Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Har du koll på ditt drickande?

Tillbaka till kontoret och mer hälsosamma rutiner. Blev det mycket vin på semestern? Här är forskarens råd för att dra ner på vardagsdrickandet.
Elisabeth Brising Publicerad
Kvinna dricker ur champagneglas
Sommaren och semestern är en tid när många dricker mer alkohol. Har du koll på ditt drickande? Foto: Christine Olsson/TT

För många är sommaren en festlig tid, men det är också en inkörsport till riskbruk och beroende. Cirka 1,2 miljoner svenskar, beräknas ha ett riskbruk av alkohol.

– Det är en tydlig trend att vi dricker mer när vi är lediga, säger Sven Andréasson, läkare och professor i socialmedicin vid Karolinska Institutet.

När arbetet drar igång efter semestern vill många komma i gång med sundare vanor. Men att dricka mindre kan vara svårare än man tror. Enligt en ny studie vid Linköpings universitet saknar många kunskap om hur man ska göra.

–  Jag försöker sprida bilden att man kan göra mycket själv, utan en mottagning. Men man behöver hjälp av rätt verktyg, säger Sven Andréasson.

Idag finns olika appar som kan stödja en minskad alkoholkonsumtion. Sven Andréasson rekommenderar en trestegsmodell för att dra ner på drickandet. Den kan användas både digitalt, analogt, på egen hand eller med en behandlare. 

1. Bestäm dig för vad som är en schysst konsumtion.

– Då visar det sig att folk i allmänhet, även stordrickare, har rätt sunda uppfattningar om vad som är en bra konsumtion. De flesta tycker det är lagom att under en vecka dela en flaska vin med en partner på helgen och ta en eller två öl med en kompis på en bar.

2. Registrera hur mycket du dricker varje vecka.
– Skriv ner var, när och med vem. I vilka situationer?

3. Sätt ett mål för hur mycket du vill dricka per vecka och gör en plan.
– Vad ska du göra i stället? Dricka saktare, ta något alkoholfritt, eller välja en annan aktivitet?

Svårt att prata om på jobbet

Den som vill sluta röka eller gå ner i vikt kan ofta prata öppet om det på jobbet och bli peppad av kollegorna. Men få säger vid fikat att de försöker minska antalet vinglas eller stora stark. 

Varför är det så?
– Vi har en gemensam bild av alkoholberoende som utslagna människor med stora problem på en parkbänk - och det leder till stigmatisering, säger Sven Andréasson.

Kritisk till fri bar

I vissa branscher erbjuder arbetsgivare fri bar på kontoret eller bjuder anställda på alkohol i jobbsammanhang. Forskaren tycker alla arbetsgivare borde tänka sig för och ha en tydlig alkoholpolicy.

 Alkohol bidrar till sjuklighet och frånvaro. Hög konsumtion är också, trots att man är socialt fungerande, kopplat till mer misstag på jobbet, säger han. 

Vad kan man göra om man är orolig för en kollegas drickande?
 Är man goda vänner gör man personen en tjänst genom att uppmärksamma den på vad man sett och säga att man är orolig. 

Så mycket är ett riskfyllt drickande

Glas per vecka:
14 glas eller mer för män.
9 glas eller mer för kvinnor.
Konsumtionen innebär en allmän hälsorisk och ökar risken för en rad sjukdomar.


Glas per tillfälle
5 glas eller mer för män
4 glas för kvinnor.

Konsumtionen innebär risk för akuta konsekvenser av berusning, som olyckor och gräl.

Cirka 16 procent av befolkningen beräknas ha ett riskfyllt bruk av alkohol, ytterligare 4 procent har ett skadligt bruk och 4 procent ett beroende.

Källa: Professor Sven Andréasson. 

Hur mycket är ett standardglas?

