Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Ungefär en miljon svenskar har en riskfylld alkoholkonsumtion och 250 000 är beroende av alkohol. De flesta av dem finns ute i arbetslivet.
För de flesta är alkohol en del av det sociala livet och det är helt lagligt att dricka. Trots det upplever många chefer det som laddat att prata med sina medarbetare om alkoholberoende och skadligt bruk.
– Det finns bara en sak som chefer tycker är jobbigare att ta upp och det är om någon luktar illa. Av olika anledningar känns det integritetskränkande, säger Ingela Eriksson, informationsansvarig på Alna, en organisation som ägs av arbetsmarknadens parter och som är experter på skadligt bruk i arbetslivet.
Läs också: Hjälp! Min kollega luktar!
En annan orsak till att situationen blir jobbig är att chefer väntar för länge med det första samtalet.
– Väntar man på att få bevis, då väntar man för länge, konstaterar Ingela Eriksson.
Antalet människor som dricker så mycket alkohol att det kan leda till psykiska, sociala och fysiska problem och skador har ökat de senaste 30 åren. Det är i synnerhet kvinnor som dricker mer men det är fortfarande fler män än kvinnor som är alkoholberoende.
Det finns bra verktyg för att komma till rätta med missbruksproblem på arbetsplatsen.
1. Orossamtalet. Den senaste forskningen visar att vem som helst kan bli alkoholberoende. Om en person har missbruksproblem brukar chefen oftast känna på sig att det är någonting som inte stämmer, enligt Ingela Eriksson.
Att vara beroende av alkohol behöver inte betyda att man inte kan sköta sitt jobb
Det första samtalet med medarbetaren kan inledas med frågan: ”Hur mår du egentligen?” eller ”Du ser trött ut.”
– Vi kallar det första samtalet för ett orossamtal. Det är inte ovanligt att chefen ringer till oss inför det. Det är väldigt viktigt att varken presentera lösningar eller komma med anklagelser. Man kan utgå från sjukskrivningarna eller att man inte kan passa tider och fråga vad det beror på, säger Ingela Eriksson.
Enligt Ingela Eriksson är en vanlig reaktion att den anställde säger: ”Nej jag har inga problem.” Då får det vara bra med det.
– Vad som än händer känner den anställde sig sedd och blir medveten om att problemen märks, och det är bra, säger hon.
Men att vara beroende av alkohol behöver inte betyda att man inte kan sköta sitt jobb.
– Om den anställde sköter jobbet är det inte arbetsgivarens ansvar att se till att en anställd som är beroende blir rehabiliterad. Alna jobbar utifrån arbetsplatsperspektivet, att man ska kunna sköta sitt jobb, det är utgångspunkten, säger Robin Öberg, konsult med inriktning på chefsrådgivning på Alna.
2. Det uppföljande samtalet. Det är viktigt att följa upp det första samtalet inom två veckor och då kan man fråga: ”Hur upplevde du samtalet?”
– Om personen fortfarande svarar att hen inte har några problem med alkohol kan man släppa det men om det finns problem kommer de förmodligen att bli värre, säger Ingela Eriksson.
Det kan märkas genom att medarbetaren till exempel har börjat skriva konstiga saker på sociala medier eller i mejl och sms till sina kollegor, kommit till jobbet bakfull eller luktat alkohol. Men framför allt att personen har haft allt svårare att sköta sitt jobb, ofta kommit för sent, varit sjukskriven och fått svårt att hålla deadlines.
3. Utredningen. Som arbetsgivare kan man kräva att personen som missköter sitt arbete går med på att man gör en utredning om orsakerna. Ofta visar utredningen att det kan finnas flera orsaker till att man har börjat dricka för mycket, till exempel skilsmässa, dödsfall och familjeproblem.
Läs också: Mer vin och skräpmat på jobbresan
– Som anställd kan man inte tacka nej till en utredning, för då har man tackat nej till sin anställningstrygghet, säger Robin Öberg.
Det betyder alltså att man kan bli uppsagd om man missköter sitt jobb (och säger nej till en utredning).
Utredningen har tre syften: kartläggning av problematiken, att utreda medarbetarens motivation och ta reda på om det finns ett behandlingsbehov. De flesta utredningar leder till någon form av rehabiliteringsåtgärd och det är arbetsgivaren som står för kostnaderna.
