Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Kvacksalveri
Det finns fortfarande folk som hellre lyssnar på sin akupunktör, sin homeopat eller sin astrolog än på den moderna vetenskapen. Det försöker föreningen Vetenskap och folkbildning råda bot på.
Undrens tid är förbi, men med jämna mellanrum dyker det upp förespråkare för häpnadsväckande metoder, behandlingar eller prylar som påstås bota och utföra de mest förunderliga saker. Biorenosans och bioenergiterapi är några av de nyaste. Metoderna påstås hitta och bota sjukdomar du inte visste att du led av. En terapeut ansluter dig till en mystisk apparat, en dator visar att du har obalans i kroppen och du blir botad eller får köpa preparat som botar dig från de dolda sjukdomarna.
- Det är en genial affärsidé, men samtidigt ett väldigt fult försäljningstrick, säger Dan Larhammar, professor i molekylär cellbiologi vid Uppsala universitet samt aktiv i föreningen Vetenskap och Folkbildning, VoF, en skeptikerorganisation, som liksom namnet antyder, inte bara ifrågasätter spektakulära påståenden, utan också försöker utbilda oss att inte gå på vilka tokerier som helst.
- Det är inte nödvändigtvis terapeuterna som luras, de är ofta själva lurade att investera in de här maskinerna som är väldigt dyra att köpa.
En hel del underverk är lätta att identifiera som påhitt av charlataner, medan andra påfund kan vara svårare att avfärda för en lekman, särskilt som metoderna ofta innehåller ett visst mått av rim och reson. Men Dan Larhammar har ett tränat öga för pseudovetenskap. Jargongen i marknadsföringen är lätt att känna igen och när någon behandlingsform påstås hjälpa mot en mängd olika åkommor ringer hans varningsklockor direkt.
- Ett favoritbegrepp bland skojare är energi. Det är lagom luddigt och lätt att bli lurad av. Det är ändå slående hur mycket av pseudovetenskapen som är gammal skåpmat som dyker upp om och om igen i olika länder.
VoF är utför inga egna undersökningar, utan arbetar genom sitt kontaktnät av forskare med att leta upp befintliga kliniska studier med relevanta kontroller av anmärkningsvärda påståenden. Dessutom kan de avfärda mycket med hjälp av de välkända grundlagarna inom kemi och fysik.
- Homeopaterna anser till exempel att man gör ett medel extra kraftfullt genom att spä ut det - det visar tydligt på hur man kan bedra sig själv.
Att så många annars intelligenta personer ändå förlitar sig på homeopater, kinesiologer och akupunktörer och vittnar om att de alternativa behandlingsmetoderna hjälpt dem, beror till största del på placeboeffekten, enligt Dan Larhammar.
- Jag undviker noga att säga "bara" placeboeffekten, för det är rätt fantastiskt att vi kan känna oss friskare för att någon bryr sig och att vi själva har en förväntan på att bli bättre. Dessutom behöver inte metoder förbjudas bara för att de bygger på placeboeffekten. Om någon upplever en förbättring av att bli stucken med nålar och det är harmlöst så må det vara okej. Men studier med placebonålar och kontrollgrupper visar att det egentligen inte spelar någon roll var man sätter nålarna.
- Men när alternativmedicinen varnar för att låta vaccinera sig, då har man klart gått över gränsen. Då är det kvacksalveri, säger Dan Larhammar.
Ett annat exempel på kvacksalveri är när antalet malariafall i England ökade och det visade sig att homeopater avrått patienter från att ta malariaprofylax före besök i malariadrabbade länder.
- Dessutom finns en risk med placebo. Patientens upplevda förbättring kan maskera en verklig försämring som orsakas av till exempel en tumör vilket kan få till följd att en fungerande behandling påbörjas för sent.
En av de bästa blåsningarna, eller värsta beroende på hur man ser det, Dan Larhammar stött på var en terapeut som påstod sig kunna bota astigmatism och brytningsfel med psykoterapi.
- Då undrar man hur det är ställt med den personens omdöme alternativt kunskaper. Jag minns också ett fotbad med elektroder som påstods rena njurar och lever. Annars är det vanligt att ge vatten alla möjliga egenskaper, säger Dan Larhammar.
Vad ska man tro på? På Vetenskap och folkbildnings hemsida finns alla nummer av tidskriften Folkvett, som i varje nummer har fler artiklar om olika felaktiga föreställningar.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Så överlever du vinterns mörker – expertens bästa tips
Hör du till dem som har svårt att klara av den här årstiden och blir nedstämd, orkeslös och trött? Ljus- och sömnforskaren Arne Lowden vet hur man överlever vinterns mörker.
Redan i slutet på oktober tappar många av oss fart, när dagarna blir allt mörkare och vi inser hur många månader det är kvar innan ljuset återvänder. Nedstämdheten kommer som ett brev på posten, energin sinar och tröttheten eskalerar, vilket ofta resulterar i mindre ork – både hemma och på jobbet.
