Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Hur vet jag att kollegan dricker för mycket?

Andelen samtal till Alna, experter på skadligt bruk i arbetslivet, ökade med 30 procent under coronavåren. Alna misstänker att samtalen från medarbetare med problem såväl som bekymrade kollegor och arbetsgivare kommer fortsätta stiga under hösten på grund av ökat hemarbete.
Johanna Rovira Publicerad
Person fyller på vinglas från bag in box med rödvin.
Distansarbete gör att de som redan ligger i riskzonen dricker mer. Foto: Stina Stjernkvist / TT

Att jobba på distans under en längre period medför problem för de medarbetare som befinner sig i riskzonen att hamna i ett missbruk eller kanske redan har trillat dit. Det är också svårare för chefer och kollegor att uppfatta signaler när vi jobbar hemifrån, men inte primärt för att vi omöjligt kan uppsnappa lukt av alkohol via Skype, Teams och Zoom.

– Känner man lukten av sprit på en kollega då har det gått ganska långt. I de allra flesta fall har det funnits andra orossignaler långt tidigare, säger Moa Minischetti, psykolog och klinisk chef på Alna.

Alna är som en företagshälsovård specialiserad på så kallat skadligt bruk och ger stöd på olika sätt i frågor som rör alkohol, läkemedel, droger och spel i arbetslivet, till företag som tecknat avtal med företaget. Merparten av de som ringer är arbetsgivare, men de tar även emot samtal från medarbetare.

– Det kan röra sig om att man själv inser att man har problem och undrar hur man ska få hjälp, men vi får också samtal från anställda som är oroliga över en kollega som utvecklat någon typ av beroende eller riskbruk, förklarar Moa Minischetti.

Enligt Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, har inte alkoholkonsumtionen i Sverige ökat under coronapandemin. Vid förbundets mätningar låg konsumtionen under mars-april på samma nivå som motsvarande månader i fjol. Men Moa Minischetti menar att det finns uppgifter som tyder på att drickandet minskat i vissa grupper medan de ökat i andra.

– De som ligger i riskzonen dricker mer, det rör sig ofta om sköra personer som har lätt att tippa över när de vanliga rutinerna ruckas och det blir lättare att komma undan med att konsumera mer och oftare. Det kanske funkar bra ett tag, men över tid börjar det märkas och det är då vi får samtal.

– Hemarbetet gör att det finns färre möjligheter att plocka upp orossignaler. Det betyder att de signaler vi ändå ser blir desto viktigare att agera på, säger Moa Minischetti.

Alna har listat 18 signaler man som chef och kollega kan ge akt på under hemarbete. Det rör sig om alltifrån att medarbetare är irriterade och har humörsvängningar till att man låter kameran vara avstängd vid videomöten. Ökad korttidsfrånvaro, sämre prestation och onormal trötthet är andra tecken. Liksom att man ser ovårdad ut, visar upp opassande bakgrund i videomötet eller surfar på webbsidor med olämpligt innehåll.

– Över lag handlar det om förändringar från personens vanliga standard. Allt som avviker för mycket från det normala ska man vara uppmärksam på, säger Moa Minischetti.  

– Man ska framför allt lita på sin magkänsla. Man ska ta det man ser på allvar och inte släppa orossignalerna.

Misstänker man missbruk är det mest omtänksamma man kan göra att kontakta sin chef, sitt arbetsmiljöombud eller HR – det beror lite på hur organisationen ser ut och vem man har bäst förtroende för, menar Moa Minischetti. Däremot ska man inte kräva uppföljning eller återkoppling – problemet kanske redan är känt av arbetsgivaren, det finns kanske redan en plan för personen i fråga.

– Det värsta man kan göra är att täcka upp för sin kollega. Man kanske tror att man gör denne en tjänst, men det blir en björntjänst, säger Moa Minischetti.  
 

Tips till dig som är chef

  • Policyn kring alkohol och droger gäller oavsett var arbetet utförs.
  • Du bör vara tillgänglig och kunna nås på telefon. Uppmuntra även att kontakta kollegor vid behov.
  • Du bör skapa en struktur för uppföljning genom att boka upp avstämningar med samtliga medarbetare på video eller om inte det går på telefon. Syftet med dessa samtal är att säkerställa att arbetet fungerar och blir utfört men är också något som hjälper medarbetaren att fatta goda beslut kvällen innan.
  • Gruppavstämningar på videokonferens ger en möjlighet att fysiskt få se sina kollegor och skapa känslan av tillhörighet och att bli sedd. Dessa möten/avstämningar ger även en möjlighet för dig att notera eventuella förändringar i beteende eller andra förändringar.
  • Du bör vara vaksam på signaler på ohälsa och förändrat beteende som kan vara desamma som signaler på skadligt bruk.
  • Du bör beakta att arbetsmiljön oftast är bättre på arbetsplatsen än i det egna hemmet. Därför kan det vara bra att uppmana medarbetarna att i största möjliga mån gå ut och ta pauser och röra på sig. Om medarbetare har nära till varandra och inte har symptom kan de kanske träffas utomhus.
  • Vi bör fråga varandra om oro och prata om hur vi mår, för att uppmärksamma och ta hand om eventuell oro eller stress.

