Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Malmöföretag inför fyradagarsvecka

Snart inleds ett försök med fyradagarsvecka på Topvisible i Malmö. Men det betyder inte att de anställda ska jobba mindre. I stället är det fler arbetstimmar per dag som gäller.
Anita Täpp Publicerad
Clara Himmelstad
Marknadsföringsbyrån Topvisible inför fyra dagars arbetsvecka på prov. Foto: Clara Himmelstad

Försöket med fyra dagars arbetsvecka på den digitala marknadsföringsbyrån Topvisible i Malmö är inspirerat av en modell som praktiserats på en engelsk byrå, där personalen både mådde bättre och blev mer effektiva.

Av Topvisibles tolv anställda har sju beslutat att vara med i det frivilliga försöket som kommer pågå i tre månader, med start i nästa vecka. De har också kunnat bestämma om de ska vara lediga på fredagar eller måndagar. Därmed kommer byrån fortsätta vara bemannad alla vardagar.

Läs mer: Vad hände med debatten om förkortad arbetstid?

– Tanken är att man ska få en bättre balans i livet. Men den här modellen passar ändå inte alla. Om man exempelvis har små barn kan den vara svårare att genomföra. Men för exempelvis mig fungerar det jättebra, säger Anna Odehammar, digital marknadsförare och Unionens arbetsmiljöombud på arbetsplatsen.

Dock innebär modellen inte, i motsats till andra försök med fyradagarsvecka, en arbetstidsförkortning. De anställda har fortfarande 40 timmars arbetsvecka och kommer därmed få längre arbetsdagar.

– Eftersom vi jobbar som konsulter, och verksamheten måste fortsätta fungera, kan vi exempelvis inte gå ner en hel arbetsdag i tid, säger Anna Odehammar.

– Men visst finns risk för att man kommer bli väldigt trött av de längre dagarna och framför allt i början innan man har kommit in i de nya rutinerna. Fast jag tror att allting handlar om att planera sin arbetstid på ett smart sätt. Och vi är inte heller tvungna att vara på kontoret hela tiden eftersom vi har två timmars flex på morgonen och kvällen, vilket ger frihet och flexibilitet.

För att se till att de anställda tar paus mitt på dagen har ledningen beslutat att införa en obligatorisk lunchpaus på arbetstid.

– Vi har en bra ledning som är mån om att vi har balans i livet och en jättebra chef som uppmanar oss att fortsätta ta pauser, att gå ut och gå och att utnyttja vår friskvårdstimme, säger Anna Odehammar.

Om tre månader ska försöket utvärderas innan ledningen tar beslut om man ska fortsätta med fyradagarsveckan eller inte.

Själv ser Anna fram mot sina långledigheter.

– Det ska bli jättekul att få pröva det här. Att få bryta normen och göra något nytt, för att se vad det leder till.

– Nu kommer jag kunna göra mycket på min extra lediga dag som jag annars måste göra i veckorna. Som att gå på läkarbesök eller fixa pass som jag nu måste springa iväg till eller planera in och ta ledigt. Sedan kommer det också bli jättehärligt att kunna vara mer med min hund.

Fyradagarsvecka i Japan och Nya Zeeland

Ett försök med fyradagarsvecka, som rönt stor internationell uppmärksamhet, gjordes 2018 vid kapitalförvaltningsbolaget Perpetual Guardian i Nya Zeeland. Där fick 240 anställda under åtta veckor pröva att jobba åtta timmar per dag, fyra dagar i veckan, utan att lönen minskade.

Sedan försöket visade sig leda till en rad fördelar, som att de anställda kände större engagemang på jobbet, att förtroendet för cheferna ökade, att stressnivåerna sjönk liksom att medarbetarna upplevde att de fick bättre balans mellan jobb och fritid samtidigt som företagets produktion och vinst ökade, beslöt bolagets grundare, Andrew Barnes, att permanenta fyradagarsveckan.

Denne har sedan rest runt och berätta om sitt projekt för en rad företag, fack och organisationer. Även sex länders regeringar ska ha hört av sig för att få veta mer om hur man inför fyra dagars veckor.

