Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Så säger du nej till möten

Kan jag tacka nej till ett möte på jobbet? Det borde du kunna. Särskilt om syftet är oklart eller du inte behövs. Här är tipsen på hur och när du kan neka ett jobbmöte!
Petra Rendik Publicerad
Colourbox
Är din kalender sprängfylld av möten? Ibland kan det vara nödvändigt att sålla och prioritera de möten där du verkligen behövs. Colourbox

Du sitter på ett möte på jobbet och undrar vad du gör där egentligen. Det är faktiskt en högst relevant fråga. Möten fyller ofta en viktig funktion, det är bra verktyg som kan vara kreativa, stärkande och inte minst nödvändiga. Men de kan också, alldeles för ofta, vara motsatsen. Tråkiga, trötta och ineffektiva.

En undersökning från förra året visar att vi ägnar fyra veckor per person och år åt onödiga möten, som varken har syfte eller mål och där man mest sitter med som åskådare.

Men nu börjar fler företag ifrågasätta sin möteskultur. Går det att göra på ett annat vis? Att inte alls ha möten eller åtminstone mer sällan? Vissa har infört mötesfria dagar, och det finns arbetsplatser där det är uttalat okej att avstå mötet.

Teslas grundare Elon Musk har uppmanat sina medarbetare att dra ner på möten och att till och med lämna en sammankomst som inte ger något. Har du inget att tillföra – gå därifrån.

Men om du inte jobbar på Tesla får du här några tips på hur du säger nej eller lämnar ett möte.

När?

  • Om mötet helt saknar tidsplan och agenda bör du kunna säga nej. Eller åtminstone kräva att i förväg få veta syftet med mötet.
  • Harvard Business Review tipsar om att du ska ställa dig tre frågor innan ett möte: Är det värdefullt? Är det verkligen du som ska gå? Är det prioriterat för dig just nu?
  • Svarar du inte ja på någon av frågarna bör du kanske avstå.

Hur?

  • Att hata möten i allmänhet kommer du inte långt på. Vissa möten måste du gå på. Men kanske kan de hållas i annan form? Vässa argumenten och skippa gnället. Diskutera möteskulturen på jobbet. Att man alltid har gjort på ett visst sätt på samma dag i veckan betyder det inte att det behöver fortsätta så. Skapa gemensamma spelregler för hur möten ska hållas och när det är okej att inte närvara. Se till att alla vet vad som gäller. Kanske är en mötespolicy nödvändig?
  • Vet du inte vad du har på mötet att göra så borde du kunna säga nej. Prata med din chef eller med den som kallar till mötet. Förklara hur du tänker. Var tydlig och trevlig. Be om syfte och mål. Fråga om du måste vara med på hela mötet? Kanske slutar det med att du ändå går. Eller att hela mötet ställs in för att det i slutändan inte behövs.
  • Rena informationsmöten kan vara ett alternativ att avstå när du har mycket annat att göra. Information kan du skaffa dig i efterhand. Ta eget ansvar för det bara.

 

Till dig som är chef

  • Kalla till möten med omsorg. Vilka behövs? Kan ni vara utan något? Vilka ska vara med?
  • Var tydlig med vilka regler som gäller. Är det okej att säga nej så ska ett nej inte få konsekvenser.
  • Var öppen för diskussion. Våga ändra och laborerar med möteskulturen.
  • Reflektera efteråt. Vad kan göras bättre nästa gång?
  • Lär dig och se till att dina medarbetare också kan hantera digitala verktyg som underlättar kommunikation.

Vad säger juristen?

Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen:

Om din arbetsgivare bedömer att du bör vara med på ett möte så är du i normalfallet skyldig att vara det. Men sedan kan du sakligt argumentera till varför du inte bedömer att din närvaro behövs.

