Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Alkohol – Ett svårt men viktigt samtal

Misstänker du som chef att en medarbetare har alkoholproblem? Vänta inte för länge med att ta upp frågan – även om det känns obekvämt och integritetskränkande.
Sofia Broomé Publicerad
Getty Images
Att missbruka alkohol drabbar inte bara den enskilde utan går ofta även ut över jobbet. Getty Images

Ungefär en miljon svenskar har en riskfylld alkoholkonsumtion och 250 000 är beroende av alkohol. De flesta av dem finns ute i arbetslivet.

För de flesta är alkohol en del av det sociala livet och det är helt lagligt att dricka. Trots det upplever många chefer det som laddat att prata med sina medarbetare om alkoholberoende och skadligt bruk.

– Det finns bara en sak som chefer tycker är jobbigare att ta upp och det är om någon luktar illa. Av olika anledningar känns det integritetskränkande, säger Ingela Eriksson, informationsansvarig på Alna, en organisation som ägs av arbetsmarknadens parter och som är experter på skadligt bruk i arbetslivet.

Läs också: Hjälp! Min kollega luktar!

En annan orsak till att situationen blir jobbig är att chefer väntar för länge med det första samtalet.

– Väntar man på att få bevis, då väntar man för länge, konstaterar Ingela Eriksson.

Antalet människor som dricker så mycket alkohol att det kan leda till psykiska, sociala och fysiska problem och skador har ökat de senaste 30 åren. Det är i synnerhet kvinnor som dricker mer men det är fortfarande fler män än kvinnor som är alkoholberoende.

Det finns bra verktyg för att komma till rätta med missbruksproblem på arbetsplatsen.

Alna har utarbetat en modell i tre steg som man rekommenderar chefer att arbeta efter.

1. Orossamtalet. Den senaste forskningen visar att vem som helst kan bli alkoholberoende. Om en person har missbruksproblem brukar chefen oftast känna på sig att det är någonting som inte stämmer, enligt Ingela Eriksson.

Att vara beroende av alkohol behöver inte betyda att man inte kan sköta sitt jobb

Det första samtalet med medarbetaren kan inledas med frågan: ”Hur mår du egentligen?” eller ”Du ser trött ut.”

– Vi kallar det första samtalet för ett orossamtal. Det är inte ovanligt att chefen ringer till oss inför det. Det är väldigt viktigt att varken presentera lösningar eller komma med anklagelser. Man kan utgå från sjukskrivningarna eller att man inte kan passa tider och fråga vad det beror på, säger Ingela Eriksson.

Enligt Ingela Eriksson är en vanlig reaktion att den anställde säger: ”Nej jag har inga problem.” Då får det vara bra med det.

– Vad som än händer känner den anställde sig sedd och blir medveten om att problemen märks, och det är bra, säger hon.

Men att vara beroende av alkohol behöver inte betyda att man inte kan sköta sitt jobb.

– Om den anställde sköter jobbet är det inte arbetsgivarens ansvar att se till att en anställd som är beroende blir rehabiliterad. Alna jobbar utifrån arbetsplatsperspektivet, att man ska kunna sköta sitt jobb, det är utgångspunkten, säger Robin Öberg, konsult med inriktning på chefsrådgivning på Alna.

2. Det uppföljande samtalet. Det är viktigt att följa upp det första samtalet inom två veckor och då kan man fråga: ”Hur upplevde du samtalet?”

– Om personen fortfarande svarar att hen inte har några problem med alkohol kan man släppa det men om det finns problem kommer de förmodligen att bli värre, säger Ingela Eriksson.

Det kan märkas genom att medarbetaren till exempel har börjat skriva konstiga saker på sociala medier eller i mejl och sms till sina kollegor, kommit till jobbet bakfull eller luktat alkohol. Men framför allt att personen har haft allt svårare att sköta sitt jobb, ofta kommit för sent, varit sjukskriven och fått svårt att hålla deadlines.

3. Utredningen. Som arbetsgivare kan man kräva att personen som missköter sitt arbete går med på att man gör en utredning om orsakerna. Ofta visar utredningen att det kan finnas flera orsaker till att man har börjat dricka för mycket, till exempel skilsmässa, dödsfall och familjeproblem.

Läs också: Mer vin och skräpmat på jobbresan

– Som anställd kan man inte tacka nej till en utredning, för då har man tackat nej till sin anställningstrygghet, säger Robin Öberg.

Det betyder alltså att man kan bli uppsagd om man missköter sitt jobb (och säger nej till en utredning).

Utredningen har tre syften: kartläggning av problematiken, att utreda medarbetarens motivation och ta reda på om det finns ett behandlingsbehov. De flesta utredningar leder till någon form av rehabiliteringsåtgärd och det är arbetsgivaren som står för kostnaderna.

