Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Har du koll på ditt drickande?

Tillbaka till kontoret och mer hälsosamma rutiner. Blev det mycket vin på semestern? Här är forskarens råd för att dra ner på vardagsdrickandet.
Elisabeth Brising Publicerad
Kvinna dricker ur champagneglas
Sommaren och semestern är en tid när många dricker mer alkohol. Har du koll på ditt drickande? Foto: Christine Olsson/TT

För många är sommaren en festlig tid, men det är också en inkörsport till riskbruk och beroende. Cirka 1,2 miljoner svenskar, beräknas ha ett riskbruk av alkohol.

– Det är en tydlig trend att vi dricker mer när vi är lediga, säger Sven Andréasson, läkare och professor i socialmedicin vid Karolinska Institutet.

När arbetet drar igång efter semestern vill många komma i gång med sundare vanor. Men att dricka mindre kan vara svårare än man tror. Enligt en ny studie vid Linköpings universitet saknar många kunskap om hur man ska göra.

–  Jag försöker sprida bilden att man kan göra mycket själv, utan en mottagning. Men man behöver hjälp av rätt verktyg, säger Sven Andréasson.

Idag finns olika appar som kan stödja en minskad alkoholkonsumtion. Sven Andréasson rekommenderar en trestegsmodell för att dra ner på drickandet. Den kan användas både digitalt, analogt, på egen hand eller med en behandlare. 

1. Bestäm dig för vad som är en schysst konsumtion.

– Då visar det sig att folk i allmänhet, även stordrickare, har rätt sunda uppfattningar om vad som är en bra konsumtion. De flesta tycker det är lagom att under en vecka dela en flaska vin med en partner på helgen och ta en eller två öl med en kompis på en bar.

2. Registrera hur mycket du dricker varje vecka.
– Skriv ner var, när och med vem. I vilka situationer?

3. Sätt ett mål för hur mycket du vill dricka per vecka och gör en plan.
– Vad ska du göra i stället? Dricka saktare, ta något alkoholfritt, eller välja en annan aktivitet?

Svårt att prata om på jobbet

Den som vill sluta röka eller gå ner i vikt kan ofta prata öppet om det på jobbet och bli peppad av kollegorna. Men få säger vid fikat att de försöker minska antalet vinglas eller stora stark. 

Varför är det så?
– Vi har en gemensam bild av alkoholberoende som utslagna människor med stora problem på en parkbänk - och det leder till stigmatisering, säger Sven Andréasson.

Kritisk till fri bar

I vissa branscher erbjuder arbetsgivare fri bar på kontoret eller bjuder anställda på alkohol i jobbsammanhang. Forskaren tycker alla arbetsgivare borde tänka sig för och ha en tydlig alkoholpolicy.

 Alkohol bidrar till sjuklighet och frånvaro. Hög konsumtion är också, trots att man är socialt fungerande, kopplat till mer misstag på jobbet, säger han. 

Vad kan man göra om man är orolig för en kollegas drickande?
 Är man goda vänner gör man personen en tjänst genom att uppmärksamma den på vad man sett och säga att man är orolig. 

Så mycket är ett riskfyllt drickande

Glas per vecka:
14 glas eller mer för män.
9 glas eller mer för kvinnor.
Konsumtionen innebär en allmän hälsorisk och ökar risken för en rad sjukdomar.


Glas per tillfälle
5 glas eller mer för män
4 glas för kvinnor.

Konsumtionen innebär risk för akuta konsekvenser av berusning, som olyckor och gräl.

Cirka 16 procent av befolkningen beräknas ha ett riskfyllt bruk av alkohol, ytterligare 4 procent har ett skadligt bruk och 4 procent ett beroende.

Källa: Professor Sven Andréasson. 

Hur mycket är ett standardglas?

Ett standardglas innehåller 12 g alkohol, vilket till exempel motsvarar: 

  • 1,5 dl vin (13 procent)
    eller
  • 1 flaska, 33 cl, starköl (5 procent)
    eller
  • 4 cl sprit (40 procent)

Testa ditt drickande på Alkoholprofilen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Dags för skärmtid för vuxna?

Skrollar du bort ditt liv? Hjärnforskaren Sissela Nutley har satt upp skärmtid för sig själv och tipsar om hur du tar kontroll över apparna.
Elisabeth Brising Publicerad 10 juni 2025, kl 06:01
Sissela Nutley mobil
Sissela Nutley är hjärnforskare och tipsar om hur vuxna och barn kan få mer kontroll över skärmtiden. Foto: Lina Eidenbeg Adamo/Shutterstock

Som att du ätit fem påsar chips och glömt borsta tänderna. Huvudvärk och trötthet. Uppvaknandet efter ett intensivt stirrande på skärm kan likna baksmälla. Hjärnforskaren Sissela Nutley, författare till boken Distraherad, vet hur digitala medier kan påverka hälsan, men också hur du tar kontroll över din skärmtid – om du vill det.

– Eftersom det finns hälsorelaterade bekymmer kopplade till vårt digitala liv är det bra att reflektera över hur det ser ut och påverkar vår hälsa, säger hon.

