Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Så undviker du att reta gallfeber med dina mejl

Mejl är en ständig källa till irritation hos anställda. Nio av tio erkänner att de retar upp sig på mejl de tar emot, visar en undersökning.
Johanna Rovira Publicerad
Vett och etikett i mejl som alla bör känna till. Irritera inte andra med dina mejl.
Efter semestern väntar ofta en full inkorg. En undersökning visar att det som stör mest med e-post är dåligt språk, sena svar och onödiga versaler. Så här undviker du att irritera kollegorna. Foto: Colourbox.

Första dagen efter semestern och det ligger 2082 olästa mejl i inkorgen. Frånvarobesked och spamfilter i all ära, mejlen hamnar i inkorgen likt förbannat.  Att slänga samtliga olästa i papperskorgen är ett alternativ för den som kan blockera den där gnagande känslan av att det kan dölja sig viktig information i horden av erbjudande om stekpannor med non-stick beläggning och rabatt på sololja.  

Andra går in och smygläser mejl under semestern eftersom de inte vill ägna hela första arbetsdagen efter semestern åt att rensa mejl. 

Uselt språk i mejl stör flest

Att få en massa ovidkommande mejl är dock inte det som stör anställda i Sverige mest vad gäller e-posthanteringen, enligt Kantar Sifos webbundersökning. Nio av tio personer som deltagit i undersökningen erkänner att de retar sig på mejl de får, och störst källa till irritation är hur mejlen skrivs – stavfel och kackig grammatik sätter känslor i svall hos 59 procent av de tillfrågade. 

Sena svar kommer på god andraplats, tätt följt av otyget att skriva med VERSALER, enligt undersökningen som beställts av webbhotellet Strato. Webbhotellet uppmanar anställda att skippa versalerna och föreslår dessutom att man alltid ska inleda med hälsningsfrasen ”Hej Anders”. (En kvalificerad gissning är dock att just den hälsningsfrasen lär irritera majoriteten av alla som inte heter Anders). 

Som avslutningsfras bör man, enligt Strato skriva, Med vänlig hälsning eller Vänliga hälsningar och undvika förkortningen Mvh. 

Var tydlig och kortfattad i mejl

För att undvika ytterligare stresspåslag hos dem du skriver till bör du också vara stringent och hålla dig till ämnet. Texttunga mejl stör nämligen en dryg tredjedel av mottagarna. Otydliga ämnesrader retar gallfeber på nästan lika många, enligt undersökningen. 

Även om du anser att du behärskar konsten att skriva perfekta och harmlösa mejl som knappast kan väcka negativa känslor hos någon, så kan du ha i åtanke att sju av tio tycker att det är svårt att formulera sig i mejl. Dessutom är det omöjligt att vara alla mottagare till lags. En femtedel av de tillfrågade hakar till exempel upp sig på alltför kamratliga tilltal samtidigt som nästan lika många kan gå i gång på motsatsen – för formellt tilltal.

 

Vett och etikett för mejl som alla bör känna till: 

  • Svara i tid
  • Glöm inte hälsningsfras/avslutningsfras
  • Tydlig ämnesrubrik
  • Skriv kort
  • Korrläs innan du skickar
  • SKRIK INTE (använd gemener)
  • Skicka till rätt mottagare
  • Spamma inte

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ozempic-ödlans gift är Eric Sundmans arbetsmiljö

Djurvårdaren Eric Sundmans favoritrum är reptilariet på hans arbetsplats Universeum, ”ett hus fullt av nördar” enligt honom själv. Här bor de riktigt giftiga ormarna och ödlorna. Som gilaödlan vars gift är otroligt smärtsamt att uppleva, men som också gett oss läkemedlet Ozempic.
Sandra Lund Publicerad 2 april 2026, kl 06:01
100 000 människor dör varje år av ormbett. Eric Sundman och hans kolleger bär en särskild handske som skydd för ormar som känner av kroppsvärme. – Den är inte helt säker mot bett men ganska, säger han. Foto: Nora Lorek

Varför blev du djurvårdare?

– Det självklara svaret är ju att man brinner för djur. Men här får jag också utbilda besökarna om vilken roll den biologiska mångfalden spelar, och hur den hotas. Ibland handlar det om att arten är hotad, ibland är det miljön den lever i. Som den blå palmhuggormen som lever i träden på Komodoöarna i Indonesien, en hotad ögrupp på grund av klimatförändringarna.