Ett standardglas innehåller 12 g alkohol, vilket till exempel motsvarar: 

  • 1,5 dl vin (13 procent)
    eller
  • 1 flaska, 33 cl, starköl (5 procent)
    eller
  • 4 cl sprit (40 procent)

Testa ditt drickande på Alkoholprofilen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Emmelie får friskvårdsbidrag för hundträning på nya jobbet

Hundträning kan räknas som friskvård, men det är arbetsgivaren som bestämmer. Emmelie Tilly får friskvårdsbidrag för att träna sina hundar på nya jobbet, men fick nej hos sin tidigare arbetsgivare.
Katarina Markiewicz Publicerad 20 augusti 2026, kl 05:59
Kvinna sitter på huk och tittar på en hund, som tittar tillbaka på henne
Hundträning kan räknas som friskvård, men arbetsgivaren gör bedömningen. Emmelie Tilly får bidrag för att träna hunden Exa på Botkyrka Brukshundklubb. Foto: Anders G Warne

Det är en halvsolig dag när Kollega möter upp teamledaren Emmelie Tilly och hennes ena hund, schäfertiken Exa, på Botkyrka Brukshundklubb. I dag ska matte och hund träna brukslydnad, som ingår i hundsporten bruksspår.

Bruksspår innebär att hunden lär sig följa en människodoft i terräng och hitta apporter, alltså utplacerade föremål. Emmelie Tilly har även hönsehunden Ebbe som hon tränar hundsporten specialsök med. Den går ut på att hunden söker efter och markerar en specifik doft i olika miljöer, exempelvis rum, fordon eller utomhusområden.

Hundträningen ger både motion och återhämtning

Emmelie Tilly, porträttbild
Emmelie Tilly. Foto: Anders G Warne.

Emmelie Tilly och hennes hundar tränar två , tre gånger i veckan. Delar av kursavgiften finansierar hon med sitt friskvårdsbidrag.

– Att träna med sin hund är klockren friskvård och jag kan verkligen rekommendera hundägare att använda bidraget till hundsport.

– Man rör sig mycket, är ute i naturen och det är mentalt väldigt avstressande eftersom du bara fokuserar på hunden och kommunikationen er emellan.

Men hon har inte alltid kunnat använda friskvårdspengen på det här sättet. På sin tidigare arbetsplats fick hon avslag till att träna sina hundar. Varför hon blev nekad fick hon aldrig reda på, men hon tror att en anledning kunde vara att arbetsgivaren själv inte kände till sporten eller hade hund.

Förra jobbet sa nej, nya arbetsgivaren sa ja

När Emmelie Tilly i höstas bytte arbetsgivare och hamnade på en hundvänlig arbetsplats var det inga problem att få friskvårdsbidraget hon önskade.

Det var genom sin lokala hundklubb som hon fick reda på att man kunde ansöka om friskvårdsbidrag för att träna sina hundar.

– Det finns en mängd träningsformer man kan göra med sin hund men jag tror att agility (där hunden springer en hinderbana, red:s anm) är vanligast att få friskvårdsbidrag för då det har stått på Skatteverkets specifika lista länge, till skillnad från andra hundsporter.

Skatteverkets lista är borta, men reglerna finns kvar

Listan med exempel på godkända friskvårdsaktiviteter avskaffades dock av Skatteverket för några år sedan. Ansvaret att bedöma vad som räknas som friskvård flyttades från myndigheten till arbetsgivarna. Det enda kravet nu är att det måste handla om motion, kostrådgivning, hälsofrämjande eller avstressande aktiviteter/behandlingar.

Men fullt så enkelt är det alltså inte. Olika aktiviteter kan tolkas på olika sätt beroende på arbetsgivare.

– Så ska det såklart inte vara. Hundsporter är friskvård, det borde varje arbetsgivare förstå, säger Emmelie Tilly.

Regler för friskvårdsbidrag

• Arbetsgivaren bestämmer – utifrån den praxis och lagstiftning som finns – om personalen ska erbjudas ett friskvårdsbidrag.

• Alla i personalen ska erbjudas samma villkor.

• Du får använda friskvårdsbidraget till aktiviteter med inslag av motion eller för behandling som är avstressande eller motverkar ömhet och stelhet.

• Du kan också använda det till kostrådgivning och rådgivning i samband med rökavvänjning.

• Du får inte använda friskvårdsbidraget för att hyra eller köpa utrustning, för medlemsavgifter, teorikurser, diplom, hälsovård, sjukvård eller skönhetsvård.

• Bidraget är på maximalt 5 000 kronor per år.

• För aktiviteter utan inslag av motion, till exempel massage, får aktiviteten kosta maximalt 1 000 kronor per tillfälle för att vara av mindre värde och skattefritt.

Källa och mer info: Skatteverket