I augusti förra året fick även 2 300 anställda vid Microsoft Japan pröva fyra dagars arbetsvecka, med bibehållen lön. Det resulterade bland annat i effektivare möten, mer välmående anställda och att produktiviteten ökade med 40 procent under försöksperioden.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

De reser i arbetet – betalar med sin fritid

Fälttekniker i telekombranschen får inte lön för restid till och från sina uppdrag – i stället får de offra sin fritid. Det vill Unionen ändra på.
Ola Rennstam Publicerad 20 mars 2025, kl 13:05
Restid inte arbetstid. Fältteknikerna Fältteknikerna Nicklas Nordin och Marcus Olsson jobbar på telekombolaget Eltel i Östersund och har hela Jämtland och Härjedalen som uppdragsområde.
Fältteknikerna Marcus Olsson och Nicklas Nordin i Östersund på väg ut på uppdrag i arbetsgivarens bil. De får ingen lön för restiden ut på uppdrag eftersom det inte räknas som arbetstid. Unionen kräver att det ändras och att teknikerna ges tillräcklig tid för vila och återhämtning. Foto: Linnea Vesterlund.

AVTAL 2025
Mil efter mil. Ofta på dåliga och hala vägar. Fältteknikerna Nicklas Nordin och Marcus Olsson jobbar på telekombolaget Eltel i Östersund och har hela Jämtland och Härjedalen som uppdragsområde. Deras jobb är att reparera eller installera fiber vid nätverksstationer.

– Det kan röra sig som om upp mot två timmar bakom ratten – enkel väg. Det blir verkligen långa dagar, det är jobbigt särskilt som förälder att man är borta mycket från familjen, säger Nicklas Nordin.

”Rimligt att ha full lön för den tid vi reser”

Man skulle kunna tro att den som åker ut på ett uppdrag på arbetsgivarens initiativ och i företagets fordon gör det på arbetstid och med full lön. Men för fälttekniker i telekombranschen är det inte riktigt så, i stället sker bilresorna till stor del på teknikernas fritid. Som kompensation får de så kallad restidsersättning, som utgör en bråkdel av deras ordinarie timlön.

– Om jag har tre timmars restid fram och tillbaka får jag två timmars restidsersättning och en timma lön. Det känns inte jätteroligt att ta två timmar av min fritid och få en tredjedel betalt för tiden, säger Marcus Olsson.

Kollegan Nicklas Nordin instämmer:

– Det vore rimligt att ha full lön för den tid vi reser. Jag kan ha viss förståelse för att det kan vara svårt ekonomiskt för bolaget när vi har så långa avstånd. Men de borde åtminstone kunna höja vår restidsersättning, säger han.

För kort dygnsvila efter långa resor

Att resorna till och från arbetet vid IT-anläggningarna ute i skog och mark inte räknas som arbetstid får även konsekvenser för fältteknikernas dygnsvila. Vilan börjar nämligen räknas när arbetspasset är slut – det vill säga ute i fält. Tiden när teknikerna sitter bakom ratten och avverkar bilfärden hem räknas in i vilotiden.

– Att köra bil efter en hel arbetsdag ger absolut ingen vila eller återhämtning, man är ofta ganska mosig då efter all problemlösning. Vår dygnsvila borde rimligen inledas när man är hemma igen, i synnerhet då man jobbat natt efter ett ordinarie arbetspass, säger Marcus Olsson.

Fältteknikerna kallas ofta ut för att jobba natt – efter en hel arbetsdag. Efter att ha kommit hem framåt småtimmarna är det svårt att jobba som vanligt dagen därpå, berättar Marcus Olsson.

– Ibland får jag fyra timmars sömn efter ett nattpass innan jag ska upp och jobba igen. För att få möjlighet att vila ut ordentligt dagen efter måste jag använda min intjänade komptid och det känns inte så himla bra.

”Den som är på uppdrag i arbetsgivarens bil ska uppbära lön”

Unionenklubben på Eltel har åtskilliga gånger tagit upp fältteknikernas situation med arbetsgivaren. Genom lokala överenskommelser har facket lyckats få till ersättning vid restid, men klubbordförande Björn Tallberg håller med fältteknikerna om att ersättningsnivån är för låg och allra helst borde vara i form av lön.

