Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Så säger du nej till möten

Kan jag tacka nej till ett möte på jobbet? Det borde du kunna. Särskilt om syftet är oklart eller du inte behövs. Här är tipsen på hur och när du kan neka ett jobbmöte!
Petra Rendik Publicerad
Colourbox
Är din kalender sprängfylld av möten? Ibland kan det vara nödvändigt att sålla och prioritera de möten där du verkligen behövs. Colourbox

Du sitter på ett möte på jobbet och undrar vad du gör där egentligen. Det är faktiskt en högst relevant fråga. Möten fyller ofta en viktig funktion, det är bra verktyg som kan vara kreativa, stärkande och inte minst nödvändiga. Men de kan också, alldeles för ofta, vara motsatsen. Tråkiga, trötta och ineffektiva.

En undersökning från förra året visar att vi ägnar fyra veckor per person och år åt onödiga möten, som varken har syfte eller mål och där man mest sitter med som åskådare.

Men nu börjar fler företag ifrågasätta sin möteskultur. Går det att göra på ett annat vis? Att inte alls ha möten eller åtminstone mer sällan? Vissa har infört mötesfria dagar, och det finns arbetsplatser där det är uttalat okej att avstå mötet.

Teslas grundare Elon Musk har uppmanat sina medarbetare att dra ner på möten och att till och med lämna en sammankomst som inte ger något. Har du inget att tillföra – gå därifrån.

Men om du inte jobbar på Tesla får du här några tips på hur du säger nej eller lämnar ett möte.

När?

  • Om mötet helt saknar tidsplan och agenda bör du kunna säga nej. Eller åtminstone kräva att i förväg få veta syftet med mötet.
  • Harvard Business Review tipsar om att du ska ställa dig tre frågor innan ett möte: Är det värdefullt? Är det verkligen du som ska gå? Är det prioriterat för dig just nu?
  • Svarar du inte ja på någon av frågarna bör du kanske avstå.

Hur?

  • Att hata möten i allmänhet kommer du inte långt på. Vissa möten måste du gå på. Men kanske kan de hållas i annan form? Vässa argumenten och skippa gnället. Diskutera möteskulturen på jobbet. Att man alltid har gjort på ett visst sätt på samma dag i veckan betyder det inte att det behöver fortsätta så. Skapa gemensamma spelregler för hur möten ska hållas och när det är okej att inte närvara. Se till att alla vet vad som gäller. Kanske är en mötespolicy nödvändig?
  • Vet du inte vad du har på mötet att göra så borde du kunna säga nej. Prata med din chef eller med den som kallar till mötet. Förklara hur du tänker. Var tydlig och trevlig. Be om syfte och mål. Fråga om du måste vara med på hela mötet? Kanske slutar det med att du ändå går. Eller att hela mötet ställs in för att det i slutändan inte behövs.
  • Rena informationsmöten kan vara ett alternativ att avstå när du har mycket annat att göra. Information kan du skaffa dig i efterhand. Ta eget ansvar för det bara.

 

Till dig som är chef

  • Kalla till möten med omsorg. Vilka behövs? Kan ni vara utan något? Vilka ska vara med?
  • Var tydlig med vilka regler som gäller. Är det okej att säga nej så ska ett nej inte få konsekvenser.
  • Var öppen för diskussion. Våga ändra och laborerar med möteskulturen.
  • Reflektera efteråt. Vad kan göras bättre nästa gång?
  • Lär dig och se till att dina medarbetare också kan hantera digitala verktyg som underlättar kommunikation.

Vad säger juristen?

Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen:

Om din arbetsgivare bedömer att du bör vara med på ett möte så är du i normalfallet skyldig att vara det. Men sedan kan du sakligt argumentera till varför du inte bedömer att din närvaro behövs.

