Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Malmöföretag inför fyradagarsvecka

Snart inleds ett försök med fyradagarsvecka på Topvisible i Malmö. Men det betyder inte att de anställda ska jobba mindre. I stället är det fler arbetstimmar per dag som gäller.
Anita Täpp Publicerad 29 januari 2020, kl 17:13
Clara Himmelstad
Marknadsföringsbyrån Topvisible inför fyra dagars arbetsvecka på prov. Foto: Clara Himmelstad

Försöket med fyra dagars arbetsvecka på den digitala marknadsföringsbyrån Topvisible i Malmö är inspirerat av en modell som praktiserats på en engelsk byrå, där personalen både mådde bättre och blev mer effektiva.

Av Topvisibles tolv anställda har sju beslutat att vara med i det frivilliga försöket som kommer pågå i tre månader, med start i nästa vecka. De har också kunnat bestämma om de ska vara lediga på fredagar eller måndagar. Därmed kommer byrån fortsätta vara bemannad alla vardagar.

Läs mer: Vad hände med debatten om förkortad arbetstid?

– Tanken är att man ska få en bättre balans i livet. Men den här modellen passar ändå inte alla. Om man exempelvis har små barn kan den vara svårare att genomföra. Men för exempelvis mig fungerar det jättebra, säger Anna Odehammar, digital marknadsförare och Unionens arbetsmiljöombud på arbetsplatsen.

Dock innebär modellen inte, i motsats till andra försök med fyradagarsvecka, en arbetstidsförkortning. De anställda har fortfarande 40 timmars arbetsvecka och kommer därmed få längre arbetsdagar.

– Eftersom vi jobbar som konsulter, och verksamheten måste fortsätta fungera, kan vi exempelvis inte gå ner en hel arbetsdag i tid, säger Anna Odehammar.

– Men visst finns risk för att man kommer bli väldigt trött av de längre dagarna och framför allt i början innan man har kommit in i de nya rutinerna. Fast jag tror att allting handlar om att planera sin arbetstid på ett smart sätt. Och vi är inte heller tvungna att vara på kontoret hela tiden eftersom vi har två timmars flex på morgonen och kvällen, vilket ger frihet och flexibilitet.

För att se till att de anställda tar paus mitt på dagen har ledningen beslutat att införa en obligatorisk lunchpaus på arbetstid.

– Vi har en bra ledning som är mån om att vi har balans i livet och en jättebra chef som uppmanar oss att fortsätta ta pauser, att gå ut och gå och att utnyttja vår friskvårdstimme, säger Anna Odehammar.

Om tre månader ska försöket utvärderas innan ledningen tar beslut om man ska fortsätta med fyradagarsveckan eller inte.

Själv ser Anna fram mot sina långledigheter.

– Det ska bli jättekul att få pröva det här. Att få bryta normen och göra något nytt, för att se vad det leder till.

– Nu kommer jag kunna göra mycket på min extra lediga dag som jag annars måste göra i veckorna. Som att gå på läkarbesök eller fixa pass som jag nu måste springa iväg till eller planera in och ta ledigt. Sedan kommer det också bli jättehärligt att kunna vara mer med min hund.

Fyradagarsvecka i Japan och Nya Zeeland

Ett försök med fyradagarsvecka, som rönt stor internationell uppmärksamhet, gjordes 2018 vid kapitalförvaltningsbolaget Perpetual Guardian i Nya Zeeland. Där fick 240 anställda under åtta veckor pröva att jobba åtta timmar per dag, fyra dagar i veckan, utan att lönen minskade.

Sedan försöket visade sig leda till en rad fördelar, som att de anställda kände större engagemang på jobbet, att förtroendet för cheferna ökade, att stressnivåerna sjönk liksom att medarbetarna upplevde att de fick bättre balans mellan jobb och fritid samtidigt som företagets produktion och vinst ökade, beslöt bolagets grundare, Andrew Barnes, att permanenta fyradagarsveckan.

Denne har sedan rest runt och berätta om sitt projekt för en rad företag, fack och organisationer. Även sex länders regeringar ska ha hört av sig för att få veta mer om hur man inför fyra dagars veckor.

I augusti förra året fick även 2 300 anställda vid Microsoft Japan pröva fyra dagars arbetsvecka, med bibehållen lön. Det resulterade bland annat i effektivare möten, mer välmående anställda och att produktiviteten ökade med 40 procent under försöksperioden.

Arbetstid

Obekväm arbetstid – då har du rätt till ersättning

Jobbar du kvällar, nätter, helger och högtider har du i de flesta fall rätt till ersättning för obekväm arbetstid. Det kan också kallas OB-tillägg eller extra ersättning för förskjuten arbetstid.
Linnea Andersson Publicerad 19 oktober 2023, kl 06:30
En man i kostym håller upp en äldre klocka med tim- och minutvisare.
OB-tillägg kan variera i olika kollektivavtal. Omfattas du inte av kollektivavtal har du ingen rätt till extra ersättning för förskjuten arbetstid, förutsatt att du inte själv avtalat dig till det. Foto: Colourbox.

Unionen stämde nyligen en arbetsgivare efter att en medlem gått miste om OB-ersättning för 1 650 timmar – närmare bestämt 124 907 kronor. Mannen, som var anställd som driftledare kvällstid, hade gått med på att förhandla bort ersättning för obekväm arbetstid. Men eftersom Unionen menar att det inte är möjligt att förhandla bort enligt det avtal som gällde har förbundet lämnat in en stämningsansökan till Arbetsdomstolen om brott mot kollektivavtalet.

Du riskerar alltså att gå miste om stora summor om din arbetsgivare inte har koll på reglerna. Exakt hur stor ersättning du har rätt till beror på när du jobbar och hur hög din lön är.

Här är det som gäller för dig som är medlem i Unionen.

Vad är OB (obekväm arbetstid, förskjuten arbetstid)?

Obekväm arbetstid benämns ofta som ”förskjuten arbetstid” i Unionens kollektivavtal och innebär att din ordinarie arbetstid helt eller delvis är schemalagd under kvälls- och nattetid eller på helgen. Jobbar du då finns regler om extra ersättning i Unionens avtal.

Vilka regler finns för obekväm arbetstid?

Din arbetsgivare bör informera dig om att du ska arbeta obekväm arbetstid senast 14 dagar i förväg. Du bör också få veta under hur lång period arbetstiden kommer att vara förskjuten. Vissa kollektivavtal begränsar helt och hållet möjligheten att jobba under obekväm arbetstid.

Hur mycket ersättning har jag rätt till?

OB-tillägg kan variera i olika kollektivavtal. Omfattas du inte av kollektivavtal har du ingen rätt till extra ersättning för förskjuten arbetstid, förutsatt att du inte själv avtalat dig till det. I de flesta av Unionens avtal gäller följande:

Vardagkvällar mellan klockan 18.00 – 24.00

Din månadslön delat med 600 per timme.

Exempel: 30 000 kronor / 600 = 50 kr/h

 

Nätter klockan 00.00 – 07.00

Din månadslön dividerad med 400 under nätter måndag till lördag.

Exempel: 30 000 kronor / 400 = 75 kr/h

 

Helger, från lördag klockan 07.00 till söndag klockan 24.00

Din månadslön delar med 300.

Exempel: 30 000 kronor / 300 = 100 kr/h

 

Storhelger

Under storhelger som exempelvis jul, nyår, påsk, pingst och midsommar gäller i de flesta fall månadslönen dividerad med 150. Exakt vilka tider som gäller för att få ersättning kan variera i olika kollektivavtal.

Exempel: 30 000 kronor / 150 = 200 kr/h

 

Rätt till nattvila?

Mellan klockan 00.00 och 05.00 gäller nattvila som gör att det normalt sett inte är tillåtet att jobba. Fack och arbetsgivare kan dock förhandla fram kollektivavtal som gör det tillåtet att arbeta även under de timmarna.

Obekväm arbetstid är inte detsamma som övertid

Förskjuten arbetstid eller obekväm arbetstid ska inte förväxlas med övertid. Den obekväma arbetstiden är planerad i förväg till skillnad från när arbetsgivaren beordrar övertid vid exempelvis en oplanerad arbetstopp eller någon akut kris. Även om den beordrade övertiden är förlagd under obekväm arbetstid får du i regel enbart övertidsersättning.