Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Vi dricker inte kaffe för att det är gott

Nej, det är inte alls smaken på kaffe som gör att du dricker – det är koffeinet. Eller alkoholruset när det handlar om starkare drycker. Det visar forskare vid Northwestern University i USA.
Johanna Rovira Publicerad
Nicoleta Ionescu/Colourbox
För många vore arbetsdagen en verklig prövning utan hjälp av koffein. Nicoleta Ionescu/Colourbox

Varför bälgar vissa beskt kaffe på jobbet medan kollegorna föredrar saftkobbel? Det var frågan som forskare vid det amerikanska universitetet Northwestern ställde sig när de letade efter variationer i våra smakgener som kan förklara våra dryckespreferenser, enligt sajten Sciencedaily.

Till forskarnas stora överraskning visade studien att våra smakpreferenser inte alls handlar om genvariationer utan snarare om hur alkohol och kaffe får oss att känna sig. Det är alltså alkoholen och koffeinet – inte smaken – som är avgörande, vad folk än påstår.

Forskare vid Neapels universitet har dock slagit fast att kaffe är en dryck som kommer bäst till sin rätt om man bälgar det, eftersom det frigörs mer arom än om man smuttar på kaffet. Anledningen är att dricktekniken frigör olika mängder saliv hos kaffekonsumenterna.

Läs mer: Bälgat kaffe smakar bättre

Tidigare forskning har visat att kaffesug försämrar minnet men att en slurk kaffe strax före en tupplur gör underverk för minnet – kombon kaffe och minisiesta ger bättre effekt än koffein och sömn för sig.

Läs mer: Så funkar kaffeautomaten

Läs mer: Så många timmar om året väntar du på kaffe

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

En bräda för alla

Ungdomarna har blivit vuxna, men brädan har plockats fram igen. Skejtandet har fått ett uppsving och samlar nya och gamla generationer i glädjen att åka.
Lina Björk Publicerad 30 juni 2026, kl 06:01
Uddevalla Skateboardförening har funnits sedan maj 2020. David Lindeskär är en av grundarna. Foto: Calle Wärnelöv

De syntes på trottoarer och garageuppfarter, parkeringar och vid bensinstationer. Ungarna med brädan under armen och vinden i håret. Nu har skejtarna växt upp, blivit föräldrar – och uppfostrar en helt ny generation åkare.

En av dem som varit med och startat en skejtpark i Uddevalla är försäljningschefen David Lindeskär. Efter ett uppehåll på 20 år åkte brädan fram ur förrådet igen.

– Jag gick till en aktivitetspark och testade lite för fyra år sedan. En grabb i tioårsåldern kom fram och sa att jag var duktig. Det tyckte jag var fint att han berömde en vuxen, säger han.

Sedan dess har en förening växt fram i staden och en ny hall byggts. Här samlas unga och gamla, killar och tjejer, nybörjare och veteraner.

– Det finns faktiskt inte så många ställen i samhället där man möts och har kul över generationsgränserna. Och vill man åka utomhus finns inga träningstider, medlemsavgifter eller krav, man tar bara brädan och drar, säger David Lindeskär.

Vd:n Rasmus Lehnér från Göteborg ser alltid ramper och möjliga hopp i stadsmiljön. Hans öga har tränats sedan barnsben när det inte fanns så mycket annat än guppig asfalt att öva bräda på. Men det har han å andra sidan nytta av i sitt jobb inom innovation och design.

– Mitt jobb handlar mycket om att tänka nytt – och nya idéer föds aldrig ur ett vakuum. När jag åker bräda måste jag vara i ögonblicket, ta in det runtomkring mig och våga testa saker. Det kan jag sedan använda både i mitt jobb och mitt chefskap, säger han.

Även om det är bra träning är båda lite avigt inställda till att se skejtandet som en prestationssport. I stället ska det handla om glädje och lek. Men så har också skejtkulturen en lång historia av att vara motvalls till etablissemanget.

– Det är det intressanta, att skejtboardkulturen kan vara så motsägelsefull: det får vara en konstform, en bedömningssport, mode och en nagel i ögat på samhället på samma gång, säger Rasmus Lehnér.

För den som är intresserad av att börja trots brist på erfarenhet finns det goda möjligheter, anser David Lindeskär. Det enda som behövs är en bräda, hjälm och möjligtvis lite andra skydd.

– Det är mycket adrenalin, balans, fart, koordination och bålstyrka. En annan ingrediens är att man ramlar ibland, men det kan vara bra att ramla lite som vuxen och känna att man klarar av det, säger han. ●