Hälsorisker med hög skärmtid

Det talas om hälsorisker med hög skärmanvändning för barn. De riskerna gäller även vuxna enligt Sissela Nutley. Skärmar tar tid från annat vi behöver, som sömn och motion. Forskning visar att hög skärmanvändning kan kopplas till sårbarhet för depression, spelberoende, sämre koncentrationsförmåga och svagare relationer.

Första steget för mer kontroll är att våga kolla i mobilen hur mycket skärmtid du faktiskt har – och fundera på om du vill använda timmarna i ditt liv till det.

– Vill jag det – fine. Men vill jag inte det – vad vill jag göra mer av? Läsa bok en timme per dag? Prata med vänner? Lära mig spela gitarr? säger Sissela Nutley.

Mår du bra kanske det inte alls är ett problem, resonerar hjärnforskaren. Få inte dåligt samvete i onödan. Men Sissela Nutley har några fler rannsakande frågor:

– Upplever jag att det går ut över viktiga saker som sömn? Orkar jag inte röra på mig? Är det en blockerare av andra lustfyllda saker som jag vill men inte får till?

Får du en för ensidig bild av omvärlden?

Fundera även över hur innehållet i olika appar, spel och tv-serier får dig att må.

– Har jag kastat bort en och en halv timme av mitt liv, vad är eftersmaken?

Får nyheter dig att tro att världen bara är mörk, eller gör andras poster i sociala medier att du känner det som att de lever ett enklare liv, är snyggare och lyckligare?

– Om man jämför sig mycket och känner sig otillräcklig påverkar det våra tankar om oss själva, säger Sissela Nutley.

Skapar dopamin och begär efter mer

”Once you pop you can’t stop”, löd en gammal chipsreklam. Att det är lika svårt att begränsa sitt skärmbegär som att sluta snacksa beror på att det skapar aktivitet i hjärnans belöningscentrum. Algoritmerna är gjorda för att hålla oss kvar och ge mer av det vi redan gillat eller sett.

Redan innan vi tar upp mobilen får vi en kick av signalsubstansen dopamin.

– Det verkar som ett bränsle för begär, eller förväntad belöning.

Dopamin gör att vi känner sug efter att upprepa ett beteende som belönar hjärnan igen. Får vi inte samma styrka i belöningen ökar vi på beteendet och plockar upp mobilen igen, trots att vi nyss kollade.

Vill du lyckas minska på mobiltiden ska du sätta upp nåbara mål och ställa in skärmbegränsningar precis som för barn.

– Jag har skärmtid för mig själv när jag har varit en timme på Insta. Då kan jag ta ett beslut att fortsätta eller inte. Det medvetandegör, säger Sissela Nutley.

4 tips: Så stoppar du skärmsuget  

1. Kolla upp din skärmtid. Fundera på dina livsmål. Sätt ett görbart tidsmål. 

2. Ställ in skärmtiden på tidsslukande appar. Överkurs: Ge tidskoden till en kompis.

3. Stäng av notiser. 

4. Ställ in låst hemskärm med avskräckande bild. Skaffa greyscale - svart-vit skärm. 

Gör det svårare att öppna mobilen

Ju större beroende du upplever, desto mer stöd kan du behöva, understryker hon.

– Höj tröskeln för det du vill göra mindre av och sänk den för det du vill göra mer av.

Skapa en paus innan du öppnar telefonen. Genom att ha en låst skärmbild tar den någon extra sekund att låsa upp. Lägg in en stoppsignal som skärmbild och varför inte en röd skärm med texten: ”Ska du verkligen öppna mig nu?” Hjärnforskaren föreslår även inställningen gråskala som gör skärmen svartvit.

– Då blir det tråkigt!

Tar tid att sluta söka kickar

Den som lätt blir rastlös utan skärm kan behöva vänja popcornhjärnan vid att bara vara. Bara 40 minuter i naturen har visat sig göra stor skillnad för kreativitet, enligt en amerikansk studie.

– Hjärnan behöver tid för spontan aktivitet och inte alltid bearbeta information, säger Sissela Nutley.

Prova att promenera utan underhållning, strunta i podd när du transporterar dig. Klappa ett husdjur, skratta med en kompis, tomglo ut genom fönstret, basta, bada eller meditera, tipsar hon. Gör en sak i taget, sakta.

– Jag värnar alla stunder. Hänger jag tvätt gör jag bara det. ”Lean into it.”

Unga får dåligt mobilsamvete
Unga kvinnor får mer dåligt samvete än killar för att de använder mobilen mycket enligt en studie vid Göteborgs universitet. Kvinnor uppger mer oro än män även när de använder skärm mindre enligt Sissela Nutley. 

Killar blir oftare beroende av dataspel än kvinnor och allt fler söker hjälp. Dataspelsberoende är i dag det enda digitala användande som är en diagnos med vårdprogram för patienter. 

Det finns vissa hälsorisker för barn och unga med hög skärmanvändning och i höstas kom de första riktlinjerna för alla under 18 år.

Lästips: 

Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom, av hjärnforskaren Sissela Nutley. 

Skärmhjärnan. Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, av psykiatern Anders Hansen.