– När vi gör en utredning tittar vi brett på psykisk ohälsa, missbruk, livshändelser. Om vi anser att det behövs rekommenderar vi rehabilitering. Det kan vara psykologhjälp och olika typer av terapi. I över hälften av fallen lider den som missbrukar alkohol av psykisk ohälsa, säger Ingela Eriksson.
Efter avslutad behandling är målet att det ska det fungera på jobbet. Enligt Alna är 93 procent av cheferna nöjda efteråt.
Alna gör 125–150 utredningar per år. Varför blir det inte fler med tanke på att det är så många som har allvarliga problem med alkohol?
– Medarbetaren kanske tar ett eget initiativ och söker sig till företagshälsovården eller någon annan vårdgivare. Till skillnad från hos oss, där arbetsgivaren har insyn, råder patientsekretess inom vården. Många av dem som kommer till oss har inte en svår alkoholproblematik. De flesta klara av att självläka. Det kan också vara så att några väljer att säga upp sig efter det första samtalet, säger Ingela Eriksson.
Läs också: Chefen som vann över spriten
Enligt henne visar ny forskning att man inte måste bli nykterist efter att ha missbrukat alkohol.
– Många kan lära sig att dricka kontrollerat trots att man tidigare haft ett skadligt bruk av alkohol, säger hon.
Ledarskap i rymdindustrin: Charlotta Sund är vd för SSC och leder satsningen på att skjuta upp satelliter från Esrange – en tekniskt och ekonomiskt krävande uppgift i en växande bransch.
Fyra verksamhetsområden: SSC arbetar med forskning (raketer/ballonger), satellitkommunikation (största intäktskällan), konsulttjänster och framtida satellituppskjutningar.
Empatiskt och resultatinriktat ledarskap: Sund kombinerar tekniskt intresse med krav på lönsamhet och betonar vikten av empati och balans i ledarskapet.
Den här sammanfattningen är gjord med hjälp av AI-verktyg och har granskats av Kollegas webbredaktör. Kollegas AI-policy hittar du här.
Någon hög chef tänkte hon inte bli. Gruppchef, kanske. På sin höjd.
Nej, Charlotta Sund ville göra mer än att jobba: skaffa många barn, ha roligt, resa, läsa böcker, åka skidor. Fast samtidigt ta jobbet på allvar, såklart.
– Jag är fostrad i att man ska göra rätt för sig. Både min syster och jag fick lära oss att klara oss själva. Att inte vara beroende av en man för sin försörjning. Och jag har alltid varit väldigt ambitiös och inte sett några begränsningar i livet. Men jag har samtidigt haft en ganska avslappnad inställning till karriären och drivits mer av nyfikenhet än av drömmen om toppjobb.
På 80-talet lämnade hon Sävedalen och Partille för att plugga till civilingenjör i Linköping (där hon för övrigt träffade den man hon fortfarande är gift med). Efter examen fick hon jobb på Ericsson och strax innan hon fyllde 30 fick hon sin första chefstjänst.
– Jag blev tillfrågad och tackade ja. Så har det nästan alltid varit för mig; jag har knappt sökt några jobb. Jag har fått frågan och sagt ”ja, jag prövar”. Jag har varit orädd.
Det skulle bli många år på Ericsson. Charlotta Sund jobbade mycket internationellt och chefade på amerikanska, asiatiska, nordiska och europeiska avdelningar. En period jobbade hon mycket med Ryssland och Ukraina med ständiga resor utanför Sverige.
Först efter 26 år – då satt hon i ledningsgruppen för Ericsson – lämnade hon telekombolaget för att bli vd och koncernchef på Tekniska Verken i Linköping. Där stannade hon i fem år innan hon sa upp sig efter ett samtal om rymden.
– Jag blev uppringd av en headhunter. Jag trivdes extremt gott i Linköping och tycker att det är väldigt spännande med energifrågor. Men när headhuntern ringde och började prata om rymden, så gick det inte – ingenjör som man är – att säga nej. Det här teknikområdet verkade så väldigt spännande.
