Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Mötesfri dag på jobbet

En mötesfri dag i arbetsveckan ger tid för reflektion och djupjobb. På energibolaget Eon testar en avdelning tisdagar.
Publicerad
Tycker du att det vore skönt med en hel arbetsdag utan möten? Illustration: Anna Skoog

No Meeting Wednesday – att ha en mötesfri dag i veckan – är något som allt fler företag hakar på. Linn Johansson, presskommunikatör på avdelningen Brand & Marketing på energibolaget Eon, läste om modellen och tyckte att den verkade intressant.

– Jag upplevde själv att mina dagar ofta togs över av möten och tänkte att en mötesfri dag kunde underlätta att få till obruten tid för djuparbete, säger hon.

Den senaste riskkartläggningen, som avdelningen gjorde i våras, handlade mycket om att jobba hemifrån. Där framkom att många tyckte att det var svårt att sätta gränser för när arbetstiden börjar och slutar, och att det fanns en känsla av att man alltid ska vara tillgänglig via mobil och dator, samt att de digitala mötena var många och låg väldigt tätt.

Det var då Linn Johansson lyfte frågan om en mötesfri dag kunde vara något för dem att prova.

Just onsdag passade inte, den var redan upptagen för teamets veckomöte, men tisdagar var en dag alla kunde enas om och så föddes avdelningens Tuesday Focus Day. För det är just att ge tid till fokus och reflektion som är hela syftet med dagen.

Att avsätta en specifik dag gjorde att det blev av för mig

Eon är ett stort bolag med många medarbetare och team. I början fanns det en oro för att det skulle bli svårt att få ihop möten med andra i företaget, men det har fungerat bra. Även om dagen är blockerad i kalendern är det fritt fram att boka möten även på tisdagar.

– Jag har aldrig lyckats hålla dagen helt mötesfri, men det positiva har varit att dagen ändå präglats av betydligt färre möten än vanligt, och de möten jag tagit har varit sådana som jag själv har valt att prioritera. Att dagen ligger blockerad i min kalender har respekterats, på så sätt har jag fått mer kontroll över vad jag vill använda den dagen till, säger Linn Johansson.

Om och när teamet återgår till kontoret på heltid, nu när restriktionerna släpps, kommer inte att avgöra om modellen med en mötesfri dag i veckan blir bestående. Linn Johansson tror att det viktigaste är att man fortsätter att diskutera hur man frigör tid för arbetsuppgifter som kräver kreativitet, strategiskt tänkande och eftertanke.

– Det behöver kanske inte vara en hel dag, det fungerar nog lika bra att blockera arbetstid i kalendern, men då ska man vara noga med att göra det också. Att avsätta en specifik dag gjorde att det blev av för mig, säger hon.

Anna Bartholf, avdelningschef på Brand & Marketing, ser även andra fördelar med att teamet har testat en mötesfri dag i veckan.

– Det viktigaste har varit att visa för varandra att det går att ta kontroll över en situation och en känsla genom att göra en konkret förändring. Jag uppmuntrar gärna till att våga testa nya grepp för att nå nya och andra typer av resultat. Nu ska vi utvärdera våra mötesfria tisdagar och så får vi se om behovet finns kvar – om det är något vi fortsätter med eller om vi testar något annat, säger hon.

Arbetsdag utan möten

➧ Sedan i mitten av 2010-talet har trenden med en mötesfri dag i veckan vuxit sig allt starkare. Shopify var ett av de företag som var tidigt ute. Facebook införde det under pandemin.

➧ Det ökade hemarbetet har bidragit till att fler provar modellen. Många upplever att de digitala mötena går i ett och att det är svårt att hinna fokusera på själva jobbet.

➧ Syftet med en mötesfri dag i veckan är att skapa obruten arbetstid för reflektion, djuparbete och kreativt tänkande.

➧ Poängen är att en fast dag i veckan gör modellen långsiktigt hållbar.

 

Fotnot: Linn Johansson och Anna Bartholf har båda svarat på våra frågor via e-post, något de menar också är ett sätt att underlätta och själv styra sin arbetsdag.

