Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Så säger du nej till möten

Kan jag tacka nej till ett möte på jobbet? Det borde du kunna. Särskilt om syftet är oklart eller du inte behövs. Här är tipsen på hur och när du kan neka ett jobbmöte!
Petra Rendik Publicerad
Colourbox
Är din kalender sprängfylld av möten? Ibland kan det vara nödvändigt att sålla och prioritera de möten där du verkligen behövs. Colourbox

Du sitter på ett möte på jobbet och undrar vad du gör där egentligen. Det är faktiskt en högst relevant fråga. Möten fyller ofta en viktig funktion, det är bra verktyg som kan vara kreativa, stärkande och inte minst nödvändiga. Men de kan också, alldeles för ofta, vara motsatsen. Tråkiga, trötta och ineffektiva.

En undersökning från förra året visar att vi ägnar fyra veckor per person och år åt onödiga möten, som varken har syfte eller mål och där man mest sitter med som åskådare.

Men nu börjar fler företag ifrågasätta sin möteskultur. Går det att göra på ett annat vis? Att inte alls ha möten eller åtminstone mer sällan? Vissa har infört mötesfria dagar, och det finns arbetsplatser där det är uttalat okej att avstå mötet.

Teslas grundare Elon Musk har uppmanat sina medarbetare att dra ner på möten och att till och med lämna en sammankomst som inte ger något. Har du inget att tillföra – gå därifrån.

Men om du inte jobbar på Tesla får du här några tips på hur du säger nej eller lämnar ett möte.

När?

  • Om mötet helt saknar tidsplan och agenda bör du kunna säga nej. Eller åtminstone kräva att i förväg få veta syftet med mötet.
  • Harvard Business Review tipsar om att du ska ställa dig tre frågor innan ett möte: Är det värdefullt? Är det verkligen du som ska gå? Är det prioriterat för dig just nu?
  • Svarar du inte ja på någon av frågarna bör du kanske avstå.

Hur?

  • Att hata möten i allmänhet kommer du inte långt på. Vissa möten måste du gå på. Men kanske kan de hållas i annan form? Vässa argumenten och skippa gnället. Diskutera möteskulturen på jobbet. Att man alltid har gjort på ett visst sätt på samma dag i veckan betyder det inte att det behöver fortsätta så. Skapa gemensamma spelregler för hur möten ska hållas och när det är okej att inte närvara. Se till att alla vet vad som gäller. Kanske är en mötespolicy nödvändig?
  • Vet du inte vad du har på mötet att göra så borde du kunna säga nej. Prata med din chef eller med den som kallar till mötet. Förklara hur du tänker. Var tydlig och trevlig. Be om syfte och mål. Fråga om du måste vara med på hela mötet? Kanske slutar det med att du ändå går. Eller att hela mötet ställs in för att det i slutändan inte behövs.
  • Rena informationsmöten kan vara ett alternativ att avstå när du har mycket annat att göra. Information kan du skaffa dig i efterhand. Ta eget ansvar för det bara.

 

Till dig som är chef

  • Kalla till möten med omsorg. Vilka behövs? Kan ni vara utan något? Vilka ska vara med?
  • Var tydlig med vilka regler som gäller. Är det okej att säga nej så ska ett nej inte få konsekvenser.
  • Var öppen för diskussion. Våga ändra och laborerar med möteskulturen.
  • Reflektera efteråt. Vad kan göras bättre nästa gång?
  • Lär dig och se till att dina medarbetare också kan hantera digitala verktyg som underlättar kommunikation.

Vad säger juristen?

Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen:

Om din arbetsgivare bedömer att du bör vara med på ett möte så är du i normalfallet skyldig att vara det. Men sedan kan du sakligt argumentera till varför du inte bedömer att din närvaro behövs.

Om du rent faktiskt inte kan vara med så är det en sak. Men om du utan giltiga skäl och utan att ha meddelat din arbetsgivare att du uteblir kan det få konsekvenser för din anställning. Men det spelar också i sammanhanget roll hur tydlig arbetsgivaren varit med att din närvaro är obligatorisk.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Distansjobbare sover mer

Jobbar du hemifrån? Grattis! Då sover du 24 minuter mer per dygn än den som pendlar till jobbet. Det visar en ny undersökning av brittiska Office for National Statistics. Distansarbetare ägnar sig också mer åt motion.
Torbjörn Tenfält Publicerad 27 januari 2025, kl 06:01
En kvinna sträcker på sig efter en god natts sömn till vänster, till höger en kvinna i videomöte vid sitt köksbord.
Distansarbete ger bättre sömn: Forskning visar att hemmajobbare sover mer och mår bättre. Läs mer om hur distansarbete påverkar din hälsa. Foto: Colourbox.

Mer än en fjärdedel av de yrkesverksamma britterna arbetade en eller flera dagar på distans under hösten 2024. Tack vare hybridarbetet frigjorde de nästan en timme om dagen och knappt hälften av tiden tillbringade de i sängen.

Det framgår av svaren på de frågor som Office for National Statistics ­– Storbritanniens motsvarighet till svenska SCB ­– ställde i en "time use study" under oktober till drygt 3000 britter. Drygt 500 av svaren ligger till grund för slutsatserna.

Hemmajobbare tränar mer

Förutom i genomsnitt 24 minuter extra sömn varje natt får hemmajobbarna också tid att ägna en kvart mer åt träning och motion än de skulle hinna om de dagligen pendlade till arbetsplatsen.

Att enbart arbeta hemifrån har gradvis blivit mer ovanligt under åren efter pandemin. I oktober var det bara 13 procent av de yrkesverksamma britterna som fullt ut jobbade på distans.

Fler föräldrar jobbar hemifrån

Av de totalt 28 procent som nu har någon form av hybridlösning med arbete både hemifrån och på jobbet är andelen föräldrar högre (35 procent) än andelen personer utan barn (24 procent).

Siffrorna från Office for National Statistics (ONS) visar även att papporna distansarbetar i högre grad (41 procent) än mammorna (30 procent). Vad skillnaden beror på har ONS ingen förklaring till.

Chefer, högutbildade och personer över 30 jobbar också mer på distans än andra grupper.

Undersökningen omfattar personer som arbetar minst sju timmar per dag. Resultatet tyder på att de som jobbar hemifrån i genomsnitt ägnar tio minuter mindre åt arbeta än de som är på arbetsplatsen. Samtidigt framhåller ONS att de svarandes uppskattningar i det fallet inte var tillräckligt exakta för att det ska gå att dra några säkra slutsatser.