Charlotta Sund pratar välvårdad göteborgska, trots många år på ostkusten. Orden kommer snabbt och hon skrattar mycket och kryddar gärna meningarna med en del engelska – en följd av många år i internationella sammanhang. Självförtroendet är gott efter att ha klarat tuffa utmaningar i ett långt arbetsliv.
Men när hon skulle kliva på vd-stolen i Swedish Space Corporation, SSC, kom ändå nervositeten.
– Det är inte så mycket tid till att läsa på när du börjar ett nytt vd-jobb. Du lär dig as you go along, skulle jag vilja säga. Och då går du såklart på vissa minor. Och du blir lika nervös som du blev när du var 19 år. Så du måste steppa upp. Du kan inte bli complacent (nöjd, självbelåten), det funkar inte här. Det kan vara jobbigt, men är också väldigt kul och utmanande.
Huvudkontoret i Solna, där Charlotta Sund tillbringar den största delen av sin arbetstid, ser ut som de flesta andra kontor. Men då och då reser hon till rymdbasen Esrange som är en betydligt mer spännande plats och själva hjärtat i bolaget.
SSC:s verksamhet är uppdelad i fyra områden: raketer och ballonger för forskning, markstationer för satellitkommunikation, expertkompetens till rymdmissioner och – inom kort – uppskjutning av satelliter.
– Forskningssidan är kärnan, där vår verksamhet på Esrange började på 60-talet. I samarbete med exempelvis universitet, NASA och ESA (den amerikanska och den europeiska rymdorganisationen) skjuter vi upp sondraketer och ballonger. Med hjälp av dem kan forskare göra olika experiment i en miljö utan gravitation. Forskningen genomsyrar vår kultur: här gör vi något gott, här tar vi mänskligheten vidare.
Största intäkterna kommer från SSC:s verksamhet för satellitkommunikation. Sådana finns på Esrange men också på platser i bland annat Chile, Australien, USA och Kanada. Stationerna plockar ner data och kommunikation från rymden och skickar kommandon till farkoster. Nyligen användes markstationerna när amerikanska Firefly Aerospace landade på månen för att göra experiment. Den typen av uppdrag följer Charlotta Sund i realtid.
– Det är nervkittlande! Allt måste fungera och ett sådant uppdrag innehåller flera kritiska moment. Först uppskjutning, sedan landningen och därefter förbindelsen så att man får data.
Det tredje området är en konsultverksamhet. Medarbetare i flera europeiska länder jobbar tillsammans med de stora institutionerna i olika rymdmissioner.
Sist, men inte minst, jobbar SSC för att kunna skjuta upp satelliter från Esrange.
– Vi är lite svävande på när det kommer att ske. Det är ett avancerat teknikprojekt och just nu vågar jag inte lova något. Det kostar väldigt mycket pengar och vi behöver ha våra finanser under kontroll. Vi är ett ganska litet bolag och därför behöver vi se över hur mycket resurser vi kan ösa in i det här.
Pengarna, ja. SSC är ett statligt bolag. Nyligen fick de – liksom andra statliga bolag – krav på sig att vara lönsamma. Det var också en av anledningarna att just Charlotta Sund, erkänt duktig på att jobba med lönsamhet, fick jobbet som vd.
– Utan det kravet hade jag aldrig tackat ja till det här jobbet, för jag är så fostrad i att det ska finnas lönsamhet i ett bolag. Det betyder inte att bolaget har drivits på ett felaktigt sätt innan, men det har haft en annan styrning. Rymden har heller inte varit en så boomande industri som den är i dag. Tidigare var verksamheten enbart forskningsorienterad, men drivs nu även av kommersiella krafter. Det gäller inte bara SSC utan det gäller globalt.
Men pengar att tjäna finns, det är Charlotta Sund övertygad om.
– Och jag brukar säga att vi får mer frihet om vi tjänar pengar. Då kan vi satsa på nya, spännande projekt. Om vi inte tjänar några pengar blir det jättejobbigt. Det försöker jag prata mycket om.
Tycker folk att det är jobbigt?
– Det tror jag inte. Men de kanske inte tycker att det är så intressant. Det är intressantare att prata om nästa rymdmission eller nya tekniska lösningar än att prata om marginaler eller om vi kan leverera ett projekt i tid. Men vi behöver göra både och. Men alla behöver ju inte göra allt, vi är ett team.
