Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Varning för vidriga virus

Nu ligger de i startgroparna! De lömska små parasiter som kan slå ut hela kontorslandskap, ja tillfälligtvis delar av kontinenter faktiskt. Förkylningsvirus kan vara ruskigt knepiga att värja sig mot.
Johanna Rovira Publicerad
Cornelius Poppe/TT
Förkylningstiden kommer... Cornelius Poppe/TT

När du hör din medresenär på pendeln snörvla och snora och nysa rakt ut i luften vet du att nu är det kört. Eller så glömmer du att sprita tangentbordet i det så kallade aktivitetsbaserade kontoret och kommer på att just där du placerar din frukostmacka satt kontorets egen Tyfoid-Mary, innan hon blev tvungen att gå hem på grund av ihållande hackhosta.

Hoten, i form av förkylningsvirus, finns överallt, så här års. Virus är de minsta biologiska enheterna, cirka tusen gånger mindre än en bakterie, och räknas inte som en livsform utan som ett mellanting mellan levande och död materia. Och det är just så man känner sig när de väl satt klorna i en – som ett mellanting mellan levande och död, alltså.

Eftersom förkylning orsakas av virus (även den jobbigare varianten Mancold, som vanligtvis drabbar män) är antibiotika totalt meningslöst.  Det finns åtskilliga huskurer man kan ta till för att stävja och bota virussjukdomar och de har alla en sak gemensamt – de funkar inte. Gullök i strumpa på nattygsbordet,  ingefära i teet och tjocka halsdukar gör ingen direkt skada, det gör däremot det gamla tricket med en vitlöksklyfta i örat – det kan ge frätskador.

Satsa i stället på universalknepen Sömn och Motion. Samt att tvätta händerna länge och väl och föregå med gott exempel när du nyser i armvecket. Undvik också att bli nedkyld – även om inte kylan i sig orsakar sjukdom, så sänks ditt immunförsvar om du blir ordentligt kall. 

Virus är kvicka små rackare, särskilt de första dagarna efter smittotillfället, då de sprider sig ohämmat. De kan inte överleva särskilt länge på hud och kläder, men finns kvar upp till ett halvt dygn på hårda ytor som dörrhandtag och hissknappar. 

Läs mer: Så sprids smitta på kontoret 

Att stanna hemma  så fort man börjar kraxa kan alltså förhindra att smitta sprider sig bland både medpassagerare och arbetskamrater. Har du kollegor med nedsatt immunförsvar är det extra viktigt att visa hänsyn och inte dra med dig allsköns virus till arbetsplatsen. Behöver du stärka dig med en magnecyl för att pallra dig till jobbet är det läge vänta ut sjukdomen hemma.

Läs mer: Behöver du en alvedon, stanna hemma

Några kända virusepidemier:

*Spanska sjukan (1918-1920) – kallades också tyska sjukan, boljeviksjukan och brittiska sjukan. Spreds över världen i samma takt som en säsongsinfluensa, men med högre dödlighet (100 miljoner) troligen på grund av att viruset var nytt eller muterat så att knappt någon var immun mot det. Många drabbades efteråt av kronisk trötthet.

*Asiaten (1957) Orsakades av samma virustyp som orsakade spanska sjukan. I Sverige var sjukligheten högst bland skolbarn och värnpliktiga.

*Hongkonginfluensan (1968-1970) En miljon döda.

*Svininfluensa, (bland annat 2009) orsakad av virus från grisar. Sprids normalt inte till människor, men muterade. Enligt WHO är svininfluensa tänkbar orsak till de influensapandemier som kommer vartannat eller vart tredje årtionde.

*Fågelinfluensa (2014 och 2016) Sjukdomen sprids till människan genom fågelspillning eller via direktkontakt med smittade fåglar.

*Digerdöden orsakades inte av virus utan av bakterien Yersinia Pestis. Även Tyfoid är en bakteriesjukdom. Tyfoid Mary, smittade under sin karriär som kokerska 53 personer, varav tre avled.

 

Källa: Wikipedia, DN, Läkartidningen, TT.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Kaffe på anställningsintervjun – ja eller nej?

Tacka alltid ja till kaffe vid anställningsintervjun. Och vid fikastunden på jobbet. Men aldrig vid lönesamtalet. Det menar forskaren Ingegerd Sigfridsson, som djupstuderat dryckens psykologiska funktion.
Torbjörn Tenfält Publicerad 10 april 2025, kl 06:00
Kaffe på jobbet. Till vänster en ring av kaffekoppar i olika färger. Till höger en man spiller kaffe över sin dator.
Kaffe på anställningsintervjun: En bra idé eller en distraktion? Och påverkar det din chans att få jobbet? Forskaren Ingegerd Sigfridsson har studerat kaffets psykologiska funktion - inte minst på jobbet. Foto: Colourbox.

Kaffet är självklart på jobbet. Så självklart att det finns anledning att fundera över de vanor och reaktioner som kaffekonsumtionen framkallar. Det menar Ingegerd Sigfridsson, som tidigare studerat ämnet i en avhandling vid Göteborgs universitet.

– Drycker är betydelsefulla i den sociala samvaron. Gör du likadant som de övriga är det en signal om att du är delaktig. Du står inte utanför, säger hon.

Väljer man till exempel att dricka vatten i stället för kaffe när man sitter vid samma bord kan någon uppfatta att du tar avstånd från den övriga gruppen.

Är det många som dricker kaffe på jobbet utan att egentligen tycka om det?

– Ja, så kan det vara. Ibland väljer vi kaffe för att det är enklast.

