Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Därför ska du kolla Youtube på arbetstid

Vi lägger minst en timme om dagen på att inte jobba – när vi är på jobbet. Det ska arbetsgivarna vara glada för.
– Vi är inte maskiner. När vi ägnar oss åt privata angelägenheter får det en positiv effekt på arbetet, säger Lars Ivarsson, forskare vid Karlstads universitet.
David Österberg Publicerad 2 maj 2024, kl 06:02
Spela mobilspel på jobbet, till vänster, och ta selfies på arbetstid (höger).
Scrolla Instagram på jobbet? Ta selfies på arbetstid? Varför inte? Forskning visar att privata sysslor på arbetet kan öka produktiviteten. Foto: Colourbox.

Du jobbar med det du har betalt för att göra. Dessutom skrollar du Instagram, bokar en tandläkartid, kollar på Youtube och spelar mobilspel. Varje dag lägger vi minst en timme av vår arbetstid på att göra saker som inte har med jobbet att göra. 

Lars Ivarsson är docent i arbetsvetenskap vid Karlstads universitet och har forskat om privata angelägenheter på jobbet.

– Vi surfar, pratar med kollegor i korridoren, skriver ut privata saker på skrivaren, shoppar och springer ärenden. Så totalt sett gör vi en mängd saker på arbetstid som vi inte har betalt för att göra, säger han. 

Pratar Game of thrones på jobbet

Våra privata angelägenheter på jobbet går att dela in i flera kategorier. I en hamnar sådant vi gör av nödvändighet, som att gå och köpa värktabletter när vi har ont i huvudet eller prata med förskolan om sjuka barn. I en annan finns det som hör till den sociala samvaron, som när vi pratar helgplaner med kollegor eller diskuterar Game of thrones.

Lars Ivarsson.
Lars Ivarsson.

I en tredje hamnar aktiviteter som surfande, skrollande på sociala medier och mobilspel. Forskning visar att vi lägger ungefär tio procent av arbetstiden på privat surfande, men Lars Ivarsson tror inte att vi skulle ha fått mer gjort utan det.

– Tio procent kan låta mycket men bryter vi ner det handlar det om sex minuter i timmen. Enligt arbetstidslagen har vi rätt att ta de pauser vi behöver, även om det inte är reglerat exakt hur ofta och hur länge vi får ta paus. Arbetsgivare tycker ibland att vi ska hålla sprinthastighet under ett maratonlopp, men det kan vi ju inte. Vi är inte maskiner. I alla arbetsuppgifter som har ett analytiskt inslag blir det omöjligt att arbeta som en maskin.

Lars Ivarssons forskning visar till och med att privata angelägenheter under arbetstid gör oss mer effektiva.

– När vi intervjuade ingenjörer sa de att om de stöter på ett problem som de inte hittar en bra lösning på, blir det inte bättre av att bara sitta och nöta. Då tog några en promenad runt kvarteret, andra surfade lite på nätet. När de återvände kunde de ofta lösa arbetsuppgiften. Vi pratade också med socialsekreterare som sa att det inte gick att gå direkt från ett tungt möte till ett annat. De behövde återhämtningstid som de fick genom att exempelvis kolla på sociala medier en stund. Så i den meningen gav det de gjorde privat en positiv effekt på arbetet.

Så arbetsgivare borde ha större förståelse för att anställda kollar Instagram och spelar mobilspel?

– Ja, men det är självfallet en balansgång. Det går inte att säga att anställda får göra precis vad de vill på arbetet, men vi har ett behov av regelbundna pauser och återhämtning. Dessutom blir anställda som känner att arbetsgivaren litar på dem mer lojala och mer benägna att ställa upp när det behövs. Men det måste så klart gå åt båda hållen.

Kortare arbetstid minskar behovet av paus

Enligt Lars Ivarsson anser arbetsgivare oftast att resultat är viktigare än arbetstid. Ändå har de svårt att släppa det där med tiden.

– När vi frågar chefer om det är okej att deras medarbetare går hem tidigare när de har gjort det de förväntats göra, då svarar de att det inte är det. Å ena sidan är resultatet självklart överordnat tiden, å andra sidan är tiden ändå så viktig att det inte är okej att lämna arbetet när resultatet är uppnått. Man kan såklart argumentera för att ju mer tid vi lägger på något, desto bättre blir det men det stämmer inte alltid. Det sägs till exempel att Mick Jagger och Keith Richards skrev ”Satisfaction” på tio minuter. Det var ju i så fall en enorm utdelning på kort tid.

Skulle vi ägna mindre tid åt privata angelägenheter om arbetstiden var kortare?

– Det tror jag. I alla fall om man kortar varje dag i stället för att ha ytterligare en ledig dag i veckan. I dag kommer många till jobbet, startar sin dator och sedan går de på kafferast. Men kommer man lite senare struntar man kanske i den rasten. Behovet av återhämtning under arbetsdagen kan nog bli mindre om vi har kortare arbetsdagar.

Saker vi inte har betalt för att göra

Förutom arbete ägnar vi oss åt många andra aktiviteter på jobbet. De kan delas in i tre kategorier:  

  • Sociala: Vi pratar sport, musik och tv-serier och dricker kaffe.
  • Nödvändiga: Vi lämnar bilen på verkstad, kontaktar hantverkare och betalar räkningar.
  • Roliga: Vi läser tidningar, kollar sociala medier och spelar mobilspel.
Arbetstid

Fler företag ska testa fyradagarsvecka

Till hösten inleds en stor studie om fyradagarsvecka. Studien är den första i Sverige. Initiativtagare är Anna-Carin Alderin, nationell representant för 4 Day Week Global.
– Det finns många fördelar med fyradagarsvecka: medarbetarna mår bättre, deras stressnivåer sänks och balansen mellan jobb och fritid blir bättre, säger hon.
David Österberg Publicerad 7 mars 2024, kl 06:02
Kvinna vid dator kollar sitt armbandsur.
Framtidens arbetsliv - fyra dagar arbete, tre dagar fritid? Nu ska forskare testa fyradagarsvecka i Sverige - något man menar kan bli verklighet för alla. Foto: Colourbox.