Charlotta Sund beskriver medarbetarna som ”extremt engagerade”. Det är, förstås, enbart en fördel för en vd. Men det gäller samtidigt att medarbetarna lägger sin energi och entusiasm på rätt ställen.
– Ibland känns det som att jag är den tråkiga i rummet. Att jag alltid är den som frågar ”Hur lönsamt är det?”. Det är en ny ledarskapsutmaning för mig, jämfört med tidigare arbetsplatser. Jag trodde nog att jag skulle jobba mer med att lära mig saker om rymden, men har ägnat väldigt mycket tid åt intern effektivitet. På min lediga tid får jag se till att lära mig mer om rymden.
Nej, ledig tid är inte så mycket ledig tid för Charlotta Sund. Så har det nästan alltid varit – och hon har varit beredd att betala priset för det.
– Det är alltid något som går i huvudet på mig. Det inskränker ganska mycket på mitt privatliv. Har man min läggning kan allt alltid bli lite bättre, det finns inga begränsningar. Då gäller det att ibland säga till sig själv att nu räcker det, det här är tillräckligt bra.
Andra gånger gäller det att ha förståelse för att medarbetarna inte alltid presterar på topp.
– Som ledare måste man vara ödmjuk och det är något jag har lärt mig under åren. Jag har större förståelse för andra människor nu än jag hade när jag blev chef första gången. Jag förstår att saker händer i livet som påverkar en. Man kan bli sjuk, man kan ha svårigheter med sina barn, saker händer i ens relationer, föräldrar går bort. Jag var runt 30 år när jag blev chef första gången och då var min livserfarenhet mer begränsad.
Kan alla lära sig att bli en bra chef?
– Ja. Men man behöver en empatisk grund. Det är viktigt att ha med den empatiska biten, även när det är tufft. På Ericsson sa jag upp folk varje år. Men kan man avsluta med någon och ha en relation efteråt, kanske till och med vara referent, då har man lyckats ta med sig sitt empatiska jag.
SSC har 750 anställda, utspridda över Sverige och världen. När alla jobbar tillsammans med en tydlig vision är det roligast att vara chef, tycker Charlotta Sund.
– När vi kan komplettera varandra. När tekniker med spetskompetens kan arbeta tillsammans med medarbetare som vet hur man driver projekt och har koll på ekonomin. När vi har jobbat länge med ett nytt projekt eller nytt system och gör det tillsammans. Jag gillar inte soloprestationer eller ”hjältar” inom organisationen. Alla behövs och min uppgift är se till att grupperna fungerar bra.
Hur gör du det?
– Ibland handlar det om att lösa konflikter, att se att en konflikt är på väg att uppstå och få ihop medarbetarna igen. Att ibland gå in och detaljstyra och ibland lätta från rummet. Att vara tydlig med vart vi ska. Det handlar mycket om att anpassa ledarskapet utifrån gruppen och medarbetarna. Att ge tydlig återkoppling och ha bra dialog med sina medarbetare. Och att fira segrar. Både på grupp- och individnivå. Men det behöver jag bli bättre på.
Kan du fira egna framgångar?
– Jag är nästan alltid inne i nästa grej. När något har löst sig börjar jag direkt fundera över vad som inte fungerar. Men det är bra att tvinga sig själv att tänka på det som gick bra, trots att man kanske har haft en riktig skitdag. Det tar jag med mig ibland.
Är det en del av din framgång, att du aldrig har varit riktigt nöjd?
– Det låter ju hemskt, som att jag har haft ett tråkigt liv. Jag tycker att jag har haft ett roligt liv. Jag tror snarare att det handlar om att jag har sagt ja. Många som har varit i min situation; tre barn ganska tätt och en man som har jobbat mycket, har varit försiktigare i arbetslivet trots att jag har upplevt dem som mycket smartare och duktigare än vad jag har varit. Men jag har sagt ja och varit orädd.
Namn: Charlotta Sund
Gör: Vd för SSC.
Okänd sida: Älskar trädgårdar. "Om jag inte hade blivit civilingenjör hade jag blivit trädgårdsmästare."