Om du rent faktiskt inte kan vara med så är det en sak. Men om du utan giltiga skäl och utan att ha meddelat din arbetsgivare att du uteblir kan det få konsekvenser för din anställning. Men det spelar också i sammanhanget roll hur tydlig arbetsgivaren varit med att din närvaro är obligatorisk.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

De reser i arbetet – betalar med sin fritid

Fälttekniker i telekombranschen får inte lön för restid till och från sina uppdrag – i stället får de offra sin fritid. Det vill Unionen ändra på.
Ola Rennstam Publicerad 20 mars 2025, kl 13:05
Restid inte arbetstid. Fältteknikerna Fältteknikerna Nicklas Nordin och Marcus Olsson jobbar på telekombolaget Eltel i Östersund och har hela Jämtland och Härjedalen som uppdragsområde.
Fältteknikerna Marcus Olsson och Nicklas Nordin i Östersund på väg ut på uppdrag i arbetsgivarens bil. De får ingen lön för restiden ut på uppdrag eftersom det inte räknas som arbetstid. Unionen kräver att det ändras och att teknikerna ges tillräcklig tid för vila och återhämtning. Foto: Linnea Vesterlund.

AVTAL 2025
Mil efter mil. Ofta på dåliga och hala vägar. Fältteknikerna Nicklas Nordin och Marcus Olsson jobbar på telekombolaget Eltel i Östersund och har hela Jämtland och Härjedalen som uppdragsområde. Deras jobb är att reparera eller installera fiber vid nätverksstationer.

– Det kan röra sig som om upp mot två timmar bakom ratten – enkel väg. Det blir verkligen långa dagar, det är jobbigt särskilt som förälder att man är borta mycket från familjen, säger Nicklas Nordin.

”Rimligt att ha full lön för den tid vi reser”

Man skulle kunna tro att den som åker ut på ett uppdrag på arbetsgivarens initiativ och i företagets fordon gör det på arbetstid och med full lön. Men för fälttekniker i telekombranschen är det inte riktigt så, i stället sker bilresorna till stor del på teknikernas fritid. Som kompensation får de så kallad restidsersättning, som utgör en bråkdel av deras ordinarie timlön.

– Om jag har tre timmars restid fram och tillbaka får jag två timmars restidsersättning och en timma lön. Det känns inte jätteroligt att ta två timmar av min fritid och få en tredjedel betalt för tiden, säger Marcus Olsson.

Kollegan Nicklas Nordin instämmer:

– Det vore rimligt att ha full lön för den tid vi reser. Jag kan ha viss förståelse för att det kan vara svårt ekonomiskt för bolaget när vi har så långa avstånd. Men de borde åtminstone kunna höja vår restidsersättning, säger han.

För kort dygnsvila efter långa resor

Att resorna till och från arbetet vid IT-anläggningarna ute i skog och mark inte räknas som arbetstid får även konsekvenser för fältteknikernas dygnsvila. Vilan börjar nämligen räknas när arbetspasset är slut – det vill säga ute i fält. Tiden när teknikerna sitter bakom ratten och avverkar bilfärden hem räknas in i vilotiden.

– Att köra bil efter en hel arbetsdag ger absolut ingen vila eller återhämtning, man är ofta ganska mosig då efter all problemlösning. Vår dygnsvila borde rimligen inledas när man är hemma igen, i synnerhet då man jobbat natt efter ett ordinarie arbetspass, säger Marcus Olsson.

Fältteknikerna kallas ofta ut för att jobba natt – efter en hel arbetsdag. Efter att ha kommit hem framåt småtimmarna är det svårt att jobba som vanligt dagen därpå, berättar Marcus Olsson.

– Ibland får jag fyra timmars sömn efter ett nattpass innan jag ska upp och jobba igen. För att få möjlighet att vila ut ordentligt dagen efter måste jag använda min intjänade komptid och det känns inte så himla bra.

”Den som är på uppdrag i arbetsgivarens bil ska uppbära lön”

Unionenklubben på Eltel har åtskilliga gånger tagit upp fältteknikernas situation med arbetsgivaren. Genom lokala överenskommelser har facket lyckats få till ersättning vid restid, men klubbordförande Björn Tallberg håller med fältteknikerna om att ersättningsnivån är för låg och allra helst borde vara i form av lön.

– Det är en viktig princip att den som är på uppdrag i arbetsgivarens bil är i tjänst och ska uppbära lön, säger han.

