Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Varning för vidriga virus

Nu ligger de i startgroparna! De lömska små parasiter som kan slå ut hela kontorslandskap, ja tillfälligtvis delar av kontinenter faktiskt. Förkylningsvirus kan vara ruskigt knepiga att värja sig mot.
Johanna Rovira Publicerad
Cornelius Poppe/TT
Förkylningstiden kommer... Cornelius Poppe/TT

När du hör din medresenär på pendeln snörvla och snora och nysa rakt ut i luften vet du att nu är det kört. Eller så glömmer du att sprita tangentbordet i det så kallade aktivitetsbaserade kontoret och kommer på att just där du placerar din frukostmacka satt kontorets egen Tyfoid-Mary, innan hon blev tvungen att gå hem på grund av ihållande hackhosta.

Hoten, i form av förkylningsvirus, finns överallt, så här års. Virus är de minsta biologiska enheterna, cirka tusen gånger mindre än en bakterie, och räknas inte som en livsform utan som ett mellanting mellan levande och död materia. Och det är just så man känner sig när de väl satt klorna i en – som ett mellanting mellan levande och död, alltså.

Eftersom förkylning orsakas av virus (även den jobbigare varianten Mancold, som vanligtvis drabbar män) är antibiotika totalt meningslöst.  Det finns åtskilliga huskurer man kan ta till för att stävja och bota virussjukdomar och de har alla en sak gemensamt – de funkar inte. Gullök i strumpa på nattygsbordet,  ingefära i teet och tjocka halsdukar gör ingen direkt skada, det gör däremot det gamla tricket med en vitlöksklyfta i örat – det kan ge frätskador.

Satsa i stället på universalknepen Sömn och Motion. Samt att tvätta händerna länge och väl och föregå med gott exempel när du nyser i armvecket. Undvik också att bli nedkyld – även om inte kylan i sig orsakar sjukdom, så sänks ditt immunförsvar om du blir ordentligt kall. 

Virus är kvicka små rackare, särskilt de första dagarna efter smittotillfället, då de sprider sig ohämmat. De kan inte överleva särskilt länge på hud och kläder, men finns kvar upp till ett halvt dygn på hårda ytor som dörrhandtag och hissknappar. 

Läs mer: Så sprids smitta på kontoret 

Att stanna hemma  så fort man börjar kraxa kan alltså förhindra att smitta sprider sig bland både medpassagerare och arbetskamrater. Har du kollegor med nedsatt immunförsvar är det extra viktigt att visa hänsyn och inte dra med dig allsköns virus till arbetsplatsen. Behöver du stärka dig med en magnecyl för att pallra dig till jobbet är det läge vänta ut sjukdomen hemma.

Läs mer: Behöver du en alvedon, stanna hemma

Några kända virusepidemier:

*Spanska sjukan (1918-1920) – kallades också tyska sjukan, boljeviksjukan och brittiska sjukan. Spreds över världen i samma takt som en säsongsinfluensa, men med högre dödlighet (100 miljoner) troligen på grund av att viruset var nytt eller muterat så att knappt någon var immun mot det. Många drabbades efteråt av kronisk trötthet.

*Asiaten (1957) Orsakades av samma virustyp som orsakade spanska sjukan. I Sverige var sjukligheten högst bland skolbarn och värnpliktiga.

*Hongkonginfluensan (1968-1970) En miljon döda.

*Svininfluensa, (bland annat 2009) orsakad av virus från grisar. Sprids normalt inte till människor, men muterade. Enligt WHO är svininfluensa tänkbar orsak till de influensapandemier som kommer vartannat eller vart tredje årtionde.

*Fågelinfluensa (2014 och 2016) Sjukdomen sprids till människan genom fågelspillning eller via direktkontakt med smittade fåglar.

*Digerdöden orsakades inte av virus utan av bakterien Yersinia Pestis. Även Tyfoid är en bakteriesjukdom. Tyfoid Mary, smittade under sin karriär som kokerska 53 personer, varav tre avled.

 

Källa: Wikipedia, DN, Läkartidningen, TT.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Så stressas du av olika sorters kontor – män och kvinnor olika

Hur kontor är utformade påverkar vår hälsa. Det kan till och med orsaka stress, visar en ny studie. De flesta mår bäst i eget rum – en trend som är på väg tillbaka. Men män och kvinnor reagerar olika.
Elisabeth Brising Publicerad 23 mars 2026, kl 06:02
Personer som arbetar i ett öppet kontorslandskap, en kontorstyp som enligt forskning kan öka stress och påverka arbetsmiljön.
Olika typer av kontorslandskap kan påverka både stress och arbetsro. Enligt forskare reagerar män och kvinnor olika på kontorsdesign. Foto Colourbox

Jobbar du på flexkontor utan eget skrivbord, eller har du en egen kontorsplats i ett öppet landskap – eller kanske eget rum? Det här är faktorer som kan påverka din psykiska hälsa och prestation på jobbet, enligt en ny studie från KTH.

