Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Tysklands största fack vill ha fyradagarsvecka

Det tyska fackförbundet IG Metall vill korta arbetsveckan till fyra dagar. Syftet är att rädda jobb som försvinner när arbetsuppgifter automatiseras. Även i Sverige kan kortare arbetstid bli en het fråga i årets avtalsrörelse.
David Österberg Publicerad
Jens Meyer / AP Photo / TT
Det tyska industrifacket IG Metall, med medlemmar på bland annat Volkswagen, hoppas kunna rädda jobb som hotas av automatiseringen. Jens Meyer / AP Photo / TT

Nästa år drar avtalsrörelsen igång i Tyskland. Då vill fackförbundet IG Metall, med 2,3 miljoner medlemmar, förhandla om att sänka arbetstiden från fem till fyra dagar per vecka, rapporterar TT. På så vis hoppas förbundet rädda industrijobb som hotas av automatiseringen. Bilindustrin är särskilt drabbad på grund av övergången till elbilar som inte består av lika många komponenter som fossilbilar.

Enligt förslaget ska lönerna också sänkas, men inte lika mycket som arbetstiden. Även arbetsgivarna gynnas därmed genom sänkta lönekostnader och möjligheten att behålla kompetent personal.

I Sverige finns än så länge inga planer på att kräva en så omfattande förkortning av arbetstiden, enligt Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen. Men även här är arbetstidsförkortning ett prioriterat mål för fackföreningsrörelsen.

– I andra länder har det kanske mer varit en fråga om att försöka få till alexanderhugg i arbetstiden medan vi har varit mer försiktiga. Men jag tror att många inte är medvetna om att vi på flera håll har fått till ganska omfattande förkortningar, exempelvis med tidbanker som kan användas när man behöver följa med barnen någonstans eller göra något annat under arbetstid.

På sikt vill de fem förbund som ingår i Facken inom industrin sänka arbetstiden med 100 timmar per år.

– Kortad arbetstid är något medlemmarna verkligen uppskattar och något många efterfrågar. Det är inte så konstigt med tanke på att samhället bygger på att de båda vuxna i en familj arbetar heltid, säger Martin Wästfelt.

Blir det en stor fråga även i årets avtalsrörelse?
– Ja, det skulle jag säga. De mål vi satte upp i december förra året ligger ju kvar, med utbyggd flexpension som en variant av arbetstidsförkortning.

Kan det bli lättare att få till kortare arbetstid än höga löner i årets avtalsrörelse, med tanke på det ekonomiska läget?
– Jag vill inte spekulera i det. Det finns ett principiellt motstånd på arbetsgivarsidan att betala för icke arbetad tid. Frågan om löneförhöjning är het, men frågan om arbetstidsförkortning är ännu hetare. Det finns oftast en större acceptans för löneförhöjningar än arbetstidsförkortningar.

Facken kräver 3 procent

Årets avtalsrörelse skulle ha avslutats den 31 mars men blev uppskjuten på grund av coronakrisen. Förhandlingarna återupptas den 1 oktober och ska avslutas den 31 oktober.

Unionen kräver löneökningar på 3 procent, fortsatta avsättningar till flexpension (mer pengar till tjänstepensionen och möjlighet att gå ner i tid mot slutet av arbetslivet), bättre arbetsmiljö och ekonomisk utfyllnad vid vab.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Lat på jobbet – därför kan det löna sig

Att vara “lat på jobbet” kan vara en tillgång – om det handlar om att vägra onödigt krångel. Det är skillnad på förenkling som sparar tid och lathet som bara skjuter upp ansvar.
Petra Rendik Publicerad 22 maj 2026, kl 09:03
Lat på jobbet. En person lutar sig tillbaka i en skottkärra utomhus och håller en mobiltelefon.
Lat på jobbet kan vara en strategi för effektivitet när den leder till förenkling. Men när lathet blir prokrastinering tappar både kvalitet och tempo. Foto: Colourbox.

Bill Gates lär ha sagt att han väljer lata människor för att lösa svåra uppgifter. Det kan vara en strategi som både främjar innovation och effektivitet.

Men varför? 

Lata personer vill inte anstränga sig i onödan eller upprepa sig om det inte är ett absolut måste. Medan många av oss accepterar krångliga processer gör latmasken precis tvärtom: den letar efter en genväg eller åtminstone en enklare väg. Det är så innovation uppstår, skriver Realtid.

Övertid är inte samma sak som resultat

Det är alltså inte alltid den som jobbar mest som är bäst. De där lata kollegorna har kanske hajat något som fler av oss borde haka på. Det handlar inte om lättja utan om att jobba smartare, där man inte behöver upprepa sig i onödan. Man slösar inte tid på fel saker helt enkelt och i längden sparar man tid och resurser.

Realtid gör i sin artikel ändå en skillnad på bra och mindre bra lathet. Bra är att våga förenkla, ifrågasätta processer och prioritera rätt. Inte lika bra är att prokrastinera, undvika ansvar eller inte göra något alls.

Bill Gates bytte slit mot reflektion

Microsoft-grundaren Bill Gates är själv ökänd för sina extrema arbetsvanor när han var yngre. Han ”trodde” inte på semester eller lediga helger och krävde samma nitiska inställning från sina medarbetare. Men med åldern blev han, om inte latare, så smartare. I flera intervjuer har han berättat om sin mer moderna syn på hälsosam balans mellan arbete, reflektion och fritid.

Tre skäl till att ”lata” medarbetare levererar

  • Lata medarbetare söker aktivt enklare sätt att lösa problem eftersom de ogillar onödigt arbete och helst inte vill upprepa sig.
  • Lata medarbetare levererar snabbare utan att tumma på kvaliteten eftersom de ogillar ineffektivitet.
  • Lata medarbetare prioriterar smartare; det handlar ofta om kreativ problemlösning snarare än antal arbetstimmar.