Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Har du koll på ditt drickande?

Tillbaka till kontoret och mer hälsosamma rutiner. Blev det mycket vin på semestern? Här är forskarens råd för att dra ner på vardagsdrickandet.
Elisabeth Brising Publicerad
Kvinna dricker ur champagneglas
Sommaren och semestern är en tid när många dricker mer alkohol. Har du koll på ditt drickande? Foto: Christine Olsson/TT

För många är sommaren en festlig tid, men det är också en inkörsport till riskbruk och beroende. Cirka 1,2 miljoner svenskar, beräknas ha ett riskbruk av alkohol.

– Det är en tydlig trend att vi dricker mer när vi är lediga, säger Sven Andréasson, läkare och professor i socialmedicin vid Karolinska Institutet.

När arbetet drar igång efter semestern vill många komma i gång med sundare vanor. Men att dricka mindre kan vara svårare än man tror. Enligt en ny studie vid Linköpings universitet saknar många kunskap om hur man ska göra.

–  Jag försöker sprida bilden att man kan göra mycket själv, utan en mottagning. Men man behöver hjälp av rätt verktyg, säger Sven Andréasson.

Idag finns olika appar som kan stödja en minskad alkoholkonsumtion. Sven Andréasson rekommenderar en trestegsmodell för att dra ner på drickandet. Den kan användas både digitalt, analogt, på egen hand eller med en behandlare. 

1. Bestäm dig för vad som är en schysst konsumtion.

– Då visar det sig att folk i allmänhet, även stordrickare, har rätt sunda uppfattningar om vad som är en bra konsumtion. De flesta tycker det är lagom att under en vecka dela en flaska vin med en partner på helgen och ta en eller två öl med en kompis på en bar.

2. Registrera hur mycket du dricker varje vecka.
– Skriv ner var, när och med vem. I vilka situationer?

3. Sätt ett mål för hur mycket du vill dricka per vecka och gör en plan.
– Vad ska du göra i stället? Dricka saktare, ta något alkoholfritt, eller välja en annan aktivitet?

Svårt att prata om på jobbet

Den som vill sluta röka eller gå ner i vikt kan ofta prata öppet om det på jobbet och bli peppad av kollegorna. Men få säger vid fikat att de försöker minska antalet vinglas eller stora stark. 

Varför är det så?
– Vi har en gemensam bild av alkoholberoende som utslagna människor med stora problem på en parkbänk - och det leder till stigmatisering, säger Sven Andréasson.

Kritisk till fri bar

I vissa branscher erbjuder arbetsgivare fri bar på kontoret eller bjuder anställda på alkohol i jobbsammanhang. Forskaren tycker alla arbetsgivare borde tänka sig för och ha en tydlig alkoholpolicy.

 Alkohol bidrar till sjuklighet och frånvaro. Hög konsumtion är också, trots att man är socialt fungerande, kopplat till mer misstag på jobbet, säger han. 

Vad kan man göra om man är orolig för en kollegas drickande?
 Är man goda vänner gör man personen en tjänst genom att uppmärksamma den på vad man sett och säga att man är orolig. 

Så mycket är ett riskfyllt drickande

Glas per vecka:
14 glas eller mer för män.
9 glas eller mer för kvinnor.
Konsumtionen innebär en allmän hälsorisk och ökar risken för en rad sjukdomar.


Glas per tillfälle
5 glas eller mer för män
4 glas för kvinnor.

Konsumtionen innebär risk för akuta konsekvenser av berusning, som olyckor och gräl.

Cirka 16 procent av befolkningen beräknas ha ett riskfyllt bruk av alkohol, ytterligare 4 procent har ett skadligt bruk och 4 procent ett beroende.

Källa: Professor Sven Andréasson. 

Hur mycket är ett standardglas?

