbetstid än höga löner i årets avtalsrörelse, med tanke på det ekonomiska läget?
– Jag vill inte spekulera i det. Det finns ett principiellt motstånd på arbetsgivarsidan att betala för icke arbetad tid. Frågan om löneförhöjning är het, men frågan om arbetstidsförkortning är ännu hetare. Det finns oftast en större acceptans för löneförhöjningar än arbetstidsförkortningar.

Facken kräver 3 procent

Årets avtalsrörelse skulle ha avslutats den 31 mars men blev uppskjuten på grund av coronakrisen. Förhandlingarna återupptas den 1 oktober och ska avslutas den 31 oktober.

Unionen kräver löneökningar på 3 procent, fortsatta avsättningar till flexpension (mer pengar till tjänstepensionen och möjlighet att gå ner i tid mot slutet av arbetslivet), bättre arbetsmiljö och ekonomisk utfyllnad vid vab.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Här jobbar man längst (och kortast) i Europa

Kortare arbetstid har blivit en stor konfliktfråga. Men hur mycket jobbar vi egentligen under ett helt liv? Nya siffror visar att Sverige sticker ut.
Noa Söderberg Publicerad 21 augusti 2025, kl 09:00
Kortare arbetstid: Till vänster en kvinna på kontor med en väckarklocka intill sig. Till höger en man i kostym som håller upp en stor klocka och ser rädd ut.
Unionens medlemmar vill ha kortare arbetstid. Enligt en Novusundersökning vill 63% av Unionens medlemmar att förbundet jobbar hårdare för kortare arbetstid i kommande avtalsrörelse. Foto: Colourbox.

43 år. Så långt är ett genomsnittligt arbetsliv i Sverige, enligt nya siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat.

Det är näst längst i EU – bara nederländare jobbar mer – och en ordentlig bit över EU-genomsnittet på 37,2 år. Om man också räknar in de länder som har ett nära ekonomiskt samarbete med EU så hamnar Island i topp. Där är ett genomsnittligt arbetsliv 46,3 år långt.

Kortare arbetstid – så skiljer det sig mellan länder

I andra änden av listan finns Rumänien, Italien och Bulgarien. Siffrorna följer, med några viktiga undantag, det mönster som brukar återkomma i diskussionen om arbetstid: Ju längre norrut, desto mer arbetstid.

Så varför är det så stor skillnad mellan länderna? Experter som nyhetssajten Euronews har talat med ger flera förklaringar: skillnader i genomsnittlig livslängd, olika pensionssystem, nivån av ålderism och familjepolitiken. Men den främsta förklaringen, enligt myndigheten Eurostat, är det så kallade arbetskraftsdeltagandet. 

Det är ett mått på hur stor andel av befolkningen som har eller försöker få ett jobb. I Sverige och de övriga nordiska länderna är siffran hög. I södra Europa är den betydligt lägre. Ju större del av befolkningen som är en del av arbetsmarknaden, desto längre blir ett genomsnittligt arbetsliv.

Jobbar vi för mycket i Sverige?

Siffrorna landar i en infekterad debatt om arbetstiden i Sverige. Svenskt Näringsliv, Almega, Facken inom industrin och LO har alla försökt räkna ut hur mycket landets anställda jobbar och hur sänkt arbetstid skulle påverka samhället. Slutsatserna har varierat kraftigt.

De nya siffrorna mäter alltså längden på hela arbetslivet. De visar inte hur lång en enskild arbetsdag eller arbetsvecka är i de olika länderna. Ändå är mätmetoden vanlig bland de som räknar på arbetstid, eftersom den ger en överblick, täcker in variationer som kan finnas mellan olika yrken och anställningsformer och gör det lättare att jämföra mellan länder.

Här är länderna där man jobbar längst – och kortast

  1. Island* - 46,3 år
  2. Nederländerna - 43,8 år
  3. Sverige - 43 år
  4. Schweiz* - 42,8 år
  5. Danmark - 42,5 år
  6. Estland - 41,4 år
  7. Norge* - 41,2 år
  8. Irland - 40,4 år
  9. Tyskland - 40 år
  10. Finland - 39,8 år
  11. Malta - 39 år
  12. Cypern - 39 år
  13. Österrike - 38,7 år
  14. Litauen - 38,5 år
  15. Tjeckien - 37,5 år
  16. Ungern - 37,4 år
  17. Lettland - 37,4 år
  18. Frankrike - 37,2 år (EU-snittet)
  19. Slovenien - 37,1 år
  20. Spanien - 36,5 år
  21. Slovakien - 36 år
  22. Luxemburg - 35,6 år
  23. Serbien - 35,5 år
  24. Polen - 35,5 år
  25. Belgien - 35 år
  26. Kroatien - 34,8 år
  27. Grekland - 34,8 år
  28. Bulgarien - 34,8 år
  29. Italien - 32,8 år
  30. Rumänien - 32,7 år
  31. Montenegro** - 32,1 år
  32. Nordmakedonien** - 31,5 år
  33. Turkiet** - 30,2 år

* Medlem i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)

** EU-kandidatland