– När vi gör en utredning tittar vi brett på psykisk ohälsa, missbruk, livshändelser. Om vi anser att det behövs rekommenderar vi rehabilitering. Det kan vara psykologhjälp och olika typer av terapi. I över hälften av fallen lider den som missbrukar alkohol av psykisk ohälsa, säger Ingela Eriksson.

Efter avslutad behandling är målet att det ska det fungera på jobbet. Enligt Alna är 93 procent av cheferna nöjda efteråt.

Alna gör 125–150 utredningar per år. Varför blir det inte fler med tanke på att det är så många som har allvarliga problem med alkohol?

– Medarbetaren kanske tar ett eget initiativ och söker sig till företagshälsovården eller någon annan vårdgivare. Till skillnad från hos oss, där arbetsgivaren har insyn, råder patientsekretess inom vården. Många av dem som kommer till oss har inte en svår alkoholproblematik. De flesta klara av att självläka. Det kan också vara så att några väljer att säga upp sig efter det första samtalet, säger Ingela Eriksson.

Läs också: Chefen som vann över spriten

Enligt henne visar ny forskning att man inte måste bli nykterist efter att ha missbrukat alkohol.

– Många kan lära sig att dricka kontrollerat trots att man tidigare haft ett skadligt bruk av alkohol, säger hon.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

"Lajv gör mig säkrare i chefsrollen"

Amanda Vinblad är chef. Men ibland också en sjavig vampyr, en manipulativ häxprefekt och stundom en skjutglad rövarkapten. Hobbyn tillåter henne vara i stort sett vem hon önskar vara.
Johanna Rovira Publicerad 21 februari 2025, kl 06:01
Lajvande chefen Amanda Vinblad. Till vänster i skog med röd basker, till höger i fantasydräkt med pilbåge.
Lajvande chefer blir mer empatiska och effektiva ledare, vilket inte bara gynnar deras egen utveckling utan också skapar en positiv och produktiv arbetsmiljö för alla medarbetare. Hobbyn tillåter Amanda Vinblad att vara i stort sett vem hon vill vara. Foto: Privat.

 

Vad är lajv?

– Det är ett slags improviserat skådespeleri utan åskådare. I grund och botten handlar det om rollspel. Det finns lika många olika sätt att göra ett lajv på som det finns genrer. Samma lajv med exakt samma roller kan dessutom bli helt annorlunda när man spelar det nästa gång. Det kan ta alltifrån några timmar till flera dagar och antalet deltagare kan variera från en handfull till flera tusen.

Hur kom det sig att du började?

– Jag har alltid gillat fantasy, men som tjej blir du inte inbjuden till de nördiga sakerna. Under mina universitetsstudier i Luleå skrev jag till en lajvgrupp, som jag kom i kontakt med via mitt ex bror, och fick vara med på ett stort lajv. Jag kände mig väldigt malplacerad. När jag flyttade till Göteborg letade jag aktivt upp olika lajv och numera blir jag tillfrågad och inbjuden.

Vad får du ut av lajvandet?

– Det ger adrenalinpåslag, men man lär sig mycket också, framför allt psykologi. Man kan verkligen lära sig ledarskap och får testa att vara ledare på ett tryggt sätt. Du lär dig avläsa kroppsspråk, känna igen och bemöta härskartekniker och du lär dig ödmjukhet inför folks olikheter. Jag har också blivit en bättre talare, vilket gör mig mer självsäker i min yrkesroll.

Vilken är din favoritgenre?

– Jag har egentligen ingen favorit utan kan vara med i olika sorters lajv oberoende av genre. Bland mina bästa lajv finns dem som avhandlar svåra ämnen. Jag tycker också det är kul med rena krigslajv där vi springer och ”boffrar” (använder mjuka vapen, reds. anm.) på varandra.

Är det en dyr hobby?

– Ja och nej. Vampyrlajv är billiga, medan andra är jättedyra. Ett av mina senaste ägde rum på ett slott i Polen och trots att jag hade sistaminutenbiljett med rabatt gick det totalt på runt 10 000 kronor. Dräkterna är en hobby för sig, de kan vara otroligt dyra, men det går också att låna kläder och utrustning av varandra.

Skulle du bjuda med kollegorna på lajv som teamworkaktivitet?

– Nej, det är så pass obekvämt för många att behöva släppa garden inför andra. Det kan också uppfattas som skämmigt av utomstående att vara vuxen och springa runt och leka. Men egentligen skulle det faktiskt kunna vara en jättebra teambuildingaktivitet att få gå i någon annans skor. 

GÖR: Produktchef på CPAC Systems AB, elektroniktillverkare i Volvogruppen.

ÅLDER: 34.

BOR: Stenkullen öster om Lerum.

RÅD TILL HUGADE LAJVARE: Gå med i Facebookgruppen ”Vi som lajvar”. Där kan du få tips om kommande lajv, få hjälp med kläder och utrustning och diskutera annat som är relevant för hobbyn.