Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Försöket med fyra dagars arbetsvecka på den digitala marknadsföringsbyrån Topvisible i Malmö är inspirerat av en modell som praktiserats på en engelsk byrå, där personalen både mådde bättre och blev mer effektiva.
Av Topvisibles tolv anställda har sju beslutat att vara med i det frivilliga försöket som kommer pågå i tre månader, med start i nästa vecka. De har också kunnat bestämma om de ska vara lediga på fredagar eller måndagar. Därmed kommer byrån fortsätta vara bemannad alla vardagar.
Läs mer: Vad hände med debatten om förkortad arbetstid?
– Tanken är att man ska få en bättre balans i livet. Men den här modellen passar ändå inte alla. Om man exempelvis har små barn kan den vara svårare att genomföra. Men för exempelvis mig fungerar det jättebra, säger Anna Odehammar, digital marknadsförare och Unionens arbetsmiljöombud på arbetsplatsen.
Dock innebär modellen inte, i motsats till andra försök med fyradagarsvecka, en arbetstidsförkortning. De anställda har fortfarande 40 timmars arbetsvecka och kommer därmed få längre arbetsdagar.
– Eftersom vi jobbar som konsulter, och verksamheten måste fortsätta fungera, kan vi exempelvis inte gå ner en hel arbetsdag i tid, säger Anna Odehammar.
– Men visst finns risk för att man kommer bli väldigt trött av de längre dagarna och framför allt i början innan man har kommit in i de nya rutinerna. Fast jag tror att allting handlar om att planera sin arbetstid på ett smart sätt. Och vi är inte heller tvungna att vara på kontoret hela tiden eftersom vi har två timmars flex på morgonen och kvällen, vilket ger frihet och flexibilitet.
För att se till att de anställda tar paus mitt på dagen har ledningen beslutat att införa en obligatorisk lunchpaus på arbetstid.
– Vi har en bra ledning som är mån om att vi har balans i livet och en jättebra chef som uppmanar oss att fortsätta ta pauser, att gå ut och gå och att utnyttja vår friskvårdstimme, säger Anna Odehammar.
Om tre månader ska försöket utvärderas innan ledningen tar beslut om man ska fortsätta med fyradagarsveckan eller inte.
Själv ser Anna fram mot sina långledigheter.
– Det ska bli jättekul att få pröva det här. Att få bryta normen och göra något nytt, för att se vad det leder till.
– Nu kommer jag kunna göra mycket på min extra lediga dag som jag annars måste göra i veckorna. Som att gå på läkarbesök eller fixa pass som jag nu måste springa iväg till eller planera in och ta ledigt. Sedan kommer det också bli jättehärligt att kunna vara mer med min hund.
Ett försök med fyradagarsvecka, som rönt stor internationell uppmärksamhet, gjordes 2018 vid kapitalförvaltningsbolaget Perpetual Guardian i Nya Zeeland. Där fick 240 anställda under åtta veckor pröva att jobba åtta timmar per dag, fyra dagar i veckan, utan att lönen minskade.
Sedan försöket visade sig leda till en rad fördelar, som att de anställda kände större engagemang på jobbet, att förtroendet för cheferna ökade, att stressnivåerna sjönk liksom att medarbetarna upplevde att de fick bättre balans mellan jobb och fritid samtidigt som företagets produktion och vinst ökade, beslöt bolagets grundare, Andrew Barnes, att permanenta fyradagarsveckan.
Denne har sedan rest runt och berätta om sitt projekt för en rad företag, fack och organisationer. Även sex länders regeringar ska ha hört av sig för att få veta mer om hur man inför fyra dagars veckor.
I augusti förra året fick även 2 300 anställda vid Microsoft Japan pröva fyra dagars arbetsvecka, med bibehållen lön. Det resulterade bland annat i effektivare möten, mer välmående anställda och att produktiviteten ökade med 40 procent under försöksperioden.
Forskning. Forskare vid Stanford har nyligen räknat ut att antalet feta personer i USA skulle minska med 2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.
Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.
Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.
Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala. 1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.
43 år. Så långt är ett genomsnittligt arbetsliv i Sverige, enligt nya siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat.
Det är näst längst i EU – bara nederländare jobbar mer – och en ordentlig bit över EU-genomsnittet på 37,2 år. Om man också räknar in de länder som har ett nära ekonomiskt samarbete med EU så hamnar Island i topp. Där är ett genomsnittligt arbetsliv 46,3 år långt.
I andra änden av listan finns Rumänien, Italien och Bulgarien. Siffrorna följer, med några viktiga undantag, det mönster som brukar återkomma i diskussionen om arbetstid: Ju längre norrut, desto mer arbetstid.
Så varför är det så stor skillnad mellan länderna? Experter som nyhetssajten Euronews har talat med ger flera förklaringar: skillnader i genomsnittlig livslängd, olika pensionssystem, nivån av ålderism och familjepolitiken. Men den främsta förklaringen, enligt myndigheten Eurostat, är det så kallade arbetskraftsdeltagandet.
Det är ett mått på hur stor andel av befolkningen som har eller försöker få ett jobb. I Sverige och de övriga nordiska länderna är siffran hög. I södra Europa är den betydligt lägre. Ju större del av befolkningen som är en del av arbetsmarknaden, desto längre blir ett genomsnittligt arbetsliv.
Siffrorna landar i en infekterad debatt om arbetstiden i Sverige. Svenskt Näringsliv, Almega, Facken inom industrin och LO har alla försökt räkna ut hur mycket landets anställda jobbar och hur sänkt arbetstid skulle påverka samhället. Slutsatserna har varierat kraftigt.
De nya siffrorna mäter alltså längden på hela arbetslivet. De visar inte hur lång en enskild arbetsdag eller arbetsvecka är i de olika länderna. Ändå är mätmetoden vanlig bland de som räknar på arbetstid, eftersom den ger en överblick, täcker in variationer som kan finnas mellan olika yrken och anställningsformer och gör det lättare att jämföra mellan länder.
Här är länderna där man jobbar längst – och kortast
* Medlem i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)
** EU-kandidatland