kollega.se logotyp
Sök
Jobbrelationer

Det här irriterar oss mest med våra kollegor

Att inte ta ansvar, bli inbjuden till irrelevanta möten och dålig samarbetsförmåga är några. Här är de egenskaper och beteenden från kollegor som vi irriterar oss mest på.
Oscar Broström Publicerad
Kvinna visar papper för gestikulerande man på kontor.
Att inte ta ansvar, vara dålig på att samarbeta och inte vilja hjälpa till är några av de egenskaper och beteenden som tjänstemän stör sig mest på med sina kollegor. Foto: Shutterstock

Det är Kantar Sifo som gjort en undersökning, beställd av Blocket Jobb, där de frågat tjänstemän vilka beteenden från kollegor som flest upplever som störiga.

Och på första plats, med 41 procent som irriterar sig på, kommer kollegan som kanske tar en genväg då och då.

De flesta har nog stött på en kollega som inte gör sitt jobb fullt ut, som fuskar eller glömmer bort vissa arbetsuppgifter vilket sedan spiller över på en själv eller någon annan. Att inte ta ansvar är alltså i topp i undersökningen.

På andra plats kom dålig samarbetsförmåga – 32 procent av de tillfrågade tycker att det är störigt. Att inte vara hjälpsam tog bronspengen med 26 procent som irriterar sig på det.

Topp tio-listan över störigt beteende

I undersökningen genomfördes tusen intervjuer med tjänstemän, som fick svara på frågan: Vilket/vilka beteenden irriterar du dig mest på bland dina kollegor? De tillfrågade kunde välja ett eller flera alternativ.

  1. Att man inte tar ansvar, 41 procent
  2. Dålig samarbetsförmåga, 32 procent
  3. Att man inte är hjälpsam, 26 procent
  4. För långa möten, 21 procent
  5. Bli inbjuden till möten som inte är relevanta, 19 procent
  6. Högljudda telefonsamtal, 13 procent
  7. Avbryter/låter inte andra komma till tals, 12 procent
  8. Annat, 11 procent
  9. Att personen inte kommer i tid, 11 procent
  10. Inte hålla deadlines, 10 procent

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Expert: Du måste inte berätta om fängelsedom för barnen

Det är alltid okej att sätta gränser och säga: Det här är privat. Det menar Selene Cortes, generalsekreterare för Bufff, Barn och ungdom med förälder eller familjemedlem i fängelse.
Publicerad 30 mars 2026, kl 11:00
Selene Cortes från Bufff ger råd om hur man pratar med barn om en anhörigs fängelsedom.
Att vara öppen kan minska stress och ensamhet – men det är alltid okej att sätta gränser, säger Selene Cortes på Bufff. Foto: Colourbox

Enligt Selene Cortes vill många som uppsöker Bufff ha hjälp med hur de ska prata med sina barn om frihetsberövandet.

– Vi brukar råda att berätta så tidigt som möjligt – barn märker när något inte stämmer. Var ärlig, ljug inte, men anpassa informationen efter barnets ålder och betona att det inte är barnets fel.

Generalsekreteraren menar att det inte finns några krav på att berätta allt för alla.

– Fundera på vem som behöver veta och varför. Det är alltid okej att sätta gränser och säga: Det här är privat. Välj den nivå av öppenhet som känns trygg och hållbar för just dig. Många upplever att vald öppenhet minskar stress och ensamhet, men beslutet är alltid individuellt.

 

Fördomar och stigma kring anhöriga i fängelse kan försvåra

Hon menar att om öppenheten landar väl och det finns förståelse kommer det att innebära en avgörande skillnad.

– Tyvärr vet vi att det inte alltid gör det. Att det finns fördomar och stigma som i stället kan försvåra. Därför spelar arbetsgivaren en stor roll för hur livet för familjen som finns kvar på utsidan kommer att bli.

Vad gäller öppenhet på arbetsplatsen råder Bufff att välja en trygg person, till exempel en chef eller HR, och dela det som är nödvändigt för att få förståelse och rimliga anpassningar.

Stöd på jobbet – våga berätta för rätt person

– Den som är kvar hemma bär ofta ett stort ansvar, praktiskt, känslomässigt och ekonomiskt. Vi möter många som försöker ”hålla ihop allt” själva, samtidigt som belastningen är mycket stor. Att själv få stöd är också ett sätt att vara en bättre vuxen för exempelvis sina barn. Skam och tystnad kan ibland förvärra situationen.

Vald och trygg öppenhet kan minska ensamhet och göra det lättare att få stöd.

– Det finns hjälp att få, man behöver inte klara allt själv.

/Katarina Markiewicz

Det här gäller på jobbet när en anhörig sitter i fängelse

Finns det någon lagstiftning som reglerar vad som gäller när en anställds familjemedlem frihetsberövas?

– Nej, det finns ingen särskild ledighetslag som ger dig rätt att vara ledig för att till exempel besöka en anhörig i fängelset eller för att stötta en vuxen person vid polisförhör. Det är till och med så att om du blir kallad som vittne av domstol är du skyldig att inställa dig – och kan bli hämtad av polis om du inte kommer eller drabbas av vite – samtidigt som det inte finns någon lag som ger dig rätt att vara ledig från arbetet.

– Det enda som finns är förordning om ersättning av allmänna medel till vittnen (1982:805). Den ger dig rätt att få ersättning för inkomstbortfall när du vittnar.

Hur ska man då göra när man behöver vara ledig i ett sådant läge?

– I det akuta skedet när en anhörig blir frihetsberövad brukar många bli sjukskrivna när förhör sker och därefter få ledigt utan lön. Jag har dock aldrig stött på att ett vittne inte har fått ledigt av sin arbetsgivare för att inställa sig.

Vad säger kollektivavtalen?

– Många kollektivavtal innehåller bestämmelser om permission, men det är inte uttryckligen fastslaget vad som gäller när ens partner blir frihetsberövad. Bestämmelserna är ofta öppna och ger en möjlighet till någon dags ledighet med lön för plötsliga och oförutsägbara händelser. Här får man ta en diskussion med sin arbetsgivare.

Den 1 januari utökades rätten att vabba om du behöver möten med socialtjänsten. Syftet med mötet ska då vara ”att utreda om ditt barn behöver skydd eller stöd enligt socialtjänstlagen, till exempel efter en orosanmälan”, skriver Försäkringskassan på sin webbplats.

Föräldrapenning vid rättegång går inte att få. Då måste du ta semester, uppger Försäkringskassan till Kollega.

Källa: Susanna Kjällström, förbundsjurist på Unionen, Försäkringskassan. 

Läs även