Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Kvacksalveri

Det finns fortfarande folk som hellre lyssnar på sin akupunktör, sin homeopat eller sin astrolog än på den moderna vetenskapen. Det försöker föreningen Vetenskap och folkbildning råda bot på.
Johanna Rovira Publicerad

Undrens tid är förbi, men med jämna mellanrum dyker det upp förespråkare för häpnadsväckande metoder, behandlingar eller prylar som påstås bota och utföra de mest förunderliga saker. Biorenosans och bioenergiterapi är några av de nyaste. Metoderna påstås hitta och bota sjukdomar du inte visste att du led av. En terapeut ansluter dig till en mystisk apparat, en dator visar att du har obalans i kroppen och du blir botad eller får köpa preparat som botar dig från de dolda sjukdomarna.

 - Det är en genial affärsidé, men samtidigt ett väldigt fult försäljningstrick, säger Dan Larhammar, professor i molekylär cellbiologi vid Uppsala universitet samt aktiv i föreningen Vetenskap och Folkbildning, VoF, en skeptikerorganisation, som liksom namnet antyder, inte bara ifrågasätter spektakulära påståenden, utan också försöker utbilda oss att inte gå på vilka tokerier som helst.

- Det är inte nödvändigtvis terapeuterna som luras, de är ofta själva lurade att investera in de här maskinerna som är väldigt dyra att köpa.

En hel del underverk är lätta att identifiera som påhitt av charlataner, medan andra påfund kan vara svårare att avfärda för en lekman, särskilt som metoderna ofta innehåller ett visst mått av rim och reson. Men Dan Larhammar har ett tränat öga för pseudovetenskap. Jargongen i marknadsföringen är lätt att känna igen och när någon behandlingsform påstås hjälpa mot en mängd olika åkommor ringer hans varningsklockor direkt.

- Ett favoritbegrepp bland skojare är energi. Det är lagom luddigt och lätt att bli lurad av. Det är ändå slående hur mycket av pseudovetenskapen som är gammal skåpmat som dyker upp om och om igen i olika länder.

VoF är utför inga egna undersökningar, utan arbetar genom sitt kontaktnät av forskare med att leta upp befintliga kliniska studier med relevanta kontroller av anmärkningsvärda påståenden. Dessutom kan de avfärda mycket med hjälp av de välkända grundlagarna inom kemi och fysik.

- Homeopaterna anser till exempel att man gör ett medel extra kraftfullt genom att spä ut det - det visar tydligt på hur man kan bedra sig själv. 

Att så många annars intelligenta personer ändå förlitar sig på homeopater, kinesiologer och akupunktörer och vittnar om att de alternativa behandlingsmetoderna hjälpt dem, beror till största del på placeboeffekten, enligt Dan Larhammar.

- Jag undviker noga att säga "bara" placeboeffekten, för det är rätt fantastiskt att vi kan känna oss friskare för att någon bryr sig och att vi själva har en förväntan på att bli bättre. Dessutom behöver inte metoder förbjudas bara för att de bygger på placeboeffekten. Om någon upplever en förbättring av att bli stucken med nålar och det är harmlöst så må det vara okej. Men studier med placebonålar och kontrollgrupper visar att det egentligen inte spelar någon roll var man sätter nålarna.

- Men när alternativmedicinen varnar för att låta vaccinera sig, då har man klart gått över gränsen. Då är det kvacksalveri, säger Dan Larhammar.

 Ett annat exempel på kvacksalveri är när antalet malariafall i England ökade och det visade sig att homeopater avrått patienter från att ta malariaprofylax före besök i malariadrabbade länder.

- Dessutom finns en risk med placebo. Patientens upplevda förbättring kan maskera en verklig försämring som orsakas av till exempel en tumör vilket kan få till följd att en fungerande behandling påbörjas för sent.

En av de bästa blåsningarna, eller värsta beroende på hur man ser det, Dan Larhammar stött på var en terapeut som påstod sig kunna bota astigmatism och brytningsfel med psykoterapi.

- Då undrar man hur det är ställt med den personens omdöme  alternativt kunskaper. Jag minns också ett fotbad med elektroder som påstods rena njurar och lever. Annars är det vanligt att ge vatten alla möjliga egenskaper, säger Dan Larhammar.

Vad ska man tro på? På Vetenskap och folkbildnings hemsida finns alla nummer av tidskriften Folkvett, som i varje nummer har fler artiklar om olika felaktiga föreställningar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Dags för skärmtid för vuxna?

Skrollar du bort ditt liv? Hjärnforskaren Sissela Nutley har satt upp skärmtid för sig själv och tipsar om hur du tar kontroll över apparna.
Elisabeth Brising Publicerad 10 juni 2025, kl 06:01
Sissela Nutley mobil
Sissela Nutley är hjärnforskare och tipsar om hur vuxna och barn kan få mer kontroll över skärmtiden. Foto: Lina Eidenbeg Adamo/Shutterstock

Som att du ätit fem påsar chips och glömt borsta tänderna. Huvudvärk och trötthet. Uppvaknandet efter ett intensivt stirrande på skärm kan likna baksmälla. Hjärnforskaren Sissela Nutley, författare till boken Distraherad, vet hur digitala medier kan påverka hälsan, men också hur du tar kontroll över din skärmtid – om du vill det.