Trötta förare fara i trafiken

De långa bilresorna påverkar också trafiksäkerheten. Marcus och Nicklas berättar att de på grund av trötthet ibland är tvungna att stanna vid vägkanten. Björn Tallberg betonar vikten av att få till ett bättre skydd för dem som har långa resor så att de får ett hållbart arbetsliv och tillräcklig återhämtning.

Björn Tallberg

– Det här handlar om en liten grupp lojala medarbetare som offrar sin fritid för arbetsgivaren. Trafiksäkerheten är en annan jätteviktig aspekt här och att få tillräcklig dygnsvila för våra medlemmar.

Klubben har samtidigt förståelse för att arbetsgivaren måste tänka på lönsamheten och menar att den återhållsamma restidsersättningen är ett sätt för bolaget att få ihop affären.

– Det råder hård konkurrens i vår bransch och marginalerna är små. Om villkoren ska kunna förbättras måste det ske i de centrala kollektivavtalen så att de blir lika för alla telekomföretag, säger Björn Tallberg.

Unionen: "Resor ska räknas som arbetstid"

Förbundet driver frågan centralt om rätten till ostörd fritid gentemot arbetsgivarorganisationen Tech Sverige. I årets avtalsrörelse kräver Unionen att restiden ska räknas in i den sammanlagda veckoarbetstiden, ett krav som man även drev i förra avtalsrörelsen utan att lyckas få arbetsgivarsidan på telekom att ändra sig. 

Ia Hamn

– Det förekommer mycket restid i branschen, tid som ligger utanför den ordinarie arbetstiden och som inkräktar på våra medlemmars fritid. Vi vill se stärkta regler kring arbetstid och restid kopplat till ett socialt liv. Alltså att arbetsgivaren är skyldig att planera in återhämtning och se till att det går att förena arbete med familj och fritid, säger Ia Hamn, central ombudsman på Unionen. 

Enligt Unionen har områdena som fältteknikerna ska täcka blivit större på senare år varpå de måste resa allt längre sträckor.

– Om du reser långt fem dagar i veckan ökar arbetsmiljörisker som att man somnar bakom ratten eller skadar sig i arbetet. Det ger verkligen inte vila och återhämtning under tiden man reser, säger Ia Hamn.

En del arbetsgivare menar att återhämtningen oftast löser sig lokalt med förstående chefer, men enligt Unionen är det inget hållbart argument.

– Vi vill att det ska vara samma förutsättningar, oavsett var man jobbar. Att våra medlemmar får återhämtning ska inte hänga på att man har en schyst chef.

Unionens krav inom Telekomavtalet

  • Löneökningar 4,2 %
  • Avsättning till arbetstidsförkortning. 
  • Rätt till ostörd fritid genom stärkta regler för arbetstid och restid.

Unionen har cirka 9 000 medlemmar i telekombranschen.

Arbetsgivarna vill inte kommentera

Varken Eltel eller Tech Sverige vill ställa upp på en intervju och svara på Kollegas frågor om fältteknikernas arbetsvillkor. I en skriftlig kommentar svarar Tech Sveriges förhandlingschef Einar Humlin:

“Vi har en pågående dialog med våra motparter och ser vikten av en god balans i arbetslivet, där frågor som restid och återhämtning är en del av helheten. Detta hanteras inom ramen för gällande regelverk och kollektivavtal. Vi kommenterar dock inte specifika krav under pågående förhandlingar.”

Vad räknas som restid?

  • Om du ska arbeta på ett annat ställe än din ordinarie arbetsplats och behöver resa dit utanför din ordinarie arbetstid så kallas tiden som går åt till själva resan för restid. I det inkluderas väntetider mellan till exempel bussar och flyg samt vid tågbyten och liknande.
  • Restid utanför din ordinarie arbetstid räknas som huvudregel inte som arbetstid. Om du däremot reser under din ordinarie arbetstid, så betraktas det som arbetstid.
  • Om du har rätt till restidsersättning är det viktigt att ha koll på vilka timmar som räknas som restid.
  • Läs mer om restid här.

KÄLLA: Unionen