Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Mötesfri dag på jobbet

En mötesfri dag i arbetsveckan ger tid för reflektion och djupjobb. På energibolaget Eon testar en avdelning tisdagar.
Publicerad
Tycker du att det vore skönt med en hel arbetsdag utan möten? Illustration: Anna Skoog

No Meeting Wednesday – att ha en mötesfri dag i veckan – är något som allt fler företag hakar på. Linn Johansson, presskommunikatör på avdelningen Brand & Marketing på energibolaget Eon, läste om modellen och tyckte att den verkade intressant.

– Jag upplevde själv att mina dagar ofta togs över av möten och tänkte att en mötesfri dag kunde underlätta att få till obruten tid för djuparbete, säger hon.

Den senaste riskkartläggningen, som avdelningen gjorde i våras, handlade mycket om att jobba hemifrån. Där framkom att många tyckte att det var svårt att sätta gränser för när arbetstiden börjar och slutar, och att det fanns en känsla av att man alltid ska vara tillgänglig via mobil och dator, samt att de digitala mötena var många och låg väldigt tätt.

Det var då Linn Johansson lyfte frågan om en mötesfri dag kunde vara något för dem att prova.

Just onsdag passade inte, den var redan upptagen för teamets veckomöte, men tisdagar var en dag alla kunde enas om och så föddes avdelningens Tuesday Focus Day. För det är just att ge tid till fokus och reflektion som är hela syftet med dagen.

Att avsätta en specifik dag gjorde att det blev av för mig

Eon är ett stort bolag med många medarbetare och team. I början fanns det en oro för att det skulle bli svårt att få ihop möten med andra i företaget, men det har fungerat bra. Även om dagen är blockerad i kalendern är det fritt fram att boka möten även på tisdagar.

– Jag har aldrig lyckats hålla dagen helt mötesfri, men det positiva har varit att dagen ändå präglats av betydligt färre möten än vanligt, och de möten jag tagit har varit sådana som jag själv har valt att prioritera. Att dagen ligger blockerad i min kalender har respekterats, på så sätt har jag fått mer kontroll över vad jag vill använda den dagen till, säger Linn Johansson.

Om och när teamet återgår till kontoret på heltid, nu när restriktionerna släpps, kommer inte att avgöra om modellen med en mötesfri dag i veckan blir bestående. Linn Johansson tror att det viktigaste är att man fortsätter att diskutera hur man frigör tid för arbetsuppgifter som kräver kreativitet, strategiskt tänkande och eftertanke.

– Det behöver kanske inte vara en hel dag, det fungerar nog lika bra att blockera arbetstid i kalendern, men då ska man vara noga med att göra det också. Att avsätta en specifik dag gjorde att det blev av för mig, säger hon.

Anna Bartholf, avdelningschef på Brand & Marketing, ser även andra fördelar med att teamet har testat en mötesfri dag i veckan.

– Det viktigaste har varit att visa för varandra att det går att ta kontroll över en situation och en känsla genom att göra en konkret förändring. Jag uppmuntrar gärna till att våga testa nya grepp för att nå nya och andra typer av resultat. Nu ska vi utvärdera våra mötesfria tisdagar och så får vi se om behovet finns kvar – om det är något vi fortsätter med eller om vi testar något annat, säger hon.

Arbetsdag utan möten

➧ Sedan i mitten av 2010-talet har trenden med en mötesfri dag i veckan vuxit sig allt starkare. Shopify var ett av de företag som var tidigt ute. Facebook införde det under pandemin.

➧ Det ökade hemarbetet har bidragit till att fler provar modellen. Många upplever att de digitala mötena går i ett och att det är svårt att hinna fokusera på själva jobbet.

➧ Syftet med en mötesfri dag i veckan är att skapa obruten arbetstid för reflektion, djuparbete och kreativt tänkande.

➧ Poängen är att en fast dag i veckan gör modellen långsiktigt hållbar.

 

Fotnot: Linn Johansson och Anna Bartholf har båda svarat på våra frågor via e-post, något de menar också är ett sätt att underlätta och själv styra sin arbetsdag.