– Eftersom det finns hälsorelaterade bekymmer kopplade till vårt digitala liv är det bra att reflektera över hur det ser ut och påverkar vår hälsa, säger hon.

Hälsorisker med hög skärmtid

Det talas om hälsorisker med hög skärmanvändning för barn. De riskerna gäller även vuxna enligt Sissela Nutley. Skärmar tar tid från annat vi behöver, som sömn och motion. Forskning visar att hög skärmanvändning kan kopplas till sårbarhet för depression, spelberoende, sämre koncentrationsförmåga och svagare relationer.

Första steget för mer kontroll är att våga kolla i mobilen hur mycket skärmtid du faktiskt har – och fundera på om du vill använda timmarna i ditt liv till det.

– Vill jag det – fine. Men vill jag inte det – vad vill jag göra mer av? Läsa bok en timme per dag? Prata med vänner? Lära mig spela gitarr? säger Sissela Nutley.

Mår du bra kanske det inte alls är ett problem, resonerar hjärnforskaren. Få inte dåligt samvete i onödan. Men Sissela Nutley har några fler rannsakande frågor:

– Upplever jag att det går ut över viktiga saker som sömn? Orkar jag inte röra på mig? Är det en blockerare av andra lustfyllda saker som jag vill men inte får till?

Får du en för ensidig bild av omvärlden?

Fundera även över hur innehållet i olika appar, spel och tv-serier får dig att må.

– Har jag kastat bort en och en halv timme av mitt liv, vad är eftersmaken?

Får nyheter dig att tro att världen bara är mörk, eller gör andras poster i sociala medier att du känner det som att de lever ett enklare liv, är snyggare och lyckligare?

– Om man jämför sig mycket och känner sig otillräcklig påverkar det våra tankar om oss själva, säger Sissela Nutley.

Skapar dopamin och begär efter mer

”Once you pop you can’t stop”, löd en gammal chipsreklam. Att det är lika svårt att begränsa sitt skärmbegär som att sluta snacksa beror på att det skapar aktivitet i hjärnans belöningscentrum. Algoritmerna är gjorda för att hålla oss kvar och ge mer av det vi redan gillat eller sett.

Redan innan vi tar upp mobilen får vi en kick av signalsubstansen dopamin.

– Det verkar som ett bränsle för begär, eller förväntad belöning.

Dopamin gör att vi känner sug efter att upprepa ett beteende som belönar hjärnan igen. Får vi inte samma styrka i belöningen ökar vi på beteendet och plockar upp mobilen igen, trots att vi nyss kollade.

Vill du lyckas minska på mobiltiden ska du sätta upp nåbara mål och ställa in skärmbegränsningar precis som för barn.

– Jag har skärmtid för mig själv när jag har varit en timme på Insta. Då kan jag ta ett beslut att fortsätta eller inte. Det medvetandegör, säger Sissela Nutley.

4 tips: Så stoppar du skärmsuget  

1. Kolla upp din skärmtid. Fundera på dina livsmål. Sätt ett görbart tidsmål. 

2. Ställ in skärmtiden på tidsslukande appar. Överkurs: Ge tidskoden till en kompis.

3. Stäng av notiser. 

4. Ställ in låst hemskärm med avskräckande bild. Skaffa greyscale - svart-vit skärm. 

Gör det svårare att öppna mobilen

Ju större beroende du upplever, desto mer stöd kan du behöva, understryker hon.

– Höj tröskeln för det du vill göra mindre av och sänk den för det du vill göra mer av.

Skapa en paus innan du öppnar telefonen. Genom att ha en låst skärmbild tar den någon extra sekund att låsa upp. Lägg in en stoppsignal som skärmbild och varför inte en röd skärm med texten: ”Ska du verkligen öppna mig nu?” Hjärnforskaren föreslår även inställningen gråskala som gör skärmen svartvit.

– Då blir det tråkigt!

Tar tid att sluta söka kickar

Den som lätt blir rastlös utan skärm kan behöva vänja popcornhjärnan vid att bara vara. Bara 40 minuter i naturen har visat sig göra stor skillnad för kreativitet, enligt en amerikansk studie.

– Hjärnan behöver tid för spontan aktivitet och inte alltid bearbeta information, säger Sissela Nutley.

Prova att promenera utan underhållning, strunta i podd när du transporterar dig. Klappa ett husdjur, skratta med en kompis, tomglo ut genom fönstret, basta, bada eller meditera, tipsar hon. Gör en sak i taget, sakta.

– Jag värnar alla stunder. Hänger jag tvätt gör jag bara det. ”Lean into it.”

Unga får dåligt mobilsamvete
Unga kvinnor får mer dåligt samvete än killar för att de använder mobilen mycket enligt en studie vid Göteborgs universitet. Kvinnor uppger mer oro än män även när de använder skärm mindre enligt Sissela Nutley. 

Killar blir oftare beroende av dataspel än kvinnor och allt fler söker hjälp. Dataspelsberoende är i dag det enda digitala användande som är en diagnos med vårdprogram för patienter. 

Det finns vissa hälsorisker för barn och unga med hög skärmanvändning och i höstas kom de första riktlinjerna för alla under 18 år.

Lästips: 

Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom, av hjärnforskaren Sissela Nutley. 

Skärmhjärnan. Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, av psykiatern Anders Hansen.