Alna

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Så påverkas din arbetsmiljö av scrollande

Scrollar du loss på fikarasten? Eller gör alla andra det? Det påverkar i sådana fall din arbetsmiljö, visar ny forskning. Fast det flesta anser inte att det är ett problem när de själva gör det.
Sandra Lund Publicerad 27 april 2026, kl 06:02
Två personer står med varsin mobiltelefon under en paus. Bilden illustrerar phubbing på jobbet och hur mobilanvändning kan påverka samtal mellan kollegor.
Phubbing på jobbet kan försämra den upplevda arbetsmiljön, visar ny forskning från Göteborgs universitet. När mobilen tar plats på raster påverkas sådant som tillit, stöd och gemenskap mellan kollegor. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Psykologen Per Martinsson vid Göteborgs universitet har i en avhandling undersökt vad som händer när mobiltelefoner ersätter vårt sociala samspel under jobbraster.

Fenomenet han tittat på kallas phubbing, och innebär att en person prioriterar telefonen före personer som är fysiskt närvarande.

Vad betyder phubbing?

Phubbing –  kommer från engelskans phone snubbing (nonchalera). Innebörden är att någon prioriterar telefonen framför personer som är fysiskt närvarande.

Studien visar att ju fler som phubbar på jobbet, desto lägre skattar man sin arbetsmiljö. Det kan handla om sådant som känslomässigt och praktiskt stöd, tillit, känsla av gemenskap och engagemang i arbetet.

Egen phubbing är "viktig"

Per Martinsson
Per Martinsson

Om man inte själv phubbar förstås.

För om man själv fipplar med mobilen anser man själv att det är viktigt, medan om andra gör det uppfattas som nonchalant. 

Något som överraskade Per Martinsson en aning.

Forskning visar att vi är mer benägna att döma andra. När vi själv gör något har vi också kontroll, vi vet vad vi gör. Ser man alla andra sitta med mobilen, blir det ingen kontroll över vad de gör i stället. Och det blir inte heller ett gött snack.

Finns även bra phubbing

Men det finns situationer och människor det ändå kan vara bra för. 

Man kan behöva återhämtningen. Man kanske inte älskar att ta plats socialt. Man kanske aldrig uppskattat det sociala spelet. 

Dem vi intervjuat för också fram förståelse för att vi är olika. Men på ett generellt plan är vi sociala varelser. Drar man det till sin spets, att vi slutar prata med varandra helt skulle vi inte må bra. Man behöver bra relationer på jobbet, både för att trivas och för att vara produktiv. 

Yngre ser mobilen som del i samtalet

Bland svaren framkom också en skillnad i åldrar. 

Både äldre och yngre människor använder mobilen på jobbraster. 

Men yngre har högre tolerans, ser mobilen mer som en tredje part som är en del av det sociala.

Det kan man ju ifrågasätta eftersom vi inte är så bra på multitasking. Men det handlar mycket om vilka förväntningar man har på en arbetsplats. Äldre upplever också att andra sitter med mobilen i högre utsträckning än yngre.

Dumt att reglera mobilanvändning på jobbet

Per Martinsson trodde också att han skulle hitta skillnader i olika yrkesgrupper. 

Som inom vården, där man inte får använda mobilen större delen av dagen.

Men mönstret visade sig vara detsamma oavsett vilka branscher som undersöktes.

Bör mobilanvändning på jobbet regleras?

När det gäller vuxna är det nog dumt. Inte ens de mest kritiska i våra intervjuer vill se ett mobilförbud. Det skulle ge värre konsekvenser, som att känna sig mästrad av arbetsgivaren, och vilja byta jobb. Mobilen är en sådan integrerad del av oss i dag. Dessutom hittar folk vägar runt förbud. 

Vi kan inte heller veta att det är just mobilen som driver upplevelsen heller. Den kan också vara ett symptom på något annat. Därför vore också ett förbud dumt. 

Vad kan vi göra åt phubbing på jobbet?

Om man ska göra något, diskutera frågorna. Kanske ska man inte använda mobilen vid lunchbordet, men i soffan. Det finns olika förväntningar här, men oftast är de inte uttalade. 

Ser man som att alla sitter insjunkna i sina mobiler kanske man ska fundera på om det är för lite interaktion, och något som inte fungerar. 

Så undersöktes phubbing på jobbet

I avhandling ingår såväl djupintervjuer med anställda inom hälso- och sjukvård samt inom elbranschen, som kvantitativ data över anställda i olika branscher.