Ett standardglas innehåller 12 g alkohol, vilket till exempel motsvarar: 

  • 1,5 dl vin (13 procent)
    eller
  • 1 flaska, 33 cl, starköl (5 procent)
    eller
  • 4 cl sprit (40 procent)

Testa ditt drickande på Alkoholprofilen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så blir du gladare på bara en dag - oväntat jobbtips

Småprat gör oss snabbt gladare enligt forskare. Ge dig själv en lyckoboost på jobbet genom att småsnacka mer under arbetsdagen. Det hälsotipset ger psykologen Siri Helle.
Elisabeth Brising Publicerad 7 april 2026, kl 06:01
Småprat på jobbet kaffe
Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt. Dessutom mår vi bättre samma dag om vi småpratat mycket säger Siri Helle, psykolog och författare. Foto: Colourbox

Ska du testa en supersnabb grej för att bli på bättre humör? Småprata mer. 

Siri Helle
Siri Helle. Foto: Erik Ardelius

– När du står och väntar vid kaffeautomaten – i stället för att ta upp telefonen - ge någon en komplimang för frisyren eller skämta, föreslår Siri Helle, psykolog och författare.

Småprat gör oss nämligen snabbt gladare och det är ett oväntat enkelt sätt att höja vårt välmående. Det visar en stor forskningsöversikt som publicerats i vetenskapstidskriften Nature

Bättre än träning och mindfulness

Enligt studien är småsnack ett säkrare kort än både mindfulness, skogspromenader och träning när det gäller snabb humörhöjning.

– Forskare har sett att ju fler kontakter vi haft under en dag, desto gladare är vi i slutet av dagen. Vi är flockdjur och att småprata är ett socialt smörjmedel. Man känner att man hör till. Det är ett sätt att få kontakt, känna ömsesidig välvilja och få oss ur våra egna huvuden, säger Siri Helle.

När vi inte tänker på något särskilt så är det nämligen vanligt att vi går och grubblar över våra problem, enligt psykologerna. De ytliga kontakterna i vardagen med servicepersonal och kollegor blir en sorts paus från det. 

Att heja på grannar och kollegor, byta några ord om mello, matlådan eller semestern kan såklart inte ersätta våra djupare relationers betydelse. Men med våra nära och kära tenderar vi också att prata mer om problem, klaga och hamna i dilemman och konflikter.

– Man får andra saker av nära relationer, men vi blir snabbt på bättre humör av några små meningsutbyten med enkla och lättsamma ämnen som inte blir emotionellt laddade, säger Siri Helle.

Dyker hellre ner i telefonen

Så varför dyker vi hellre ner i telefonen än lyfter blicken och möter en annans? Jo, vi underskattar trevligheten som väntar. Vi är ganska dåliga på känsloprognoser, att förutsäga hur vi kommer påverkas av olika händelser. 


”Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss” 

– På samma sätt är det lätt att stanna hemma i soffan trots att vi nog blivit gladare av att välja träningspasset eller festen, säger Siri Helle.

Skulle åka tåg med främling

Hon hänvisar till en studie med en grupp som skulle åka tåg och fick i uppgift att småprata med en främling. De flesta tänkte innan: Det kommer bara bli stelt! Men efteråt såg man att båda parter som hade småpratat med varandra blev på bättre humör.

Psykologen förklarar att vi som art har en tendens att fokusera mer på negativ information eftersom det har haft ett överlevnadsvärde. 

– Vi minns bättre den enda gången det gick fel och blev stelt ...

Det finns också ett psykologiskt fejnomen som kallas ”the liking gap”. 

– Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt för att vi tänker att vi inte ska vara till besvär.

Ska någon undvika småprat på jobbet? 

– Är man väldigt stressad och prestationsinriktad blir det bara en punkt till på att göra listan. Det här innebär att hitta sitt lekfulla, avslappnande jag, snarare än att bocka av ett leende.

Psykologens tips till blyga och stressade 

Många blyga eller introverta tycker dock att det är väldigt obekvämt att inleda konversationer med halvbekanta. 

Har du några tips till den blyga småpratsundvikaren? 

– Öva, öva, öva. Mängdträna små interaktioner, som att ge någon en komplimang. Säg hej med ett leende – svårare behöver det inte vara.