Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Så undviker du att reta gallfeber med dina mejl

Mejl är en ständig källa till irritation hos anställda. Nio av tio erkänner att de retar upp sig på mejl de tar emot, visar en undersökning.
Johanna Rovira Publicerad
Vett och etikett i mejl som alla bör känna till. Irritera inte andra med dina mejl.
Efter semestern väntar ofta en full inkorg. En undersökning visar att det som stör mest med e-post är dåligt språk, sena svar och onödiga versaler. Så här undviker du att irritera kollegorna. Foto: Colourbox.

Första dagen efter semestern och det ligger 2082 olästa mejl i inkorgen. Frånvarobesked och spamfilter i all ära, mejlen hamnar i inkorgen likt förbannat.  Att slänga samtliga olästa i papperskorgen är ett alternativ för den som kan blockera den där gnagande känslan av att det kan dölja sig viktig information i horden av erbjudande om stekpannor med non-stick beläggning och rabatt på sololja.  

Andra går in och smygläser mejl under semestern eftersom de inte vill ägna hela första arbetsdagen efter semestern åt att rensa mejl. 

Uselt språk i mejl stör flest

Att få en massa ovidkommande mejl är dock inte det som stör anställda i Sverige mest vad gäller e-posthanteringen, enligt Kantar Sifos webbundersökning. Nio av tio personer som deltagit i undersökningen erkänner att de retar sig på mejl de får, och störst källa till irritation är hur mejlen skrivs – stavfel och kackig grammatik sätter känslor i svall hos 59 procent av de tillfrågade. 

Sena svar kommer på god andraplats, tätt följt av otyget att skriva med VERSALER, enligt undersökningen som beställts av webbhotellet Strato. Webbhotellet uppmanar anställda att skippa versalerna och föreslår dessutom att man alltid ska inleda med hälsningsfrasen ”Hej Anders”. (En kvalificerad gissning är dock att just den hälsningsfrasen lär irritera majoriteten av alla som inte heter Anders). 

Som avslutningsfras bör man, enligt Strato skriva, Med vänlig hälsning eller Vänliga hälsningar och undvika förkortningen Mvh. 

Var tydlig och kortfattad i mejl

För att undvika ytterligare stresspåslag hos dem du skriver till bör du också vara stringent och hålla dig till ämnet. Texttunga mejl stör nämligen en dryg tredjedel av mottagarna. Otydliga ämnesrader retar gallfeber på nästan lika många, enligt undersökningen. 

Även om du anser att du behärskar konsten att skriva perfekta och harmlösa mejl som knappast kan väcka negativa känslor hos någon, så kan du ha i åtanke att sju av tio tycker att det är svårt att formulera sig i mejl. Dessutom är det omöjligt att vara alla mottagare till lags. En femtedel av de tillfrågade hakar till exempel upp sig på alltför kamratliga tilltal samtidigt som nästan lika många kan gå i gång på motsatsen – för formellt tilltal.

 

Vett och etikett för mejl som alla bör känna till: 

  • Svara i tid
  • Glöm inte hälsningsfras/avslutningsfras
  • Tydlig ämnesrubrik
  • Skriv kort
  • Korrläs innan du skickar
  • SKRIK INTE (använd gemener)
  • Skicka till rätt mottagare
  • Spamma inte

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

8 tips - så jobbar du hjärnsmart vid skärmen

Blir du helt slut av jobbet vid datorn? Hjärnforskaren tipsar om hur du jobbar skärmsmart så att hjärnan håller över tid.
Elisabeth Brising Publicerad 17 mars 2025, kl 06:01
En man med huvudvärk på sin arbetsplats.
Blir du helt seg i kolan och får lätt huvudvärk av arbetet vid datorn. Jobba mer skärmsmart med de här tipsen från en hjärnforskare. Foto: Shutterstock
Sissela Nutley
Sissela Nutley, hjärnforskare. Foto: Lina Eidenberg Adamo

Blir det långa dagar vid skrivbordet? Det är inte alltid lång skärmtid ger bättre resultat. Vår kognition kräver både variation och vila under arbetsdagen. Sissela Nutley, hjärnforskare vid Karolinska institutet, tipsar om hur du jobbar hjärnsmart. 

1. Fokustid på förmiddagen 

Din bästa tid för kognitivt komplicerade jobbuppgifter är på förmiddagen då vi har ett kortisolpåslag som hjälper hjärnans koncentration. 

2. Möten och rutinjobb efter lunch

På eftermiddagen passar det bäst att ha möten, mejlkorgstid och jobba med rutinuppgifter som inte kräver samma starka fokus. Planera för mindre skärmtid på eftermiddagen. 

3. Håll möten 45 minuter eller mindre

Sätt in standardläget för ett möte på 45 minuter eller bara 25 och ta sedan en rörelsepaus innan ni fortsätter. Avsätt inte en timme av bara farten. 

4. Många kortpauser

Var tjugonde minut ska du lyfta blicken minst 20 sekunder från skärmen för ögonens skull. Koncentrationsförmågan är bara på topp i högst 25 minuter i taget för något lite tråkigt. Res dig en gång i halvtimmen, titta ut och gör några tåhävningar. 

5. Gå inte från en skärm till en annan

Ta inte en paus från jobbet genom att kolla i din privata telefon, i alla fall inte jämt. För att det ska vara en bra paus för hjärnan ska aktiviteten vara en motsats till det du gjorde nyss. Som rörelse, vila eller social gemenskap.

6. Undvik boka möten på varandra

Lägg alltid in paus mellan möten. Under pandemin såg hjärnforskare att digitala möten utan paus emellan ökade stressen, vilket syntes i hjärnaktivitet och lägre engagemang. Men med bara tio minuters mindfulness-paus mellan mötena neutraliserades stressen. 

7. Ta kontroll över notiserna - och dig själv

Stäng av program och notiser du inte behöver när du ska koncentrera dig på en uppgift. Planera in när du ska använda vilka program. Våga stänga av och vara otillgänglig periodvis. 

8. Har du problem – snacka med chefen eller facket

Prata om hur det digitala arbetssättet och systemen påverkar arbetet och din hälsa. Fyll på med kunskap om hur arbetsplatsen kan förebygga hjärnstress och sjukskrivningar.