 

Text: Ulrika Sundström

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Här jobbar man längst (och kortast) i Europa

Kortare arbetstid har blivit en stor konfliktfråga. Men hur mycket jobbar vi egentligen under ett helt liv? Nya siffror visar att Sverige sticker ut.
Noa Söderberg Publicerad 21 augusti 2025, kl 09:00
Kortare arbetstid: Till vänster en kvinna på kontor med en väckarklocka intill sig. Till höger en man i kostym som håller upp en stor klocka och ser rädd ut.
Unionens medlemmar vill ha kortare arbetstid. Enligt en Novusundersökning vill 63% av Unionens medlemmar att förbundet jobbar hårdare för kortare arbetstid i kommande avtalsrörelse. Foto: Colourbox.

43 år. Så långt är ett genomsnittligt arbetsliv i Sverige, enligt nya siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat.

Det är näst längst i EU – bara nederländare jobbar mer – och en ordentlig bit över EU-genomsnittet på 37,2 år. Om man också räknar in de länder som har ett nära ekonomiskt samarbete med EU så hamnar Island i topp. Där är ett genomsnittligt arbetsliv 46,3 år långt.

Kortare arbetstid – så skiljer det sig mellan länder

I andra änden av listan finns Rumänien, Italien och Bulgarien. Siffrorna följer, med några viktiga undantag, det mönster som brukar återkomma i diskussionen om arbetstid: Ju längre norrut, desto mer arbetstid.

Så varför är det så stor skillnad mellan länderna? Experter som nyhetssajten Euronews har talat med ger flera förklaringar: skillnader i genomsnittlig livslängd, olika pensionssystem, nivån av ålderism och familjepolitiken. Men den främsta förklaringen, enligt myndigheten Eurostat, är det så kallade arbetskraftsdeltagandet. 

Det är ett mått på hur stor andel av befolkningen som har eller försöker få ett jobb. I Sverige och de övriga nordiska länderna är siffran hög. I södra Europa är den betydligt lägre. Ju större del av befolkningen som är en del av arbetsmarknaden, desto längre blir ett genomsnittligt arbetsliv.

Jobbar vi för mycket i Sverige?

Siffrorna landar i en infekterad debatt om arbetstiden i Sverige. Svenskt Näringsliv, Almega, Facken inom industrin och LO har alla försökt räkna ut hur mycket landets anställda jobbar och hur sänkt arbetstid skulle påverka samhället. Slutsatserna har varierat kraftigt.

De nya siffrorna mäter alltså längden på hela arbetslivet. De visar inte hur lång en enskild arbetsdag eller arbetsvecka är i de olika länderna. Ändå är mätmetoden vanlig bland de som räknar på arbetstid, eftersom den ger en överblick, täcker in variationer som kan finnas mellan olika yrken och anställningsformer och gör det lättare att jämföra mellan länder.

Här är länderna där man jobbar längst – och kortast

  1. Island* - 46,3 år
  2. Nederländerna - 43,8 år
  3. Sverige - 43 år
  4. Schweiz* - 42,8 år
  5. Danmark - 42,5 år
  6. Estland - 41,4 år
  7. Norge* - 41,2 år
  8. Irland - 40,4 år
  9. Tyskland - 40 år
  10. Finland - 39,8 år
  11. Malta - 39 år
  12. Cypern - 39 år
  13. Österrike - 38,7 år
  14. Litauen - 38,5 år
  15. Tjeckien - 37,5 år
  16. Ungern - 37,4 år
  17. Lettland - 37,4 år
  18. Frankrike - 37,2 år (EU-snittet)
  19. Slovenien - 37,1 år
  20. Spanien - 36,5 år
  21. Slovakien - 36 år
  22. Luxemburg - 35,6 år
  23. Serbien - 35,5 år
  24. Polen - 35,5 år
  25. Belgien - 35 år
  26. Kroatien - 34,8 år
  27. Grekland - 34,8 år
  28. Bulgarien - 34,8 år
  29. Italien - 32,8 år
  30. Rumänien - 32,7 år
  31. Montenegro** - 32,1 år
  32. Nordmakedonien** - 31,5 år
  33. Turkiet** - 30,2 år

* Medlem i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)

** EU-kandidatland