Det finns inom Unionen en del udda tjänstemän. Udda såtillvida att de jobbar som bäst när vi andra sover som tyngst och vice versa. Under de mörkaste vintermånaderna ser de aldrig solen. De vänder på dygnet helt frivilligt och jobbar ständigt så kallad obekväm arbetstid.  

Därför väljer tjänstemän att jobba natt – ”vi är nattugglor”

– Aldrig i livet att jag skulle jobba dag. Jag är nattmänniska. 

Det säger Dany Manssorati, laborant på metallavdelningen på testföretaget SGS Analytics i Linköping. Han har ett 40-tal kollegor som jobbar jämte honom bland annat med att testa och analysera mat, metaller, vatten och jord under nattens mörkaste timmar, så att kunderna ska kunna få resultat så fort som möjligt. 

– Jag har alltid varit en nattuggla, säger hans kollega Marie Holmbergh, avdelningschef för analysdelarna på natten. 

– Jag har aldrig haft problem att sova på dagen och jag uppskattar det lugn och den ro som infinner sig här på natten. Det är färre människor på plats, och det gör väldigt stor skillnad faktiskt. Vi blir hypereffektiva tack vare få störningsmoment. 

Fördelarna med att jobba natt är fler än ostörd arbetsmiljö – arbetsveckan är kortare.  34 timmar enligt företagets avtal. Inkomsten är högre även om grundlönen är den samma som för dagjobbarna. Det nattarbetarna får i ersättning för obekväm arbetstid motsvarar nästan en tredjedel av lönen. 

Fördelar med nattarbete: kortare arbetsvecka och högre lön

 Dany Manssorati som har småbarn, ser det också som ett sätt att få livspusslet att gå ihop. Han kommer hem lagom till att barnen ska väckas och fixar frukost åt dem, sedan passar han på att sova medan de är på förskola och skola. När de kommer hem är han utvilad och tillgänglig.

Men det finns uppenbara nackdelar också, och Linus Alvarsson, mikrobiologisk laborant på avdelningen som testar trikiner i griskött samt bakterier i olika livsmedel, tillika klubbordförande på SGS, har egna erfarenheter av nattarbetets avigsidor, även om han också i grunden betraktar sig som en nattmänniska. 

– Det är komplicerat på grund av mina fackliga uppdrag. Många fackliga uppgifter går inte att göra på natten. Jag måste ta saker på dagtid och det har gett mig sömnproblem. Jag säger aldrig nej till medlemmar som ringer eller chefer som vill förhandla, jag offrar hellre min själ och hälsa, säger han. 

Marie Holmbergh stänger av ljudet på sin telefon för att få sova ostört. Hon svarar inte på mejl och hennes kollegor vet att hon är i det närmaste helt onåbar under dygnets ljusa timmar. 

– Nattarbete påverkar också det sociala livet, speciellt i början. Det tar ett tag för omgivningen att acceptera att för mig är det jobbigt att vara vaken dagtid. Jag mår kasst då, säger Marie Holmbergh. 

Att hon under vinterhalvåret lever i totalt mörker är inget som bekymrar henne. 

– Det går jättebra att knapra D-vitamin, säger hon. 

– Vintermörker är det bästa som finns, hävdar Dany Manssorati. 

Nackdelar med nattarbete: sömnproblem och social påverkan

Men ibland tvingas de av olika skäl ändå ut i dagsljuset. En obligatorisk utbildning dagtid ruckar dock på dygnsrytmen rejält. Med framförhållning går det förvisso att planera in kurser så att man kan gå dem direkt efter en helg, vilket är minst påfrestande för den omvända dygnsrytmen. 

Nattjobbarna är också mer osynliga för arbetsgivare och lönesättande chefer, vilket så klart kan leda till sämre lön och karriärsutveckling.  Facket på SGS har dock lyckats få gehör för att nattarbetarna ska synas mer i lönerevisionen. 

Det finns andra förbättringsmöjligheter som Unionenklubben på SGS också gärna vill få gehör för. 

– Många av de regler och anpassningar vi har här har vi fått till på lokal nivå.  Det skulle behövas betydligt hårdare och tydligare skrivningar och mycket mer stöd från Unionen centralt angående nattarbete, säger Linus Alvarsson.  

Forskning om nattarbete – risker och kunskapsluckor

Han efterlyser också mer svensk forskning om innebörden av att konstant jobba natt. Att nattarbete generellt är farligare än dagjobb, finns det belägg för, men forskningen baseras nästan alltid på skiftarbete, där man från en dag till en annan jobbar olika tider på dygnet, konstaterar Linus Alvarsson.  

– Jag har testat skiftarbete och det är katastrofalt. Det är mycket svårare än att jobba konstant natt, säger Dany Manssorati.

På det hela taget anser de tre nattmänniskorna att fördelarna med nattjobb ändå väger över svårigheterna. Men nattarbete passar inte alla. Det märks direkt när någon dagaktiv av misstag hamnat bland de nocturnala tjänstemännen.  De brukar inte bli långvariga. 

Sedan finns det självklart nattjobbare som av olika skäl är tvungna att överge sin naturliga dygnsrytm. Om något händer i privatlivet som gör att man inte längre klarar av att jobba natt, så ska det gå att få byta till dagtid, enligt det lokala avtalet på SGS Analytics. 

– Men den skrivningen är under tvist just nu eftersom arbetsgivaren befarar att folk söker nattjänst enbart för att sedan byta. En oerhört cynisk bild, i mina ögon, säger Linus Alvarsson. 

I tre år har de anställda på väskföretaget jobbat 30-timmarsvecka. De har själva fått välja mellan att jobba fyra hela dagar i veckan, eller sextimmarsdagar fem dagar i veckan med bibehållen lön, som Kollega skrivit om tidigare. Men nu är det slut med det, något som bland andra Breakit har rapporterat. 

 –  Vi slutar inte för att det inte funkade. Men det har varit extremt tuffa år där vi gått igenom ett stålbad, säger Jonatan Lund Palmén, produktionsledare i marknadsteamet på Sandqvist. 

Företaget har, på grund av ändrade köpmönster hos kunderna, fått stänga ner butiker runt om i världen och tvingats säga upp personal. Man har gått från 30 anställda till 13 och den vd som tog initiativet till arbetstidsförkortningen på företaget, Caroline Lind, har slutat. 

 –  Vi behöver få jobbet gjort med mindre personal och har fått kavla upp ärmarna lite, säger Jonatan Lund Palmén. 

Kortare arbetsvecka kan återkomma

I grund och botten har 30-timmarsveckan  fungerat, menar Jonatan Lund Palmén, som inte ser  arbetstidsförkortningen som permanent borttagen, utan något som kan återinföras om ekonomin vänder och företaget kommer på fötter igen. 

När kortveckan infördes i februari 2023 hade Jonatan Lund Palmén tre barn under två och ett halvt år, och för honom innebar den extra lediga dagen att han kunde tillbringa mer tid med familjen. 

 –  Från mitt håll gör återgången till 40-timmarsvecka inte så mycket, jag vill ju att det ska bli bra för företaget. Men det är klart att det finns de som önskar att 30-timmarsveckan fått vara kvar, säger Jonatan Lund Palmén.

 – Kortad arbetsvecka var väldigt bra och underlättade tillvaron, men det är fortfarande mycket humant här, med stor frihet under ansvar. Vi sitter inte och räknar timmarna.