Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Tysklands största fack vill ha fyradagarsvecka

Det tyska fackförbundet IG Metall vill korta arbetsveckan till fyra dagar. Syftet är att rädda jobb som försvinner när arbetsuppgifter automatiseras. Även i Sverige kan kortare arbetstid bli en het fråga i årets avtalsrörelse.
David Österberg Publicerad
Jens Meyer / AP Photo / TT
Det tyska industrifacket IG Metall, med medlemmar på bland annat Volkswagen, hoppas kunna rädda jobb som hotas av automatiseringen. Jens Meyer / AP Photo / TT

Nästa år drar avtalsrörelsen igång i Tyskland. Då vill fackförbundet IG Metall, med 2,3 miljoner medlemmar, förhandla om att sänka arbetstiden från fem till fyra dagar per vecka, rapporterar TT. På så vis hoppas förbundet rädda industrijobb som hotas av automatiseringen. Bilindustrin är särskilt drabbad på grund av övergången till elbilar som inte består av lika många komponenter som fossilbilar.

Enligt förslaget ska lönerna också sänkas, men inte lika mycket som arbetstiden. Även arbetsgivarna gynnas därmed genom sänkta lönekostnader och möjligheten att behålla kompetent personal.

I Sverige finns än så länge inga planer på att kräva en så omfattande förkortning av arbetstiden, enligt Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen. Men även här är arbetstidsförkortning ett prioriterat mål för fackföreningsrörelsen.

– I andra länder har det kanske mer varit en fråga om att försöka få till alexanderhugg i arbetstiden medan vi har varit mer försiktiga. Men jag tror att många inte är medvetna om att vi på flera håll har fått till ganska omfattande förkortningar, exempelvis med tidbanker som kan användas när man behöver följa med barnen någonstans eller göra något annat under arbetstid.

På sikt vill de fem förbund som ingår i Facken inom industrin sänka arbetstiden med 100 timmar per år.

– Kortad arbetstid är något medlemmarna verkligen uppskattar och något många efterfrågar. Det är inte så konstigt med tanke på att samhället bygger på att de båda vuxna i en familj arbetar heltid, säger Martin Wästfelt.

Blir det en stor fråga även i årets avtalsrörelse?
– Ja, det skulle jag säga. De mål vi satte upp i december förra året ligger ju kvar, med utbyggd flexpension som en variant av arbetstidsförkortning.

Kan det bli lättare att få till kortare arbetstid än höga löner i årets avtalsrörelse, med tanke på det ekonomiska läget?
– Jag vill inte spekulera i det. Det finns ett principiellt motstånd på arbetsgivarsidan att betala för icke arbetad tid. Frågan om löneförhöjning är het, men frågan om arbetstidsförkortning är ännu hetare. Det finns oftast en större acceptans för löneförhöjningar än arbetstidsförkortningar.

Facken kräver 3 procent

Årets avtalsrörelse skulle ha avslutats den 31 mars men blev uppskjuten på grund av coronakrisen. Förhandlingarna återupptas den 1 oktober och ska avslutas den 31 oktober.

Unionen kräver löneökningar på 3 procent, fortsatta avsättningar till flexpension (mer pengar till tjänstepensionen och möjlighet att gå ner i tid mot slutet av arbetslivet), bättre arbetsmiljö och ekonomisk utfyllnad vid vab.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Experten: Nattjobb ökar hälsorisker – så skyddar du dig

Jobbar du nätter eller skift? Var medveten om hälsoriskerna. Göran Kecklund, professor som forskat om nattjobb, tipsar om vad du kan göra själv.
Elisabeth Brising Publicerad 27 mars 2026, kl 06:01
Person som sover på mage i säng – illustrerar återhämtning och sömnens betydelse vid nattarbete.
Sömnbrist vid natt- och skiftarbete kan påverka både hälsa och säkerhet – men rätt förutsättningar minskar riskerna, enligt forskare. Colourbox

En hel del av Unionens medlemmar jobbar natt och skift i gruvor och industrier, på callcenters, flygplatser och inom it, media och säkerhetsövervakning.

Är nattarbete farligt? Så påverkas sömn och hälsa

Göran Kecklund
Göran Kecklund, professor. Foto: Stockholms universitet

Det är inte automatiskt dåligt, men många får problem med sin sömn och då kan man bli riktigt trött på jobbet. Har man problem med sin sömn under lång tid ökar också risken att få sjukdomar, säger Göran Kecklund, professor i psykologi, vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.

