Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Alltför positiva medarbetare skadar arbetsmiljön

Att alltid vilja se allt från den ljusa sidan kan vara direkt negativt. Så kallad toxisk positivitet riskerar att både såra och skada.
Publicerad
illustration på leende mun
En toxisk positivitet kan beskrivas som en tondöv respons på en känsla eller upplevelse. Exempelvis att nedstämdhet bemöts med ett "ryck upp dig". Illustration: Kati Mets

Tänk positivt och nå dit du vill. 

Länge har vi fått höra att vi blir framgångsrika, friska och lyckliga genom att inte vara negativa. Och att ständigt fokusera på uppsidan för att se motgångar och lidande som något lärorikt och till och med bra.

Men att i alla lägen tänka positivt är inte alltid positivt. En hurtig överoptimism kan gå överstyr och till och med bli destruktiv. När det blir för mycket kan det slå över till vad som kallas toxisk positivitet, som riskerar att såra och skada. Både privat och i arbetslivet.

– Toxisk positivitet är att förneka förekomsten av negativitet och låtsas som om problem, utmaningar och dåliga nyheter inte finns. På en arbetsplats kan det leda till informationsbrist. Att ensidigt se till det positiva gör att viktiga fakta riskerar att utelämnas och ger ett dåligt beslutsunderlag, säger Björn Hedensjö som är legitimerad psykolog och författare.

Toxiskt positivitet kan såra

Björn Hedensjö

Toxisk positivitet kan med andra ord leda felbeslut. Men framför allt leder toxisk positivitet ofta till sårade känslor som kan skapa gnissel i våra relationer.

– Säg att du kommer till en toxiskt positiv person och är ledsen eller har ett problem av något slag, och möts av ett brett leende och en high-five. Risken är då att du kommer känna dig avvisad, minimalt sedd och lyssnad på, säger Björn Hedensjö.

I sin bok Omtyckta människor — forskningen, knepen och övningarna som gör dig likeable beskriver han hur det kan låta när du utsätts för toxisk positivitet:

Du säger: Jag har en riktigt dålig dag.

Svar: Men, du har ju så mycket att vara tacksam över.

Du säger: Jag avskyr verkligen mitt jobb.

Svar: Äh ryck upp dig, du ska vara glad att du har ett jobb!

– Den tondöva responsen från den andra personen i exemplen antyder att den känsla eller upplevelse du har är inte är giltig. Att det inte är ok att känna som du gör, förtydligar Björn Hedensjö.

Exemplen ovan visar på samma grundläggande sak: Att den som utsätts för toxisk positivitet inte blir bekräftad – validerad som det heter på psykologspråk – vilket är ett djupt mänskligt behov.

Var går egentligen gränsen mellan hälsosam och toxisk positivitet? Är det inte bra att peppa en vän eller arbetskamrat som riskerar att grotta ned sig i problemen?

Jovisst, är det bra med stöd och uppmuntran. Men Björn Hedensjö framhåller att vi ofta har för bråttom att ta på oss problemlösarhatten. En ledsen människa behöver oftast först få prata av sig och bli bekräftad i sin känsla innan hen är mottaglig för pepp och problemlösning. 

Våga säga ifrån

Att i bästa välmening vilja muntra upp någon som är låg är dock inte detsamma som toxisk positivitet.

– Du vet att du blir utsatt för toxisk positivitet när den andra personen alltid bemöter dig med en klämkäck respons och aldrig erkänner att något är svårt eller jobbigt, säger Björn Hedensjö.

Han poängterar att det är viktigt att säga ifrån om du gång på gång upplever att du bemöts med toxisk positivitet.

– Var rak men använd jag-budskap för att göra det mindre konfrontativt. Säg exempelvis ”jag kände mig inte lyssnad på när du sa att jag skulle rycka upp mig.” Alternativet är att bita ihop, men risken är då att du själv till slut blir passivt aggressiv, säger Björn Hedensjö.

Text: Gertrud Dahlberg

Motsatsen: Bekräftelse

Toxisk positivitet är att alltid avvisa eller förneka negativa känslor och att möta känslor av obehag eller lidande med klämkäck uppmuntran i ställer för med empati. Motsatsen till toxisk positivitet är bekräftelse.

En person som utsätts för toxisk positivitet känner sig avvisad, inte lyssnad på och blir ofta arg, irriterad eller ledsen.

Den som själv fastnat i ett mönster av toxisk positivitet förskjuter negativa känslor, fakta eller nyheter för att bara koncentrera sig på vad som uppfattas som positivt – även känslor eller idéer som saknar förankring i verkligheten.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält