Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Kontorets oskrivna regler - 5 viktiga tips

Det finns vissa oskrivna regler kring vad som är lämpligt och mindre lämpligt när man jobbar tillsammans på ett kontor. Men uppenbarligen känner inte alla till dem. Så här är de allra viktigaste.
Johanna Rovira Publicerad
Tecknad bild på en man med toaborste, odiskade kaffekoppar och en full diskmaskin.
Vett och etikett på kontoret - vad är det egentligen? Här är 5 viktiga tips för dig som jobbar tillsammans med andra på kontor. Illustration: Jens Magnusson.

1. Gör rent toan efter besök

Det står en borste med långt skaft bakom toaletten och det är meningen att den ska användas så fort du lämnat spår efter dig i toalettskålen. Nästa person ska självklart inte behöva mötas av din skit. Kolla alltid hur det ser ut i toan, i synnerhet om du har bajsat, borsta rent och spola.

Om sittringen lämnas uppe eller nere är inte lika viktigt som att den lämnas ren och fri från kroppsvätskor. Pinkar du snett får du helt enkelt torka upp.

2. Kommentera inte andras matlådor

Självklart kan du säga att något ser gott ut, men att pika en kollega som alltid bara har vitt ris i lådan eller fnysa åt arbetskamraten som tagit med sig pölsa är inte okej. Fisk kan vara en vattendelare – vissa blir vansinnigt provocerade över medarbetare som värmer fiskrätter i mikron – men så länge det inte rör sig om surströmming, får de luktsensitiva tiga still.

3. Diska din kaffekopp

De smutsiga kopparna kan tolkas som en intrikat protest från någon marginaliserad grupp anställda, men det finns bättre och tydligare sätt att kanalisera sitt missnöje (bilda fackklubb!).

Har kontoret diskmaskin finns det absolut inga ursäkter att inte använda den. Sedan finns det alltid diskmaskinsfascister som härsknar om inte koppen ställs in på ett visst sätt, men de får väl möblera om i maskinen bäst de vill.

Vem som ska sätta i gång maskinen samt plocka ur den kan också bli föremål för tjafs, men en bra grundregel är att alla hjälps åt, oavsett kön, ålder och befattning.

Härskartekniker är absolut tabu

4. Mötesetikett - ett kapitel för sig

Det finns ett helt gäng etikettsbrott som flertalet av oss gör oss skyldiga till när det gäller möten, fastän vi borde veta bättre – komma försent, smygkolla mobilen, slå dövörat till när det blir långrandigt, är några exempel.

Rena härskartekniker är dock absolut tabu. Att himla med ögonen, sucka högt eller muttra förlöjligande kommentarer när en kollega tar till orda är oacceptabelt. Likaså att avbryta och osynliggöra genom att abrupt byta ämne. Har du svårt för någon arbetskamrat får du öva dig i att förställa dig och helt enkelt hålla tyst.

5. Visa hänsyn

Vi är alla olika och går i gång på olika saker. Respektera att vissa anser det outhärdligt att behöva titta på bilder på barnbarn, medan andra finner det odrägligt när någon smäller upp en teveskärm i matsalen för att titta på fotboll under lunchen.

Att pilla bort död hud från liktornen kan ge vissa kväljningar medan andra får liknande reaktioner av starka kroppsodörer eller parfymmissbruk. Här är försiktighetsprincipen tillämplig: Råder det minsta tvekan om att det du utsätter kollegorna för gör dem obekväma – låt bli.

Att försynt be om samtycke innan man halar upp hundbilder eller börjar mala på om tjänstebilar är inte fel. Inte heller att vid lämpligt tillfälle ha ett avspänt snack om vad man helst vill slippa utstå på jobbet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Varning för snälla

Det kan säkert finnas genuint snälla människor. Men är man genuint snäll så är man det utan att göra väsen av sig. Det finns all anledning att vara på sin vakt mot folk som öppet och skamlöst utger sig för att vara snälla.
Johanna Rovira Publicerad 27 februari 2025, kl 05:59
Sektgoda, Godhetsknarkare och Flumsnälla. Alla är typer du gör bäst i att se upp för, skriver Johanna Rovira. Illustration: Olsson Ingers.