När vi sover pågår många viktiga hälsoprocesser. Immunförsvaret repareras, hjärnan bearbetar intryck och blodtrycket sänks. Forskning har visat att skiftarbete ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom liksom diabetes. 

Långa arbetspass ökar risken för olyckor och arbetsskador

– Har man otur räcker det med att man är jättetrött ett pass för att man kan drabbas av en arbetsskada efter ett olycksfall, säger Göran Kecklund. 

I industrin är det vanligt med väldigt långa arbetspass som12-timmarsskift. Oftast går det bra. 

Men är det ett fysiskt tungt eller stressigt jobb kan det bli väldigt slitsamt. Det finns studier som visat att just långa pass ökar risken för arbetsolycka och arbetsskada.

Om du kör bil trött efter jobbet ökar olycksrisken även på väg hem. 

Tre råd för dig som jobbar natt – så minskar du hälsoriskerna

1. Prioritera sömnen
Se till att få tillräckligt med sömn även under lediga dagar. Regelbunden återhämtning minskar risken för ohälsa vid nattarbete.

2. Satsa på en hållbar livsstil
Få dagsljus när du kan och tänk på kost och motion. Det hjälper kroppen att hantera rubbad dygnsrytm.

3. Håll koll på din hälsa
Arbetar du minst en tredjedel natt har du rätt till regelbundna hälsoundersökningar via arbetsgivaren – minst vart tredje år.

Trötthet påverkar blodsocker och matvanor

Du blir mer känslig när du är trött så regleringen av blodsocker och insulin kan bli lite störd enligt studier. På sikt är det dåligt. 

– Är man ständigt trött kan man börja småäta och får då höjt blodsocker.

Arbetsgivarens ansvar vid natt- och skiftarbete

Göran Kecklund betonar att hälsoproblem av skiftjobb tar många år att utveckla. Men han råder den som jobbar natt att hålla lite extra koll på blodsocker, blodtryck och blodfetter. 

Arbetsgivaren har ett lagstadgat ansvar för att anställda som jobbar natt erbjuds en hälsokontroll regelbundet. Chefen ska också lägga in risker med skiftarbetet i det systematiska arbetsmiljöarbetet, se över schemat och se till att alla får elva timmars dygnsvila. 

– Det är extra viktigt med en bra arbetsmiljö om man arbetar skift eftersom man blir mer sårbar för en dålig arbetsmiljö, säger Göran Kecklund. 

Skiftjobb eller ständig natt – vad är skillnaden?

Forskningen har fokuserat på skiftarbete eftersom det är vanligast. Men en grupp anställda arbetar alltid natt och aldrig dag. Hur det påverkar hälsan är inte lika klarlagt, men troligen innebär det liknande risker för hälsan som roterande nattschema enligt Göran Kecklund. 

– Min bild är att ständigt nattarbete är ganska populärt - i första hand för att det ofta är självvalt - men att det inte minskar hälsoriskerna. 

Nattjobb kan passa vissa – särskilt kvällsmänniskor

För den som känner sig nedstämd av alla varningar om nattjobb kommer en avslutning i dur. Det finns förstås fördelar, särskilt för alla som definierar sig som nattugglor i sin dygnsrytm. Vissa trivs med att vara uppe på natten och sova på förmiddagen. 

– För dem är det attraktivt att slippa tidiga mornar. Många unga som vänt på dygnet kan också söka sig till nattjobb, som restaurang. Det beror på vad man är för person, säger Göran Kecklund. 

Regler för nattarbete och skiftjobb – det säger lagen

  • Enligt arbetstidslagen får nattarbete normalt inte förekomma utan dispens från Arbetsmiljöverket, eller att det finns kollektivavtal om det.
     
  • Anställda ska få minst 11 timmars dygnsvila under en period på 24 timmar och då ska tiden mellan midnatt och klockan 05.00 ingå.
     
  • Inom industrin som är i gång dygnet runt jobb är skiftgång vanligt där man växlar mellan dag, kväll och natt. Eller bara jobbar natt. Roterande treskift är vanligt: att jobba sju dagar i sträck och vara ledig fem. Vissa branscher har 12-timmarsskift 3-4 dagar i följd, man jobbar då färre dagar per månad men längre pass.
     
  • En variant av skift- eller nattarbete är att ha jour eller beredskap. Jourpass kan vara långa, uppemot 20 timmar och kräver i regel att man är på jobbet och vilar men rycker in när något händer. Att ha beredskap hemifrån betalar sig mindre och anses inte som lika attraktivt.