 

Text: Ulrika Sundström

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

De reser i arbetet – betalar med sin fritid

Fälttekniker i telekombranschen får inte lön för restid till och från sina uppdrag – i stället får de offra sin fritid. Det vill Unionen ändra på.
Ola Rennstam Publicerad 20 mars 2025, kl 13:05
Restid inte arbetstid. Fältteknikerna Fältteknikerna Nicklas Nordin och Marcus Olsson jobbar på telekombolaget Eltel i Östersund och har hela Jämtland och Härjedalen som uppdragsområde.
Fältteknikerna Marcus Olsson och Nicklas Nordin i Östersund på väg ut på uppdrag i arbetsgivarens bil. De får ingen lön för restiden ut på uppdrag eftersom det inte räknas som arbetstid. Unionen kräver att det ändras och att teknikerna ges tillräcklig tid för vila och återhämtning. Foto: Linnea Vesterlund.

AVTAL 2025
Mil efter mil. Ofta på dåliga och hala vägar. Fältteknikerna Nicklas Nordin och Marcus Olsson jobbar på telekombolaget Eltel i Östersund och har hela Jämtland och Härjedalen som uppdragsområde. Deras jobb är att reparera eller installera fiber vid nätverksstationer.

– Det kan röra sig som om upp mot två timmar bakom ratten – enkel väg. Det blir verkligen långa dagar, det är jobbigt särskilt som förälder att man är borta mycket från familjen, säger Nicklas Nordin.

”Rimligt att ha full lön för den tid vi reser”

Man skulle kunna tro att den som åker ut på ett uppdrag på arbetsgivarens initiativ och i företagets fordon gör det på arbetstid och med full lön. Men för fälttekniker i telekombranschen är det inte riktigt så, i stället sker bilresorna till stor del på teknikernas fritid. Som kompensation får de så kallad restidsersättning, som utgör en bråkdel av deras ordinarie timlön.

– Om jag har tre timmars restid fram och tillbaka får jag två timmars restidsersättning och en timma lön. Det känns inte jätteroligt att ta två timmar av min fritid och få en tredjedel betalt för tiden, säger Marcus Olsson.

Kollegan Nicklas Nordin instämmer:

– Det vore rimligt att ha full lön för den tid vi reser. Jag kan ha viss förståelse för att det kan vara svårt ekonomiskt för bolaget när vi har så långa avstånd. Men de borde åtminstone kunna höja vår restidsersättning, säger han.

För kort dygnsvila efter långa resor

Att resorna till och från arbetet vid IT-anläggningarna ute i skog och mark inte räknas som arbetstid får även konsekvenser för fältteknikernas dygnsvila. Vilan börjar nämligen räknas när arbetspasset är slut – det vill säga ute i fält. Tiden när teknikerna sitter bakom ratten och avverkar bilfärden hem räknas in i vilotiden.

– Att köra bil efter en hel arbetsdag ger absolut ingen vila eller återhämtning, man är ofta ganska mosig då efter all problemlösning. Vår dygnsvila borde rimligen inledas när man är hemma igen, i synnerhet då man jobbat natt efter ett ordinarie arbetspass, säger Marcus Olsson.

Fältteknikerna kallas ofta ut för att jobba natt – efter en hel arbetsdag. Efter att ha kommit hem framåt småtimmarna är det svårt att jobba som vanligt dagen därpå, berättar Marcus Olsson.

– Ibland får jag fyra timmars sömn efter ett nattpass innan jag ska upp och jobba igen. För att få möjlighet att vila ut ordentligt dagen efter måste jag använda min intjänade komptid och det känns inte så himla bra.

”Den som är på uppdrag i arbetsgivarens bil ska uppbära lön”

Unionenklubben på Eltel har åtskilliga gånger tagit upp fältteknikernas situation med arbetsgivaren. Genom lokala överenskommelser har facket lyckats få till ersättning vid restid, men klubbordförande Björn Tallberg håller med fältteknikerna om att ersättningsnivån är för låg och allra helst borde vara i form av lön.

– Det är en viktig princip att den som är på uppdrag i arbetsgivarens bil är i tjänst och ska uppbära lön, säger han.