1. Infernaliskt snälla. Du har säkert mött de förment snälla som lägger huvudet på sned och inleder med:  Jag säger det här bara för att vara snäll/för att jag bryr mig … och sedan levererar ett diaboliskt påstående som får dig att vilja krypa ihop i fosterställning. De är i själva verket utpräglat ondsinta typer som mår bra på bekostnad av andras olycka. 

2. Hjärntvättade sektgoda. Antingen så är supersnälla av naturen extremt mottagliga för irrläror eftersom de snälltolkar allt till överdrift, eller så blir nyfrälsta snälla på grund av överproduktion av endorfiner. Oavsett orsak vet vi hur det slutar. Med katastrof och Koolaid. 

3. AI-modifierade: Stepfordfruar eller Musks Teslabot Optimus kan förvisso programmeras till foglighet, men det torde vara smidigare - och billigare - att helt enkelt sätta in ett lojalitetschip i kritiskt tänkande anställdas hjärnor. Förutom att bli ytterst tillmötesgående mot såväl kollegor som chefer, sätter de chippade alltid in i diskmaskinen och grumsar aldrig om kollektivavtal.

4. Godhetsknarkare: Går igång på snällhet och odlar med förkärlek myten om sig själva som hyvens individer genom att proklamera hur goda de är så fort tillfälle ges. De donerar gärna till bättre behövande, men bara om det syns på sociala medier och räddar kattungar enbart inför publik. Gränser mellan god och självgod är oerhört tunn. 

5. Flumsnälla. Visst är flumsnälla joviala, men det är ett kemiskt framkallat tillstånd. Folk knaprar antidepressiva som aldrig förr och forskare noterar att guppys som exponerats för lyckopiller blir mer sårbara för rovdjur. Det kan således inte uteslutas att läkemedelsindustrin (möjligtvis i samarbete med blodtörstiga utomjordingar) siktar på världsherravälde genom att förvandla oss alla till loja, goda underlydande. 

Jobbrelationer

Snälltolka – och få en bättre arbetsmiljö

Utgå ifrån att andra vill dig väl. Läs om mejlet som irriterade dig – denna gång med en vänlig röst. Om du börjar snälltolka på jobbet kommer din arbetsmiljö med all sannolikhet att förbättras.
Helena Ingvarsdotter Publicerad 26 februari 2025, kl 05:59
Helena Ingvarsdotter, chefredaktör, Kollega.

Man ska vara snäll. Men hur gör man? Att ge en komplimang eller hjälpa till att bära något tungt räcker inte. Nu hörs allt oftare ett begrepp som försöker ringa in det där andra som ska till – nämligen att snälltolka.

Väldigt många människor verkar tro att de styrs av förnuftet och att de själva förhåller sig objektivt till omvärlden. Men i själva verket är våra känslor ständigt inblandade.

Vi känner glädje, ilska, skam, skuld och det påverkar våra reaktioner. Forskning visar att negativa känslor på jobbet kan leda till stora problem, till exempel om vi upplever att vi inte duger.

Det är ett slitet uttryck, men vi är varandras arbetsmiljö. Ett sätt att ta ansvar är att rannsaka hur vi tolkar andras ord och handlingar. För tolkar gör vi. Och tyvärr är det vanligt att vi fel- eller till och med fultolkar.

Vi är varandras arbetsmiljö

I stället borde vi snälltolka. Det handlar om att tro att den andre vill oss väl. Och att stå emot den första reaktionen. Kanske ställa en följdfråga innan vi exploderar. Fundera på om det finns någon förmildrande omständighet till agerandet. Avstå från att döma ut en person för snabbt.

Har du testat att läsa om ett mejl, som du först blev irriterad på, med en vänlig – eller åtminstone neutral – röst? Då upptäcker du förmodligen att du borde ge mejlaren en andra chans.

Självklart ska vi inte låta andra kränka oss. Men om vi lite oftare tänker oss in i den andra personens situation kommer vi att kunna rensa bort onödiga konfliktytor. Svälj din gliring eller taskiga kommentar, titta dig själv i spegeln – kanske har du själv sagt eller gjort något dumt någon gång?