Christina Bodin Danielsson.jpg
Forskaren och arkitekten Christina Bodin Danielsson. Foto: Privat

– Detta är den första studien som ser på kopplingen mellan kontors design och den psykosociala arbets miljön, säger Christina Bodin Danielsson, docent i arkitektur vid KTH och en av forskarna. 

De har studerat 4 300 svenskar som jobbar i olika sorters kontorsmiljöer. Resultatet visar att både psykosocialt arbetsklimat och emotionell utmattning kan kopplas till kontorsdesign.

Eget rum minskar stress – trend på väg tillbaka

Eget rum är bäst för vårt psykosociala välmående enligt studien. Det hänger ihop med lägre emotionell utmattning och är särskilt positivt för stresskänsliga.

– Jag har som praktiserande arkitekt fått mer förfrågningar om denna kontorstyp på senare år. Den är på väg tillbaka, konstaterar Christina Bodin Danielsson. 

Delat rum ger delad arbetsbörda

Ett delat litet kontor med en till två kollegor är inte heller dumt. Det ger störst känsla av kontroll över arbetet. Några få kollegor att bolla med ger socialt stöd och gör att belastningen upplevs som mer hanterbar.

Flexkontor utan fast plats ökar stress hos män

Men det finns stora könsskillnader i hur vi upplever kontoret. Männen i studien blev mest emotionellt utmattade av att arbeta i ett så kallat hot desk-kontor, utan en egen plats. 

I de kontoren måste man förvara sina tillhörigheter i ett skåp – som på högstadiet – och försöka hitta ett skrivbord för dagen. Dessutom saknas rum för tystnad, enskilt arbete och möten. 

Hot-desk-typen av kontor är en ”avart” av aktivitetsbaserat enligt arki tekten och ger en känsla av kontrollförlust, många avbrott och sämre samhörighet.

– Män har generellt svårt för kontors-typer där de inte har en egen arbetsstation, säger Christina Bodin Danielsson. 

Kvinnor påverkas negativt av öppna kontor med fasta platser

Enligt forskarna finns även problem med fasta skrivbordsplatser. Ett öppet litet kontor med 4-9 fasta platser var i studien kopplat till ökad stress bland kvinnor, liksom fasta platser i kontor med mycket öppna ytor för samarbete och kreativitet. 

– Det här visar att en egen arbetsstation inte alltid är positivt, säger Christina Bodin Danielsson. 

Att vi människor reagerar olika på kontorsdesign gör det svårt att hitta en universallösning för alla anställda. Arbetsgivare måste analysera behoven noggrant och inte falla för trender, tycker Christina Bodin Johansson. 

Så kan arbetsgivare minska stress i kontorsmiljö

Hon jobbar mycket med hur företag ska få anställda att komma in till kontoret mer, i stället för att jobba hemma och ger några tips. 

– Titta på vilka faktorer de gillar i hem miljön och försök jobba med sådana saker på kontoret. 

Avskalad trend inte trevlig

Arkitekten Christina Bodin Danielsson  tycker att det avskalade kontoret spelat ut sin roll. Särskilt om man vill att människor ska komma in och vara där mer. 

– Vi pratar om prestation och produktivitet men skapar kontor som inte stöder det. Vi har identitetslösa arbetsplatser som inte är trivsamma. Förr var de mycket mer personliga. Man saknar gröna växter. Många kan inte ens öppna fönstren för att få frisk luft utan måste åka flera våningar till en terrass, säger hon. 

Så påverkar olika kontorstyper stress och arbetsmiljö

1. Eget rum

Genomgående bäst resultat för de flesta psykosociala faktorer. 

2. Delat rum/kontor (två, tre personer)

Bäst när det gäller hur krävande arbetet upplevs. Kollegor kan ge socialt stöd, vilket dämpar stress och gör att arbetsbelastningen känns mer hanterbar. 

3. Traditionella kontorslandskap

Här finns en egen fast kontorsplats i öppet landskap. 

➧ Lilla kontorslandskapet, 4-9 plat ser. Kallas i studien ”små öppna kontor”. Kvinnor upplevde denna kontorsform som sämst på skalan emotionell utmattning i studien. 
➧ Mellanstort kontor, 10-24 platser. 
➧ Stora kontorslandskap. Mer än 25 platser.  

4. Aktivitetsbaserade kontor
Tanken är att man som anställd ska byta miljö beroende på uppgift. 
➧ Flexkontor. Utan egen arbetsstation men med stödmiljöer i form av olika sorters rum för olika uppgifter. 
➧ Kombikontor. Egen plats men mycket kreativa ytor omkring för grupparbete. Kvinnor mer stressade/störda pga den sociala miljön utan möjlighet att gå till en annan arbetsstation.  

➧ Hot desk-kontor. Egentligen inte ett riktigt aktivitetsbaserat kontor - eftersom det saknas stödytor. Anställda har ingen egen plats och saknar tillgång till andra sorters rum att växla till. Var sämst för män i studien. Störst problem både gällande psykosocial arbetsmiljö och emotionell utmattning i gruppen. 

OM STUDIEN 
Office design’s impact on psychosocial work environment and emotional health är ett samarbete mellan Christina Bodin Danielsson, arkitekt och forskare i arkitektur vid KTH och Töres Theorell, professor vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet.