Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Malmöföretag inför fyradagarsvecka

Snart inleds ett försök med fyradagarsvecka på Topvisible i Malmö. Men det betyder inte att de anställda ska jobba mindre. I stället är det fler arbetstimmar per dag som gäller.
Anita Täpp Publicerad
Clara Himmelstad
Marknadsföringsbyrån Topvisible inför fyra dagars arbetsvecka på prov. Foto: Clara Himmelstad

Försöket med fyra dagars arbetsvecka på den digitala marknadsföringsbyrån Topvisible i Malmö är inspirerat av en modell som praktiserats på en engelsk byrå, där personalen både mådde bättre och blev mer effektiva.

Av Topvisibles tolv anställda har sju beslutat att vara med i det frivilliga försöket som kommer pågå i tre månader, med start i nästa vecka. De har också kunnat bestämma om de ska vara lediga på fredagar eller måndagar. Därmed kommer byrån fortsätta vara bemannad alla vardagar.

Läs mer: Vad hände med debatten om förkortad arbetstid?

– Tanken är att man ska få en bättre balans i livet. Men den här modellen passar ändå inte alla. Om man exempelvis har små barn kan den vara svårare att genomföra. Men för exempelvis mig fungerar det jättebra, säger Anna Odehammar, digital marknadsförare och Unionens arbetsmiljöombud på arbetsplatsen.

Dock innebär modellen inte, i motsats till andra försök med fyradagarsvecka, en arbetstidsförkortning. De anställda har fortfarande 40 timmars arbetsvecka och kommer därmed få längre arbetsdagar.

– Eftersom vi jobbar som konsulter, och verksamheten måste fortsätta fungera, kan vi exempelvis inte gå ner en hel arbetsdag i tid, säger Anna Odehammar.

– Men visst finns risk för att man kommer bli väldigt trött av de längre dagarna och framför allt i början innan man har kommit in i de nya rutinerna. Fast jag tror att allting handlar om att planera sin arbetstid på ett smart sätt. Och vi är inte heller tvungna att vara på kontoret hela tiden eftersom vi har två timmars flex på morgonen och kvällen, vilket ger frihet och flexibilitet.

För att se till att de anställda tar paus mitt på dagen har ledningen beslutat att införa en obligatorisk lunchpaus på arbetstid.

– Vi har en bra ledning som är mån om att vi har balans i livet och en jättebra chef som uppmanar oss att fortsätta ta pauser, att gå ut och gå och att utnyttja vår friskvårdstimme, säger Anna Odehammar.

Om tre månader ska försöket utvärderas innan ledningen tar beslut om man ska fortsätta med fyradagarsveckan eller inte.

Själv ser Anna fram mot sina långledigheter.

– Det ska bli jättekul att få pröva det här. Att få bryta normen och göra något nytt, för att se vad det leder till.

– Nu kommer jag kunna göra mycket på min extra lediga dag som jag annars måste göra i veckorna. Som att gå på läkarbesök eller fixa pass som jag nu måste springa iväg till eller planera in och ta ledigt. Sedan kommer det också bli jättehärligt att kunna vara mer med min hund.

Fyradagarsvecka i Japan och Nya Zeeland

Ett försök med fyradagarsvecka, som rönt stor internationell uppmärksamhet, gjordes 2018 vid kapitalförvaltningsbolaget Perpetual Guardian i Nya Zeeland. Där fick 240 anställda under åtta veckor pröva att jobba åtta timmar per dag, fyra dagar i veckan, utan att lönen minskade.

Sedan försöket visade sig leda till en rad fördelar, som att de anställda kände större engagemang på jobbet, att förtroendet för cheferna ökade, att stressnivåerna sjönk liksom att medarbetarna upplevde att de fick bättre balans mellan jobb och fritid samtidigt som företagets produktion och vinst ökade, beslöt bolagets grundare, Andrew Barnes, att permanenta fyradagarsveckan.

Denne har sedan rest runt och berätta om sitt projekt för en rad företag, fack och organisationer. Även sex länders regeringar ska ha hört av sig för att få veta mer om hur man inför fyra dagars veckor.

I augusti förra året fick även 2 300 anställda vid Microsoft Japan pröva fyra dagars arbetsvecka, med bibehållen lön. Det resulterade bland annat i effektivare möten, mer välmående anställda och att produktiviteten ökade med 40 procent under försöksperioden.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.