Om du rent faktiskt inte kan vara med så är det en sak. Men om du utan giltiga skäl och utan att ha meddelat din arbetsgivare att du uteblir kan det få konsekvenser för din anställning. Men det spelar också i sammanhanget roll hur tydlig arbetsgivaren varit med att din närvaro är obligatorisk.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Här jobbar man längst (och kortast) i Europa

Kortare arbetstid har blivit en stor konfliktfråga. Men hur mycket jobbar vi egentligen under ett helt liv? Nya siffror visar att Sverige sticker ut.
Noa Söderberg Publicerad 21 augusti 2025, kl 09:00
Kortare arbetstid: Till vänster en kvinna på kontor med en väckarklocka intill sig. Till höger en man i kostym som håller upp en stor klocka och ser rädd ut.
Unionens medlemmar vill ha kortare arbetstid. Enligt en Novusundersökning vill 63% av Unionens medlemmar att förbundet jobbar hårdare för kortare arbetstid i kommande avtalsrörelse. Foto: Colourbox.

43 år. Så långt är ett genomsnittligt arbetsliv i Sverige, enligt nya siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat.

Det är näst längst i EU – bara nederländare jobbar mer – och en ordentlig bit över EU-genomsnittet på 37,2 år. Om man också räknar in de länder som har ett nära ekonomiskt samarbete med EU så hamnar Island i topp. Där är ett genomsnittligt arbetsliv 46,3 år långt.

Kortare arbetstid – så skiljer det sig mellan länder

I andra änden av listan finns Rumänien, Italien och Bulgarien. Siffrorna följer, med några viktiga undantag, det mönster som brukar återkomma i diskussionen om arbetstid: Ju längre norrut, desto mer arbetstid.

Så varför är det så stor skillnad mellan länderna? Experter som nyhetssajten Euronews har talat med ger flera förklaringar: skillnader i genomsnittlig livslängd, olika pensionssystem, nivån av ålderism och familjepolitiken. Men den främsta förklaringen, enligt myndigheten Eurostat, är det så kallade arbetskraftsdeltagandet. 

Det är ett mått på hur stor andel av befolkningen som har eller försöker få ett jobb. I Sverige och de övriga nordiska länderna är siffran hög. I södra Europa är den betydligt lägre. Ju större del av befolkningen som är en del av arbetsmarknaden, desto längre blir ett genomsnittligt arbetsliv.

Jobbar vi för mycket i Sverige?

Siffrorna landar i en infekterad debatt om arbetstiden i Sverige. Svenskt Näringsliv, Almega, Facken inom industrin och LO har alla försökt räkna ut hur mycket landets anställda jobbar och hur sänkt arbetstid skulle påverka samhället. Slutsatserna har varierat kraftigt.

De nya siffrorna mäter alltså längden på hela arbetslivet. De visar inte hur lång en enskild arbetsdag eller arbetsvecka är i de olika länderna. Ändå är mätmetoden vanlig bland de som räknar på arbetstid, eftersom den ger en överblick, täcker in variationer som kan finnas mellan olika yrken och anställningsformer och gör det lättare att jämföra mellan länder.

Här är länderna där man jobbar längst – och kortast

  1. Island* - 46,3 år
  2. Nederländerna - 43,8 år
  3. Sverige - 43 år
  4. Schweiz* - 42,8 år
  5. Danmark - 42,5 år
  6. Estland - 41,4 år
  7. Norge* - 41,2 år
  8. Irland - 40,4 år
  9. Tyskland - 40 år
  10. Finland - 39,8 år
  11. Malta - 39 år
  12. Cypern - 39 år
  13. Österrike - 38,7 år
  14. Litauen - 38,5 år
  15. Tjeckien - 37,5 år
  16. Ungern - 37,4 år
  17. Lettland - 37,4 år
  18. Frankrike - 37,2 år (EU-snittet)
  19. Slovenien - 37,1 år
  20. Spanien - 36,5 år
  21. Slovakien - 36 år
  22. Luxemburg - 35,6 år
  23. Serbien - 35,5 år
  24. Polen - 35,5 år
  25. Belgien - 35 år
  26. Kroatien - 34,8 år
  27. Grekland - 34,8 år
  28. Bulgarien - 34,8 år
  29. Italien - 32,8 år
  30. Rumänien - 32,7 år
  31. Montenegro** - 32,1 år
  32. Nordmakedonien** - 31,5 år
  33. Turkiet** - 30,2 år

* Medlem i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)

** EU-kandidatland