Intresset för förkortad arbetstid växer sig allt starkare. Flera stora studier i bland annat Storbritannien, USA och Australien har visat att fördelarna med fyradagarsvecka är så stora att nästan alla deltagande företag fortsätter med kortare arbetstid.

Studierna har tillkommit på initiativ av den ideella organisationen 4 Day Week Global. Organisationens representant i Sverige heter Anna-Carin Alderin och förra året såg hon till att även vi får en studie om effekterna av kortare arbetstid.

– Företag som är intresserade av att vara med kan anmäla sig fram till slutet av våren eller början av sommaren. Därefter kommer vi att ha en dialog med företagen om vilka förberedelser de behöver göra och till hösten inleds den sex månader långa studien. Den genomförs av Lena Lid Falkman som är knuten till Handelshögskolan i Stockholm och Karlstads universitet, säger Anna-Carin Alderin.

Kortare arbetstid med full lön

Anna-Carin Alderin.
Anna-Carin Alderin.

Medarbetarna på de deltagande företagen får arbetstiden sänkt till 80 procent av ordinarie tid, men behåller 100 procent av lönen. Studien ska bland annat ta reda på hur produktivitet och välmående påverkas av förändringen.  

Anna-Carin Alderin har nästan 20 års erfarenhet av olika chefsroller på Ikea, men driver numera eget företag. Hon är optimistisk till att fördelarna med kortare arbetstid är många.

– Jag är lite försiktig med att säga att det fungerar för alla bolag i Sverige för det vet vi inte, det är ju det som forskningsstudien ska ta reda på. Men samtidigt har jag ju sett vad som har hänt med bolag i andra länder. Ur arbetsgivarperspektiv blir det lättare att rekrytera och behålla talang på ett helt annat sätt än tidigare. Man kan också se att medarbetarna mår bättre, deras stressnivåer sänks och balansen mellan jobb och fritid blir bättre. Produktiviteten bibehålls eller går upp.

En förutsättning för att lyckas med fyradagarsvecka är noggranna förberedelser.

– Det viktigaste är att man funderar på hur man ska jobba och hur man kan jobba smartare.  På företag med många tjänstemän kan man till exempel ofta spara tid genom effektivare möten. Många får också mycket gjort genom att lägga in fokustid under dagen, där man blockar tid i kalendern. Gärna kollektivt, så att alla sitter fokuserat mellan exempelvis 9 och 10, säger Anna-Carin Alderin.

Arbetstiden har inte sänkts på 50 år

Arbetstiden sänktes successivt i Sverige under 1900-talet, men har legat still på 40 timmar i veckan sedan 1973. En förklaring, tror Anna-Carin Alderin, är att det är enklast att göra som man alltid har gjort.

– Man måste väcka tanken att det går att leva och arbeta på ett annat sätt. Jag hade själv inte reflekterat över det fram tills nyligen. Samtidigt har ju många tjänstemän redan i dag flexibla arbetstider och möjlighet att jobba på distans. Och jag tror att många i praktiken jobbar mindre än åtta timmar per dag, även om det kan vara dolt i dålig möteskultur eller att man sköter privata ärenden på arbetstid.

Har vi en annan syn på arbetstid om tio år?

– Jag tror absolut att vi kommer att arbeta färre timmar, bland annat när AI tar över en del av våra arbetsuppgifter. Jag tror att vi mår bra av lägga mer tid på våra barn, på träning, på våra äldre, på att vara i naturen. När vi arbetar färre timmar får vi dessutom större möjligheter att fatta fler hållbara beslut och det är bra för den planet vi bor på.

Arbetstid

7 tips för bättre möten

Vi lägger två miljarder timmar om året på möten och många av dem är ärligt talat slöseri med tid. Så här får du till bra och effektiva möten på jobbet.
Linnea Andersson Publicerad 31 januari 2024, kl 08:29
Möte op kontor. Två deltagare har somnat, en tredje gäspar och chefen märker inget.
Möten behöver inte kännas meningslösa. Så här får du till bra och effektiva möten på jobbet. Foto: COlourbox.

1. Utvärdera

Kartlägg hur mycket tid som går åt till möten och vilket syfte de tjänar. Ex: Har vi en stående agenda? Behöver den uppdateras eller kanske skippas helt?

2. Planera

Genom att lägga en timme på förberedelser kan du korta mötestiden på gruppnivå och spara både tid och pengar.

3. Sålla

Måste alla vara med på alla möten? Lägg in för vilka det är obligatoriskt redan i kallelsen.

4. Involvera gruppen

Stanna upp, fråga vad de andra tycker. Bra möten ska vara som musik där mötesledaren är dirigenten och alla deltagare spelar varsitt instrument.

5. Avbryt

Blir det rundgång kan det vara bra att parkera frågan eller att låta gruppen rösta mellan A och B och fatta ett beslut.

6. Bli skicklig

Överskatta inte din egen förmåga. Det är som med bilkörning, frågar man människor hur bra de är på att köra bil är alla lite bättre än snittet. Gå en kurs, ta del av tips, kolla på tutorials.

7. Var delaktig

Till dig som i första hand är deltagare på möten – lyssna men var också aktiv. Nicka och bekräfta den som håller i mötet. Ställ följdfrågor och anteckna med penna och papper, då minns du bättre.

 

Källa: Jörgen Dyssvold på företaget Herr Omar.