Även ämnesomsättningen påverkas, och typiska symtom när höstmörkret inträder är ökat sockersug, viktuppgång och obalanser i hjärnans signalsystem, som i sin tur orsakar nedstämdheten.
Men det finns flera bra knep och metoder att ta till för att må bättre, menar ljus- och sömnforskaren Arne Lowden som har skrivit en bok i ämnet, Överlev vintern.
Han betonar vikten av återhämtning och att man försöker förlägga sin arbetstid därefter.
– Vilket så klart kan vara svårt för dem som arbetar i skift, men då är det viktigt att man sprider på tiderna. Jobbar man väldigt sent är det inte optimalt att stiga upp väldigt tidigt. Mindre än fem timmars sömn är svårt att klara av för hjärnan, säger Arne Lowden och berättar att EU i höstas
införde regeln att personal inom vård och omsorg bör ha elva timmars vila mellan arbetspass för att få tid till återhämtning.
Så påverkar mörkret din hälsa
Arne Lowden menar att det även är stor skillnad på ljus och ljus.
– Vår kropp är beroende av dagsljus för att må bra. Och elektriskt ljus, som vi oftast får vintertid, är inte på lång väg lika effektivt som dagsljus.
Han förklarar att anledningen till det är att dagsljuset innehåller alla ljusets våglängder, vilket inte en vanlig arbetslampa gör.
– En arbetslampa ger omkring 500 lux i ljusstyrka, men det ljus som når dina ögon när du tittar rakt fram är betydligt svagare. Om du i stället går fram till ett fönster och tittar ut mitt på dagen vintertid får du minst 1 000 lux till ögonen. Då inser man att dagsljuset alltid har bättre kvalitet och högre styrka än en vanlig kontorslampa.
Tips för att må bättre under vintern
I boken beskriver Arne Lowden också hur fastighetsbolag efter pandemin lockades av idén att inrätta utomhuskontor i anslutning till sina inomhuskontor.
– Många anställda har ju redan erfarenhet av aktivitetsbaserade kontor och var vana vid att ofta byta plats. Dessutom kan de ha varierande arbetsuppgifter som stundtals tillåter dem att arbeta utomhus.
Han ser klara fördelar med att förlägga en del av sitt arbete utomhus.
– Att sitta naturnära minskar stress, ger avslappning och återhämtning. Genom att gå ut och jobba en stund blir arbetet mer varierat, samtidigt som immunförsvaret stärks och hjärnan stimuleras till ökad tankeverksamhet och kreativitet.
Med stor sannolikhet kommer utomhuskontor att bli mer vanliga framöver. Och det gäller även dem som arbetar hemifrån, tror ljusforskaren.
– Arbetar man hemma och har turen att ha en balkong, altan eller uteplats är det en bra idé att försöka arbeta där en stund varje dag när det är ljust ute.
Han förordar det även vintertid.
– Skaffa bara ett sittunderlag.
Ljusbrist negativt för humöret
Ett annat råd Arne Lowden ger alla distansarbetare är att ta jobbsamtalen utomhus och att ha flera platser i bostaden att växla mellan där man kan jobba.
– Det ger både hjärnan och kroppen stimulans och är bra rent ergonomiskt.
Är det då någon skillnad på när det är som bäst att vistas utomhus?
– Ja, det är det. För oss på nordliga breddgrader är det bra att veta att hudens möjlighet att bilda D-vitamin gynnas av ett ljus som drar mot blått. Eftersom det inträffar på förmiddagen är det ”nyttigare” att vara ute i solen då. På eftermiddagen blir ljuset rödare.
Att ljusbrist påverkar humöret är nog de flesta beredda att skriva under på. Arne Lowden berättar om en svensk studie som jämförde förhållandena i Sverige, England, Argentina och Saudiarabien genom att personer som arbetade inomhus fick skatta sitt humör vid olika årstider.
– Resultaten visade tydligt att i länder nära ekvatorn hade man en jämn humörkurva över hela året. I Sverige och i England var humöret bättre på sommaren och mycket sämre på vintern.
Så om en kollega eller chef inte är på sitt bästa humör en vinterdag be då hen att ta lite frisk luft eller gå fram till ett fönster. Dagsljuset har uppenbarligen större inflytande än vad många av oss tror.
Text: KATARINA MARKIEWICZ
Maxa ditt ljusintag på jobbet
1. Sitt nära ett fönster när du jobbar. Reservera en fönsterplats till de medarbetare som är extra morgontrötta.
2. Be om en ljushörna med extra stark belysning om du är extra beroende av ljus.
3. Möten och samtal utomhus.
4. Föreslå ett utomhuskontor. Till exempel i ett växthus med infravärme, sittmöjlighet och internet på gården.
5.Kontakta ditt arbetsplatsombud och se till att man utvärderar ljuset på din arbetsplats genom ljusmätningar. Har allmänbelysningen på din arbetsplats fullspektrumljus? Hur har man reducerat bländningen? Hur är kontrasterna till exempel mellan datorskärm och ljuset vid sidan om?
Källa: Arne Lowden
