Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Det här irriterar oss mest med våra kollegor

Att inte ta ansvar, bli inbjuden till irrelevanta möten och dålig samarbetsförmåga är några. Här är de egenskaper och beteenden från kollegor som vi irriterar oss mest på.
Oscar Broström Publicerad
Kvinna visar papper för gestikulerande man på kontor.
Att inte ta ansvar, vara dålig på att samarbeta och inte vilja hjälpa till är några av de egenskaper och beteenden som tjänstemän stör sig mest på med sina kollegor. Foto: Shutterstock

Det är Kantar Sifo som gjort en undersökning, beställd av Blocket Jobb, där de frågat tjänstemän vilka beteenden från kollegor som flest upplever som störiga.

Och på första plats, med 41 procent som irriterar sig på, kommer kollegan som kanske tar en genväg då och då.

De flesta har nog stött på en kollega som inte gör sitt jobb fullt ut, som fuskar eller glömmer bort vissa arbetsuppgifter vilket sedan spiller över på en själv eller någon annan. Att inte ta ansvar är alltså i topp i undersökningen.

På andra plats kom dålig samarbetsförmåga – 32 procent av de tillfrågade tycker att det är störigt. Att inte vara hjälpsam tog bronspengen med 26 procent som irriterar sig på det.

Topp tio-listan över störigt beteende

I undersökningen genomfördes tusen intervjuer med tjänstemän, som fick svara på frågan: Vilket/vilka beteenden irriterar du dig mest på bland dina kollegor? De tillfrågade kunde välja ett eller flera alternativ.

  1. Att man inte tar ansvar, 41 procent
  2. Dålig samarbetsförmåga, 32 procent
  3. Att man inte är hjälpsam, 26 procent
  4. För långa möten, 21 procent
  5. Bli inbjuden till möten som inte är relevanta, 19 procent
  6. Högljudda telefonsamtal, 13 procent
  7. Avbryter/låter inte andra komma till tals, 12 procent
  8. Annat, 11 procent
  9. Att personen inte kommer i tid, 11 procent
  10. Inte hålla deadlines, 10 procent

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Varning för snälla

Det kan säkert finnas genuint snälla människor. Men är man genuint snäll så är man det utan att göra väsen av sig. Det finns all anledning att vara på sin vakt mot folk som öppet och skamlöst utger sig för att vara snälla.
Johanna Rovira Publicerad 27 februari 2025, kl 05:59
Sektgoda, Godhetsknarkare och Flumsnälla. Alla är typer du gör bäst i att se upp för, skriver Johanna Rovira. Illustration: Olsson Ingers.

1. Infernaliskt snälla. Du har säkert mött de förment snälla som lägger huvudet på sned och inleder med:  Jag säger det här bara för att vara snäll/för att jag bryr mig … och sedan levererar ett diaboliskt påstående som får dig att vilja krypa ihop i fosterställning. De är i själva verket utpräglat ondsinta typer som mår bra på bekostnad av andras olycka. 

2. Hjärntvättade sektgoda. Antingen så är supersnälla av naturen extremt mottagliga för irrläror eftersom de snälltolkar allt till överdrift, eller så blir nyfrälsta snälla på grund av överproduktion av endorfiner. Oavsett orsak vet vi hur det slutar. Med katastrof och Koolaid. 

3. AI-modifierade: Stepfordfruar eller Musks Teslabot Optimus kan förvisso programmeras till foglighet, men det torde vara smidigare - och billigare - att helt enkelt sätta in ett lojalitetschip i kritiskt tänkande anställdas hjärnor. Förutom att bli ytterst tillmötesgående mot såväl kollegor som chefer, sätter de chippade alltid in i diskmaskinen och grumsar aldrig om kollektivavtal.

4. Godhetsknarkare: Går igång på snällhet och odlar med förkärlek myten om sig själva som hyvens individer genom att proklamera hur goda de är så fort tillfälle ges. De donerar gärna till bättre behövande, men bara om det syns på sociala medier och räddar kattungar enbart inför publik. Gränser mellan god och självgod är oerhört tunn. 

5. Flumsnälla. Visst är flumsnälla joviala, men det är ett kemiskt framkallat tillstånd. Folk knaprar antidepressiva som aldrig förr och forskare noterar att guppys som exponerats för lyckopiller blir mer sårbara för rovdjur. Det kan således inte uteslutas att läkemedelsindustrin (möjligtvis i samarbete med blodtörstiga utomjordingar) siktar på världsherravälde genom att förvandla oss alla till loja, goda underlydande.