– Det är en viktig princip att den som är på uppdrag i arbetsgivarens bil är i tjänst och ska uppbära lön, säger han.

Trötta förare fara i trafiken

De långa bilresorna påverkar också trafiksäkerheten. Marcus och Nicklas berättar att de på grund av trötthet ibland är tvungna att stanna vid vägkanten. Björn Tallberg betonar vikten av att få till ett bättre skydd för dem som har långa resor så att de får ett hållbart arbetsliv och tillräcklig återhämtning.

Björn Tallberg

– Det här handlar om en liten grupp lojala medarbetare som offrar sin fritid för arbetsgivaren. Trafiksäkerheten är en annan jätteviktig aspekt här och att få tillräcklig dygnsvila för våra medlemmar.

Klubben har samtidigt förståelse för att arbetsgivaren måste tänka på lönsamheten och menar att den återhållsamma restidsersättningen är ett sätt för bolaget att få ihop affären.

– Det råder hård konkurrens i vår bransch och marginalerna är små. Om villkoren ska kunna förbättras måste det ske i de centrala kollektivavtalen så att de blir lika för alla telekomföretag, säger Björn Tallberg.

Unionen: "Resor ska räknas som arbetstid"

Förbundet driver frågan centralt om rätten till ostörd fritid gentemot arbetsgivarorganisationen Tech Sverige. I årets avtalsrörelse kräver Unionen att restiden ska räknas in i den sammanlagda veckoarbetstiden, ett krav som man även drev i förra avtalsrörelsen utan att lyckas få arbetsgivarsidan på telekom att ändra sig. 

Ia Hamn

– Det förekommer mycket restid i branschen, tid som ligger utanför den ordinarie arbetstiden och som inkräktar på våra medlemmars fritid. Vi vill se stärkta regler kring arbetstid och restid kopplat till ett socialt liv. Alltså att arbetsgivaren är skyldig att planera in återhämtning och se till att det går att förena arbete med familj och fritid, säger Ia Hamn, central ombudsman på Unionen. 

Enligt Unionen har områdena som fältteknikerna ska täcka blivit större på senare år varpå de måste resa allt längre sträckor.

– Om du reser långt fem dagar i veckan ökar arbetsmiljörisker som att man somnar bakom ratten eller skadar sig i arbetet. Det ger verkligen inte vila och återhämtning under tiden man reser, säger Ia Hamn.

En del arbetsgivare menar att återhämtningen oftast löser sig lokalt med förstående chefer, men enligt Unionen är det inget hållbart argument.

– Vi vill att det ska vara samma förutsättningar, oavsett var man jobbar. Att våra medlemmar får återhämtning ska inte hänga på att man har en schyst chef.

Unionens krav inom Telekomavtalet

  • Löneökningar 4,2 %
  • Avsättning till arbetstidsförkortning. 
  • Rätt till ostörd fritid genom stärkta regler för arbetstid och restid.

Unionen har cirka 9 000 medlemmar i telekombranschen.

Arbetsgivarna vill inte kommentera

Varken Eltel eller Tech Sverige vill ställa upp på en intervju och svara på Kollegas frågor om fältteknikernas arbetsvillkor. I en skriftlig kommentar svarar Tech Sveriges förhandlingschef Einar Humlin:

“Vi har en pågående dialog med våra motparter och ser vikten av en god balans i arbetslivet, där frågor som restid och återhämtning är en del av helheten. Detta hanteras inom ramen för gällande regelverk och kollektivavtal. Vi kommenterar dock inte specifika krav under pågående förhandlingar.”

Vad räknas som restid?

  • Om du ska arbeta på ett annat ställe än din ordinarie arbetsplats och behöver resa dit utanför din ordinarie arbetstid så kallas tiden som går åt till själva resan för restid. I det inkluderas väntetider mellan till exempel bussar och flyg samt vid tågbyten och liknande.
  • Restid utanför din ordinarie arbetstid räknas som huvudregel inte som arbetstid. Om du däremot reser under din ordinarie arbetstid, så betraktas det som arbetstid.
  • Om du har rätt till restidsersättning är det viktigt att ha koll på vilka timmar som räknas som restid.
  • Läs mer om restid här.

KÄLLA: Unionen