Trötta förare fara i trafiken

De långa bilresorna påverkar också trafiksäkerheten. Marcus och Nicklas berättar att de på grund av trötthet ibland är tvungna att stanna vid vägkanten. Björn Tallberg betonar vikten av att få till ett bättre skydd för dem som har långa resor så att de får ett hållbart arbetsliv och tillräcklig återhämtning.

Björn Tallberg

– Det här handlar om en liten grupp lojala medarbetare som offrar sin fritid för arbetsgivaren. Trafiksäkerheten är en annan jätteviktig aspekt här och att få tillräcklig dygnsvila för våra medlemmar.

Klubben har samtidigt förståelse för att arbetsgivaren måste tänka på lönsamheten och menar att den återhållsamma restidsersättningen är ett sätt för bolaget att få ihop affären.

– Det råder hård konkurrens i vår bransch och marginalerna är små. Om villkoren ska kunna förbättras måste det ske i de centrala kollektivavtalen så att de blir lika för alla telekomföretag, säger Björn Tallberg.

Unionen: "Resor ska räknas som arbetstid"

Förbundet driver frågan centralt om rätten till ostörd fritid gentemot arbetsgivarorganisationen Tech Sverige. I årets avtalsrörelse kräver Unionen att restiden ska räknas in i den sammanlagda veckoarbetstiden, ett krav som man även drev i förra avtalsrörelsen utan att lyckas få arbetsgivarsidan på telekom att ändra sig. 

Ia Hamn

– Det förekommer mycket restid i branschen, tid som ligger utanför den ordinarie arbetstiden och som inkräktar på våra medlemmars fritid. Vi vill se stärkta regler kring arbetstid och restid kopplat till ett socialt liv. Alltså att arbetsgivaren är skyldig att planera in återhämtning och se till att det går att förena arbete med familj och fritid, säger Ia Hamn, central ombudsman på Unionen. 

Enligt Unionen har områdena som fältteknikerna ska täcka blivit större på senare år varpå de måste resa allt längre sträckor.

– Om du reser långt fem dagar i veckan ökar arbetsmiljörisker som att man somnar bakom ratten eller skadar sig i arbetet. Det ger verkligen inte vila och återhämtning under tiden man reser, säger Ia Hamn.

En del arbetsgivare menar att återhämtningen oftast löser sig lokalt med förstående chefer, men enligt Unionen är det inget hållbart argument.

– Vi vill att det ska vara samma förutsättningar, oavsett var man jobbar. Att våra medlemmar får återhämtning ska inte hänga på att man har en schyst chef.

Unionens krav inom Telekomavtalet

  • Löneökningar 4,2 %
  • Avsättning till arbetstidsförkortning. 
  • Rätt till ostörd fritid genom stärkta regler för arbetstid och restid.

Unionen har cirka 9 000 medlemmar i telekombranschen.

Arbetsgivarna vill inte kommentera

Varken Eltel eller Tech Sverige vill ställa upp på en intervju och svara på Kollegas frågor om fältteknikernas arbetsvillkor. I en skriftlig kommentar svarar Tech Sveriges förhandlingschef Einar Humlin:

“Vi har en pågående dialog med våra motparter och ser vikten av en god balans i arbetslivet, där frågor som restid och återhämtning är en del av helheten. Detta hanteras inom ramen för gällande regelverk och kollektivavtal. Vi kommenterar dock inte specifika krav under pågående förhandlingar.”

Vad räknas som restid?

  • Om du ska arbeta på ett annat ställe än din ordinarie arbetsplats och behöver resa dit utanför din ordinarie arbetstid så kallas tiden som går åt till själva resan för restid. I det inkluderas väntetider mellan till exempel bussar och flyg samt vid tågbyten och liknande.
  • Restid utanför din ordinarie arbetstid räknas som huvudregel inte som arbetstid. Om du däremot reser under din ordinarie arbetstid, så betraktas det som arbetstid.
  • Om du har rätt till restidsersättning är det viktigt att ha koll på vilka timmar som räknas som restid.
  • Läs mer om restid här.

KÄLLA: Unionen