Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Mötesfri dag på jobbet

En mötesfri dag i arbetsveckan ger tid för reflektion och djupjobb. På energibolaget Eon testar en avdelning tisdagar.
Publicerad
Tycker du att det vore skönt med en hel arbetsdag utan möten? Illustration: Anna Skoog

No Meeting Wednesday – att ha en mötesfri dag i veckan – är något som allt fler företag hakar på. Linn Johansson, presskommunikatör på avdelningen Brand & Marketing på energibolaget Eon, läste om modellen och tyckte att den verkade intressant.

– Jag upplevde själv att mina dagar ofta togs över av möten och tänkte att en mötesfri dag kunde underlätta att få till obruten tid för djuparbete, säger hon.

Den senaste riskkartläggningen, som avdelningen gjorde i våras, handlade mycket om att jobba hemifrån. Där framkom att många tyckte att det var svårt att sätta gränser för när arbetstiden börjar och slutar, och att det fanns en känsla av att man alltid ska vara tillgänglig via mobil och dator, samt att de digitala mötena var många och låg väldigt tätt.

Det var då Linn Johansson lyfte frågan om en mötesfri dag kunde vara något för dem att prova.

Just onsdag passade inte, den var redan upptagen för teamets veckomöte, men tisdagar var en dag alla kunde enas om och så föddes avdelningens Tuesday Focus Day. För det är just att ge tid till fokus och reflektion som är hela syftet med dagen.

Att avsätta en specifik dag gjorde att det blev av för mig

Eon är ett stort bolag med många medarbetare och team. I början fanns det en oro för att det skulle bli svårt att få ihop möten med andra i företaget, men det har fungerat bra. Även om dagen är blockerad i kalendern är det fritt fram att boka möten även på tisdagar.

– Jag har aldrig lyckats hålla dagen helt mötesfri, men det positiva har varit att dagen ändå präglats av betydligt färre möten än vanligt, och de möten jag tagit har varit sådana som jag själv har valt att prioritera. Att dagen ligger blockerad i min kalender har respekterats, på så sätt har jag fått mer kontroll över vad jag vill använda den dagen till, säger Linn Johansson.

Om och när teamet återgår till kontoret på heltid, nu när restriktionerna släpps, kommer inte att avgöra om modellen med en mötesfri dag i veckan blir bestående. Linn Johansson tror att det viktigaste är att man fortsätter att diskutera hur man frigör tid för arbetsuppgifter som kräver kreativitet, strategiskt tänkande och eftertanke.

– Det behöver kanske inte vara en hel dag, det fungerar nog lika bra att blockera arbetstid i kalendern, men då ska man vara noga med att göra det också. Att avsätta en specifik dag gjorde att det blev av för mig, säger hon.

Anna Bartholf, avdelningschef på Brand & Marketing, ser även andra fördelar med att teamet har testat en mötesfri dag i veckan.

– Det viktigaste har varit att visa för varandra att det går att ta kontroll över en situation och en känsla genom att göra en konkret förändring. Jag uppmuntrar gärna till att våga testa nya grepp för att nå nya och andra typer av resultat. Nu ska vi utvärdera våra mötesfria tisdagar och så får vi se om behovet finns kvar – om det är något vi fortsätter med eller om vi testar något annat, säger hon.

Arbetsdag utan möten

➧ Sedan i mitten av 2010-talet har trenden med en mötesfri dag i veckan vuxit sig allt starkare. Shopify var ett av de företag som var tidigt ute. Facebook införde det under pandemin.

➧ Det ökade hemarbetet har bidragit till att fler provar modellen. Många upplever att de digitala mötena går i ett och att det är svårt att hinna fokusera på själva jobbet.

➧ Syftet med en mötesfri dag i veckan är att skapa obruten arbetstid för reflektion, djuparbete och kreativt tänkande.

➧ Poängen är att en fast dag i veckan gör modellen långsiktigt hållbar.

 

Fotnot: Linn Johansson och Anna Bartholf har båda svarat på våra frågor via e-post, något de menar också är ett sätt att underlätta och själv styra sin arbetsdag.

 

Text: Ulrika Sundström

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Lat på jobbet – därför kan det löna sig

Att vara “lat på jobbet” kan vara en tillgång – om det handlar om att vägra onödigt krångel. Det är skillnad på förenkling som sparar tid och lathet som bara skjuter upp ansvar.
Petra Rendik Publicerad 22 maj 2026, kl 09:03
Lat på jobbet. En person lutar sig tillbaka i en skottkärra utomhus och håller en mobiltelefon.
Lat på jobbet kan vara en strategi för effektivitet när den leder till förenkling. Men när lathet blir prokrastinering tappar både kvalitet och tempo. Foto: Colourbox.

Bill Gates lär ha sagt att han väljer lata människor för att lösa svåra uppgifter. Det kan vara en strategi som både främjar innovation och effektivitet.

Men varför? 

Lata personer vill inte anstränga sig i onödan eller upprepa sig om det inte är ett absolut måste. Medan många av oss accepterar krångliga processer gör latmasken precis tvärtom: den letar efter en genväg eller åtminstone en enklare väg. Det är så innovation uppstår, skriver Realtid.

Övertid är inte samma sak som resultat

Det är alltså inte alltid den som jobbar mest som är bäst. De där lata kollegorna har kanske hajat något som fler av oss borde haka på. Det handlar inte om lättja utan om att jobba smartare, där man inte behöver upprepa sig i onödan. Man slösar inte tid på fel saker helt enkelt och i längden sparar man tid och resurser.

Realtid gör i sin artikel ändå en skillnad på bra och mindre bra lathet. Bra är att våga förenkla, ifrågasätta processer och prioritera rätt. Inte lika bra är att prokrastinera, undvika ansvar eller inte göra något alls.

Bill Gates bytte slit mot reflektion

Microsoft-grundaren Bill Gates är själv ökänd för sina extrema arbetsvanor när han var yngre. Han ”trodde” inte på semester eller lediga helger och krävde samma nitiska inställning från sina medarbetare. Men med åldern blev han, om inte latare, så smartare. I flera intervjuer har han berättat om sin mer moderna syn på hälsosam balans mellan arbete, reflektion och fritid.

Tre skäl till att ”lata” medarbetare levererar

  • Lata medarbetare söker aktivt enklare sätt att lösa problem eftersom de ogillar onödigt arbete och helst inte vill upprepa sig.
  • Lata medarbetare levererar snabbare utan att tumma på kvaliteten eftersom de ogillar ineffektivitet.
  • Lata medarbetare prioriterar smartare; det handlar ofta om kreativ problemlösning snarare än antal arbetstimmar.