Ja till kaffe - en oskriven regel?

Ett tillfälle då det är klokt att tacka ja till kaffe är vid anställningsintervjuer. Ingegerd Sigfridsson har egen erfarenhet av vilka konsekvenserna kan bli av att tacka nej. När hon för många år sedan sökte ett jobb var hon mer sugen på te och avböjde därför erbjudandet om kaffe.

Den person som höll i intervjun följde dock aldrig upp med att fråga om hon i stället ville ha te och när Ingegerd senare inlett sitt arbete med avhandlingen tänkte hon att hon då och där kanske hade brutit mot en oskriven regel. Hon sökte upp den person som intervjuat henne för att få veta vilket intryck hon hade gjort.

– Han sa att han tyckte att jag verkade vara en kompromisslös person.

Ingegerd Sigfridsson fick ändå jobbet och hon tror inte att det är särskilt vanligt att folk nekas anställning på grund av sina kaffevanor.

– Det vore i så fall mycket illa. Men visst kan det bli problem om man ställer sig för mycket på sidan. Då kan man bli betraktad som lite motvalls, eller i värsta fall som en glädjedödare.

Ett lönesamtal är ett möte mellan två motparter och då ska man inte ens ha en kopp kaffe gemensamt

I dag har Ingegerd Sigfridsson lämnat forskningen och arbetar som systemförvaltare på Göteborgs universitet. Intresset för drycker i den sociala samvaron finns kvar och det hon ser i vardagen tyder på att många av hennes iakttagelser, som byggde på intervjuer med ett 40-tal personer, gäller även i dag.

Är det något jobbsammanhang när det ändå kan vara bra att tacka nej till kaffe?

– Dricker man kaffe under lönesamtalet kan det ge en signal om att man är överens, även om man inte är det. Ett lönesamtal är ett möte mellan två motparter och då ska man inte ha någonting gemensamt, inte ens en kopp kaffe, säger Ingegerd Sigfridsson.

Kaffe i Sverige: 58 000 koppar per person

Sverige hör till de länder i världen med högst kaffekonsumtion per capita. Exakt hur hög är svårt att slå fast då olika källor ger olika uppgifter, men enligt webbplatsen cafely.com beräknas den genomsnittlige svensken hinna dricka 58 612 koppar kaffe under sin livstid. 

Kaffe är ett av de livsmedel som ökat mest i pris de senaste åren. Siffror från SCB visar att kaffepriset i Sverige var 17,1 procent högre i december 2024 jämfört med samma månad 2023.

Arbetsmiljö

8 tips - så jobbar du hjärnsmart vid skärmen

Blir du helt slut av jobbet vid datorn? Hjärnforskaren tipsar om hur du jobbar skärmsmart så att hjärnan håller över tid.
Elisabeth Brising Publicerad 17 mars 2025, kl 06:01
En man med huvudvärk på sin arbetsplats.
Blir du helt seg i kolan och får lätt huvudvärk av arbetet vid datorn. Jobba mer skärmsmart med de här tipsen från en hjärnforskare. Foto: Shutterstock
Sissela Nutley
Sissela Nutley, hjärnforskare. Foto: Lina Eidenberg Adamo

Blir det långa dagar vid skrivbordet? Det är inte alltid lång skärmtid ger bättre resultat. Vår kognition kräver både variation och vila under arbetsdagen. Sissela Nutley, hjärnforskare vid Karolinska institutet, tipsar om hur du jobbar hjärnsmart. 

1. Fokustid på förmiddagen 

Din bästa tid för kognitivt komplicerade jobbuppgifter är på förmiddagen då vi har ett kortisolpåslag som hjälper hjärnans koncentration. 

2. Möten och rutinjobb efter lunch

På eftermiddagen passar det bäst att ha möten, mejlkorgstid och jobba med rutinuppgifter som inte kräver samma starka fokus. Planera för mindre skärmtid på eftermiddagen. 

3. Håll möten 45 minuter eller mindre

Sätt in standardläget för ett möte på 45 minuter eller bara 25 och ta sedan en rörelsepaus innan ni fortsätter. Avsätt inte en timme av bara farten. 

4. Många kortpauser

Var tjugonde minut ska du lyfta blicken minst 20 sekunder från skärmen för ögonens skull. Koncentrationsförmågan är bara på topp i högst 25 minuter i taget för något lite tråkigt. Res dig en gång i halvtimmen, titta ut och gör några tåhävningar. 

5. Gå inte från en skärm till en annan

Ta inte en paus från jobbet genom att kolla i din privata telefon, i alla fall inte jämt. För att det ska vara en bra paus för hjärnan ska aktiviteten vara en motsats till det du gjorde nyss. Som rörelse, vila eller social gemenskap.

6. Undvik boka möten på varandra

Lägg alltid in paus mellan möten. Under pandemin såg hjärnforskare att digitala möten utan paus emellan ökade stressen, vilket syntes i hjärnaktivitet och lägre engagemang. Men med bara tio minuters mindfulness-paus mellan mötena neutraliserades stressen. 

7. Ta kontroll över notiserna - och dig själv

Stäng av program och notiser du inte behöver när du ska koncentrera dig på en uppgift. Planera in när du ska använda vilka program. Våga stänga av och vara otillgänglig periodvis. 

8. Har du problem – snacka med chefen eller facket

Prata om hur det digitala arbetssättet och systemen påverkar arbetet och din hälsa. Fyll på med kunskap om hur arbetsplatsen kan förebygga hjärnstress och sjukskrivningar.