Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Har du koll på ditt drickande?

Tillbaka till kontoret och mer hälsosamma rutiner. Blev det mycket vin på semestern? Här är forskarens råd för att dra ner på vardagsdrickandet.
Elisabeth Brising Publicerad
Kvinna dricker ur champagneglas
Sommaren och semestern är en tid när många dricker mer alkohol. Har du koll på ditt drickande? Foto: Christine Olsson/TT

För många är sommaren en festlig tid, men det är också en inkörsport till riskbruk och beroende. Cirka 1,2 miljoner svenskar, beräknas ha ett riskbruk av alkohol.

– Det är en tydlig trend att vi dricker mer när vi är lediga, säger Sven Andréasson, läkare och professor i socialmedicin vid Karolinska Institutet.

När arbetet drar igång efter semestern vill många komma i gång med sundare vanor. Men att dricka mindre kan vara svårare än man tror. Enligt en ny studie vid Linköpings universitet saknar många kunskap om hur man ska göra.

–  Jag försöker sprida bilden att man kan göra mycket själv, utan en mottagning. Men man behöver hjälp av rätt verktyg, säger Sven Andréasson.

Idag finns olika appar som kan stödja en minskad alkoholkonsumtion. Sven Andréasson rekommenderar en trestegsmodell för att dra ner på drickandet. Den kan användas både digitalt, analogt, på egen hand eller med en behandlare. 

1. Bestäm dig för vad som är en schysst konsumtion.

– Då visar det sig att folk i allmänhet, även stordrickare, har rätt sunda uppfattningar om vad som är en bra konsumtion. De flesta tycker det är lagom att under en vecka dela en flaska vin med en partner på helgen och ta en eller två öl med en kompis på en bar.

2. Registrera hur mycket du dricker varje vecka.
– Skriv ner var, när och med vem. I vilka situationer?

3. Sätt ett mål för hur mycket du vill dricka per vecka och gör en plan.
– Vad ska du göra i stället? Dricka saktare, ta något alkoholfritt, eller välja en annan aktivitet?

Svårt att prata om på jobbet

Den som vill sluta röka eller gå ner i vikt kan ofta prata öppet om det på jobbet och bli peppad av kollegorna. Men få säger vid fikat att de försöker minska antalet vinglas eller stora stark. 

Varför är det så?
– Vi har en gemensam bild av alkoholberoende som utslagna människor med stora problem på en parkbänk - och det leder till stigmatisering, säger Sven Andréasson.

Kritisk till fri bar

I vissa branscher erbjuder arbetsgivare fri bar på kontoret eller bjuder anställda på alkohol i jobbsammanhang. Forskaren tycker alla arbetsgivare borde tänka sig för och ha en tydlig alkoholpolicy.

 Alkohol bidrar till sjuklighet och frånvaro. Hög konsumtion är också, trots att man är socialt fungerande, kopplat till mer misstag på jobbet, säger han. 

Vad kan man göra om man är orolig för en kollegas drickande?
 Är man goda vänner gör man personen en tjänst genom att uppmärksamma den på vad man sett och säga att man är orolig. 

Så mycket är ett riskfyllt drickande

Glas per vecka:
14 glas eller mer för män.
9 glas eller mer för kvinnor.
Konsumtionen innebär en allmän hälsorisk och ökar risken för en rad sjukdomar.


Glas per tillfälle
5 glas eller mer för män
4 glas för kvinnor.

Konsumtionen innebär risk för akuta konsekvenser av berusning, som olyckor och gräl.

Cirka 16 procent av befolkningen beräknas ha ett riskfyllt bruk av alkohol, ytterligare 4 procent har ett skadligt bruk och 4 procent ett beroende.

Källa: Professor Sven Andréasson. 

Hur mycket är ett standardglas?

Ett standardglas innehåller 12 g alkohol, vilket till exempel motsvarar: 

  • 1,5 dl vin (13 procent)
    eller
  • 1 flaska, 33 cl, starköl (5 procent)
    eller
  • 4 cl sprit (40 procent)

Testa ditt drickande på Alkoholprofilen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så dåligt är sömnbrist – och det här kan du göra åt problemet

Många sover för lite. Sömnbrist kan leda till en rad hälsoproblem och sjukdomar på sikt. Men det finns vetenskapliga knep för att sluta nattuggla och börja sussa gott i stället.
Elisabeth Brising Publicerad 27 november 2025, kl 06:01
svart_att_sova_foto_stina_stjernkvist_tt.jpg
Många svenskar har sömnproblem. Sömnunderskott kan öka risken för vissa sjukdomar. Men att oroa sig gör ingen piggare eller gladare. Har du svårt att sova finns tips att ta till enligt sömnforskarna. Foto Stina Stjernkvist/TT

Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar. 

Därför får vi sömnbrist

På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet. 

Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.

Gå ut på morgon och förmiddag

Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn. 

Så påverkas människan av för lite sömn

  • Uppmärksamhet och arbetsminne försämras
  • Man känner sig tröttare
  • Förmågan att lära sig nya saker minskar
  • Humöret påverkas negativt, många tolkar andra mer negativt
  • Vi blir mer lättdistraherade
  • Vi känner oss mindre motiverade och få svårare att ta tag i saker
  • Ämnesomsättningen påverkas då kroppen blir sämre på att reglera sina glukosnivåer 

Källa: Sömnforskare vid Stockholms universitet 

Foto: Colourbox

Det här ska du göra för att sova gott

  • Försök hålla regelbundna sovtider. Lägg dig och gå upp ungefär samma tid varje dag.
  • Var ute så mycket du kan i dagsljuset. Gärna på förmiddagen vintertid.
  • Ät regelbundna måltider. Somna inte hungrig eller proppmätt.
  • Gör det du tycker är roligt på fritiden, boka in sociala aktiviteter.
  • Rör på dig - all fysisk aktivitet är bra för sömnen.
  • Kom ihåg att både sociala och fysiska aktiviteter ger ett större sömnbehov och gör det lättare att somna! Men gör inte bara det ena eller andra, utan både och.
  • Undvik skärmar med adrenalinframkallande serier, dataspel, mobilscrollande, liksom blått ljus och starka lampor på kvällen.
  • Undvik alkohol, att dricka försämrar sömnkvaliteten.
  • Undvik kaffe, energidryck, cola, grönt och svart te ett par timmar innan du ska somna. Drycker som innehåller koffein kan göra det svårare att somna. Hur starkt kroppen reagerar på koffein är individuellt och beror också på hur tillvand du är.
  • Sök medicinsk hjälp vid svåra besvär med sömn och trötthet. Tänk på att alla kan drabbas av störd sömn ibland: det finns ingen anledning att oroa sig för tillfälliga sömnstörningar. 

Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se

Allvarlig sömnbrist – ökad risk för sjukdomar 

Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar. 

  • Diabetes på grund av sömnbristens påverkan på blodsocker och insulin.
  • Alzheimer på grund av bristen på återhämtning av hjärnan under sömnen. Vid sömn rensar kroppen ut överskott av proteinet beta-amyloid.
  • Stresskänslighet för vissa, på grund av för lite återhämtning av centrala funktioner i människokroppen.
  • Mer negativa tankar och känslor, svårare att orka med social interaktion
  • Depression och ångestsymptom. Eventuellt ökad risk för utmattning.
  • Psykotiska symptom som hallucinationer och vanföreställningar för personer i riskgrupper. 


Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.