Eric Sundman håller i en stor ödla framför ett skåp i ett arbetsrum.
I studier av Gilaödlan upptäckte man att den äter extremt sällan, men ändå har jämn blodsockernivå. Ur den insikten föddes läkemedlet Ozempic, som alltså härstammar från ödlans gift, som också är väldigt smärtsamt att uppleva. Varje morgon före öppning kontrolleras alla djur, samtliga är journalförda. Eric Sundman ser till deras allmäntillstånd, kollar ögon och duschar dem vid behov.

Foto: Nora Lorek

Hur länge har du varit just här?

– I tio år nu, jag stannar inte på ett jobb jag inte trivs på. Jag har jobbat på djurpark och Västra djursjukhuset tidigare, innan jag blev headhuntad hit. Men jag även arbetat med it och som makeupartist.

 

En färgglad leksaksorm i ett plaströr, som kallas för tubningsrör
Bland hjälpmedlen som finns i reptilariet finns tubningsrör i olika grovlekar. Röret används för att undersöka giftiga reptiler, på så sätt kan de aldrig vända sig och hugga. Då kan veterinären som kommer två gånger varje vecka till Universeum ta blodprov, röntga och ibland även mjölka dem på gift. Foto: Nora Lorek

Varför är ormar kul?

– Det intresset kom redan i femårsåldern, då började jag rita dem. Jag älskade ju djur, men var pälsallergiker. Och så förstod jag inte varför jag skulle tycka illa om dem när så många gör det. Det är vanligt att fascineras av schimpanser för att de är så lika oss, jag är fascinerad av ormar för att de är så olika oss.

Du fascineras också av deras gift.

– Ja, framför allt vad det innehåller. Där finns grunden till nya läkemedel. Som Gilaödlans gift som gett oss succémedicinen Ozempic.

Eric Sundman sitter framför en dator, ovanför hänger en stor skylt med texten "Djurtransport"
80 procent av tiden sitter Eric Sundman vid datorn. Bland annat ansvarar han för djurtransporter. Till sin hjälp har han en enorm databas som i stort sett alla världens djurparker är kopplade till. Här ska han snart skicka ett prov med hajblod till Nerdeländerna. Foto: Nora Lorek

Har du giftormar hemma?

– Jag har haft orm sedan 12-årsåldern, men när jag fick barn rök giftormarna på grund av platsbrist. Ormrummet fick bli barnrum. Men giftormarnas beteendemönster och miljön de kräver är mer intressanta. Det är spännande att få vara med och bygga upp sådana habitat. 

– Däremot tycker jag det är viktigt att barn ska möta orm. Vid ett tillfälle la jag med respekt  för ormen, ned en snok i mitt barns vagn så att han kunde studera den. Mitt barn är inte rädd för ormar alls.

En mörk bild på världens minsta krokodildjur pansarkajmanen som ligger helt stilla i vattnet.
I regnskogsområdet på Universeum i Göteborg finns världens minsta krokodildjur pansarkajmanen. Den kan ligga så här blickstilla ett bra tag. Foto: Nora Lorek

Fobier är ju väldigt vanligt med de här djuren, vad göra?

– Fobi är inte nedärvd utan social. Sorry, men den är någons fel. En professor i psykologi från Göteborgs universitet brukar komma hit med sina studenter och två patienter med fobi. Det har aldrig slaget fel – efter 30–40 minuter håller båda i en orm eller spindel.

Eric Sundman står framför en vägg med olika verktyg som tänger och krokar.
– Mitt favoritverktyg är kroken. Den är lika viktig för mig som penseln är för målaren. Tänger plockar man mest ömsade skinn med, säger Eric Sundman. Foto: Nora Lorek

Om Eric Sundman

GÖR: Djurvårdare på Universeum i Göteborg.

ÅLDER: 46.

BOR: Mölnycke

UTBILDNING: Djurvårdare, läst fristående kurser som etologi på universitet.

FACKLIGT: Klubbordförande och arbetstagarledamot i styrelsen för Universeum AB. 

LÖN: Djurvårdare tjänar normalt mellan 26 300 och 33 400 kronor i månaden, enligt SCB.

Eric Sundman i Unverseums regnskogsmiljö framför en fågel.
En gång i månaden jobbar Eric Sundman helg, då ”driftar man” och utfordrar bland annat djuren i Universeums autentiska regnskogsmiljö. Foto: Nora Lorek