Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Så undviker du att reta gallfeber med dina mejl

Mejl är en ständig källa till irritation hos anställda. Nio av tio erkänner att de retar upp sig på mejl de tar emot, visar en undersökning.
Johanna Rovira Publicerad
Vett och etikett i mejl som alla bör känna till. Irritera inte andra med dina mejl.
Efter semestern väntar ofta en full inkorg. En undersökning visar att det som stör mest med e-post är dåligt språk, sena svar och onödiga versaler. Så här undviker du att irritera kollegorna. Foto: Colourbox.

Första dagen efter semestern och det ligger 2082 olästa mejl i inkorgen. Frånvarobesked och spamfilter i all ära, mejlen hamnar i inkorgen likt förbannat.  Att slänga samtliga olästa i papperskorgen är ett alternativ för den som kan blockera den där gnagande känslan av att det kan dölja sig viktig information i horden av erbjudande om stekpannor med non-stick beläggning och rabatt på sololja.  

Andra går in och smygläser mejl under semestern eftersom de inte vill ägna hela första arbetsdagen efter semestern åt att rensa mejl. 

Uselt språk i mejl stör flest

Att få en massa ovidkommande mejl är dock inte det som stör anställda i Sverige mest vad gäller e-posthanteringen, enligt Kantar Sifos webbundersökning. Nio av tio personer som deltagit i undersökningen erkänner att de retar sig på mejl de får, och störst källa till irritation är hur mejlen skrivs – stavfel och kackig grammatik sätter känslor i svall hos 59 procent av de tillfrågade. 

Sena svar kommer på god andraplats, tätt följt av otyget att skriva med VERSALER, enligt undersökningen som beställts av webbhotellet Strato. Webbhotellet uppmanar anställda att skippa versalerna och föreslår dessutom att man alltid ska inleda med hälsningsfrasen ”Hej Anders”. (En kvalificerad gissning är dock att just den hälsningsfrasen lär irritera majoriteten av alla som inte heter Anders). 

Som avslutningsfras bör man, enligt Strato skriva, Med vänlig hälsning eller Vänliga hälsningar och undvika förkortningen Mvh. 

Var tydlig och kortfattad i mejl

För att undvika ytterligare stresspåslag hos dem du skriver till bör du också vara stringent och hålla dig till ämnet. Texttunga mejl stör nämligen en dryg tredjedel av mottagarna. Otydliga ämnesrader retar gallfeber på nästan lika många, enligt undersökningen. 

Även om du anser att du behärskar konsten att skriva perfekta och harmlösa mejl som knappast kan väcka negativa känslor hos någon, så kan du ha i åtanke att sju av tio tycker att det är svårt att formulera sig i mejl. Dessutom är det omöjligt att vara alla mottagare till lags. En femtedel av de tillfrågade hakar till exempel upp sig på alltför kamratliga tilltal samtidigt som nästan lika många kan gå i gång på motsatsen – för formellt tilltal.

 

Vett och etikett för mejl som alla bör känna till: 

  • Svara i tid
  • Glöm inte hälsningsfras/avslutningsfras
  • Tydlig ämnesrubrik
  • Skriv kort
  • Korrläs innan du skickar
  • SKRIK INTE (använd gemener)
  • Skicka till rätt mottagare
  • Spamma inte

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

7 saker du behöver veta om hörselnedsättning

Hör du sämre? Här är sju anledningar till varför du bör ta dina hörselproblem på allvar.
Johanna Rovira Publicerad 16 juni 2026, kl 06:01
Kvinna med hörapparat
Hörselproblem syns inte – men märks i vardagen och på jobbet. Enligt HRF har 1,8 miljoner i Sverige nedsatt hörsel och nästan hälften är under 65 år. Hjälpmedel och bättre ljudmiljö kan minska belastningen.
Foto: Colourbox

Klagar dina vänner på att du pratar för högt? Eller har du svårt att höra vad kollegorna säger i lunchrummet? Du är inte ensam. 1,8 miljoner personer i Sverige har nedsatt hörsel, visar en ny undersökning från Hörselskadades Riksförbund, HRF. Nästan hälften är under 65 år. Hela 700 000 i Sverige har hörapparat, men uppskattningsvis en miljon människor skulle ha nytta av det. Här är sju skäl att ta din hörsel på allvar. 

 

Lyssna på omgivningen. 

Du märker inte själv när du slutar höra syrsor och vissa frekvenser – det är oftast dina närmaste som gör. Lyssna på dem:

– Mina kollegor tvingade mig mer eller mindre att ta kontakt med hörselvården, säger Jonas Sahlberg, som jobbat inom IT-branschen i hela sitt yrkesliv och är förbundsordförande i HRF. 

 

Vänta inte för länge. 

Ju längre du tvekar, desto svårare blir det att använda hörapparater. Hjärnan vänjer sig snabbt av med ljud, så ljud man inte hört på länge kan bli chockartade att uppleva när man väl hör dem igen. 

– Det tar i snitt tio år innan man tar tag i sin hörselskada. Det är inte bra på något sätt. Många drabbas av hörselstress och går in i väggen. Vi vet att det ofta är hörseln som är problemet vid sjukskrivning för utmattningsdepression, säger Jonas Sahlberg. 

 

Fördröj demensrisken. 

Forskningen är entydig: obehandlad hörselnedsättning är en av de största riskfaktorerna för demens. När hjärnan fokuserar på att tolka ljud och fylla i vad som sägs har den mindre resurser över till att lagra och bearbeta information. När du hör bättre avlastas hjärnan. 

 

Tala ur skägget. 

Berätta om dina problem för arbetskamraterna som eventuellt mumlar i skägget. Förklara varför du inte vill äta på den högljudda lunchrestaurangen eller att du hör bättre om kollegorna pratar en i taget, vända mot dig. Är du öppen med din hörselskada blir allt enklare för alla. 

 

Sök arbetshjälpmedel

Det finns andra hjälpmedel än hörapparater, till exempel bärbara mikrofonsystem som leder ljud från telefon eller konferensrum direkt in till implantat eller hörapparater utan störningar. Är du relativt nyanställd kan du få dessa betalda av Arbetsförmedlingen. Har du jobbat längre än ett år är det Försäkringskassan som ska stå för fiolerna.

– Ljudplattor i taken, isolering mellan skrivare och eget rum kan dessutom underlätta hörmiljön. Alla jobbar ju bättre i en miljö där man inte har en massa störande buller, säger Jonas Sahlberg. 

 

Skaffa strategier på jobbet. 

Undvik hybridmöten eftersom det är svårt att få till bra ljud på dessa.  Fysiska eller rena digitala möten är bättre ur ljudsynpunkt. Använd autotextning på digitala möten i till exempel Teams. Även under möten med Powerpoint-presentationer går det att aktivera undertexter. 

 

Strunta i stigmat. 

Det finns fortfarande ett visst stigma kring hörapparat, även om HRF upplever att det blivit mer accepterat att ha ”happar” på sistone, kanske för att vi blivit vana att se folk med in ear-hörlurar. 

– Stigmat beror på att dålig hörsel ofta förknippas med ålderdom, men det är ju faktiskt inte sant.  Hörapparater är positivt för både den som skaffar dem och omgivningen. Både privat och i arbetet, säger Jonas Sahlberg. 

 

Var en lyhörd kollega

Hur berättar man för kollegan att hen hör illa? 

– Man får vara lite försiktig. Det kan vara svårt att konfrontera en kollega som man misstänker hör dåligt, säger Jonas Sahlberg, förbundsordförande i HRF.  

– Du kan börja med att fråga kollegan: ”Har du kollat din hörsel?” och tipsa om hörselkollen på hörseltestaren.se.  Sedan beror inte alla missförstånd på sämre hörsel. Det finns de som talar otydligt också”, säger Jonas Sahlberg.