Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Svårt att arbetsvägra

En arbetsuppgift som är tråkig går inte att nobba. Att vägra att jobba med en irriterande kollega går inte heller. Men vad säger arbetsskyldigheten?
Lina Björk Publicerad
Ett barn som ser trumpen ut
Trots att du tycker att en arbetsuppgift är svår eller tråkig måste du försöka att utföra den för att inte riskera din anställning. Foto: Shuttertock

Du är anställd hos din arbetsgivare för att utföra vissa arbetsuppgifter. Men det kan börja gnissla när sysslor hamnar i gråzonen. Är det till exempelvis ett måste att sova kvar på jobbkonferensen och är det rimligt att arbetsgivaren kräver att du ska komma in till jobbet fast du får mer gjort hemma?


Långtgående arbetsledningsrätt 

Enligt Unionens förbundsjurist Sofia Wolff har du generellt sett mycket lite utrymme att vägra att utföra en viss arbetsuppgift och det är viktigt att veta att du riskerar din anställning om du vägrar följa arbetsgivarens instruktioner. En princip är nämligen den så kallade arbetsledningsrätten som ger arbetsgivaren rätt att leda och fördela arbetet. Men det finns dock några begränsningar : Arbetet får inte innebära fara för liv eller hälsa, inte vara grovt kränkande för dig eller någon annan, inte strida mot lag eller vara praktiskt omöjligt att genomföra.


Jobbkonferens- måste jag sova över? 

I praktiken går det oftast att ha en dialog med arbetsgivaren och se om det går att komma fram till en lösning som kan passa båda parter. En arbetsgivare ska naturligtvis se till de enskilda medarbetarnas olika behov och anpassa förutsättningarna så långt det går. Men det fungerar kanske inte alltid. Och ytterst så kan arbetsgivaren förstås beordra övertid.

Att arbetsgivaren vill att du ska utföra dina arbetsuppgifter på arbetsplatsen faller också inom arbetsledningsrätten och du kan aldrig kräva att få arbeta hemifrån. Skulle du däremot ha särskilda behov kopplade till en funktionsnedsättning så är arbetsgivaren skyldig att anpassa både din arbetsplats och dina arbetsuppgifter utifrån dina behov.
 

Nya arbetsuppgifter

Under din anställningstid kanske du får fler och mer avancerade arbetsuppgifter. De diskuterades inte under din anställningsintervju och står inte i din arbetsbeskrivning, måste du ändå utföra dem? Du ska utgå från att svaret är ja, men det kan finnas undantag.

Arbetsdomstolen har genom sin praxis fastställt tre utgångspunkter att ta fasta på i fråga om hur långt arbetsskyldigheten sträcker sig. För det första ska arbetet vara för arbetsgivarens räkning och du behöver alltså inte utföra arbete åt någon annan än din arbetsgivare.

Vidare ska arbetet ha ett naturligt samband med arbetsgivarens verksamhet och det ska slutligen ligga inom ramen för dina allmänna yrkeskvalifikationer. Om någon av de förutsättningarna inte finns så kan arbetet falla utanför arbetsskyldighetens gränser. Om arbetsgivaren ändå kräver att du ska utföra en arbetsuppgift som faller utanför arbetsskyldighetens gräns så kan det betraktas det som att du skiljs från din anställning, och då gäller reglerna i las om till exempel sakliga skäl.

 

Omplacerad till ny ort och uppgift

Inom ramen för arbetsledningsrätten kan arbetsgivaren även fritt och ensidigt omplacera dig inom sin verksamhet. Du kan bli omplacerad, både till en ny avdelning och till annan ort, men det finns gränser. Om du omplaceras till arbetsuppgifter som är så väsensskilda från dina tidigare att det i praktiken kommer att innebära en helt ny anställning så måste du inte gå med på omplaceringen. Du kan till exempel inte tvingas att åta dig chefsansvar om du inte tidigare haft det.

Du kan också bli omplacerad på grund av personliga skäl. Men om omplaceringen då är särskilt ingripande så måste arbetsgivaren ha godtagbara skäl. Här pratar man inom arbetsrätten om ”bastubadarprincipen”

Fallet rörde en arbetstagare anställd inom pappersindustrin som bland annat hade till uppgift att övervaka en ångpanna. Sedan han blivit påkommen med att bada bastu under ett arbetspass i stället för att övervaka ångpannan, omplacerades han till okvalificerade arbetsuppgifter som även innebar en ändring av arbetstiderna och sänkta löneförmåner. Arbetsdomstolen ansåg inte att arbetsgivaren haft godtagbara skäl för den ingripande omplaceringen och fastslog att arbetstagaren hade rätt att få tillbaka sina gamla arbetsuppgifter.

Om arbetsgivaren däremot har godtagbara skäl för omplaceringen så faller den inom arbetsskyldighetens gränser och då måste du acceptera omplaceringen, annars riskerar du din anställning.
 

Jobbiga kollegor

Du kan inte välja dina kollegor. Och att ha en irriterande arbetskamrat som inte går att samarbeta med är förstås knepigt men du har inte rätt att vägra arbeta tillsammans med någon. Däremot kan det förekomma mobbning och kränkande särbehandling på arbetsplatsen kollegor emellan. Då är det arbetsgivarens skyldighet att agera utifrån arbetsmiljölagen och åtgärda problemen.

 

En andra chans

Om du tror dig ha goda skäl att vägra utföra en arbetsuppgift men egentligen inte har det - är din arbetsvägran då grund för uppsägning?

Inte utan vidare, menar Sofia Wolff. Det kan finnas skäl för arbetstagarens vägran som är rimliga att ta hänsyn till. Du kanske felaktigt tror att något är olagligt eller hälsofarligt.  Arbetsgivaren måste därför först utreda varför du vägrar att utföra arbetet och sedan upplysa dig om att du saknar rätt att vägra och ge dig en chans att rätta dig. Skulle du fortsätta vägra även efter upplysningen så riskerar du din anställning.
 

Ta hjälp av facket

Om det uppstår en tvist med din arbetsgivare kring din skyldighet att utföra en viss arbetsuppgift, så har facket möjlighet att lägga ett tolkningsföreträde. Det innebär att du inte behöver utföra just den arbetsuppgiften tills tvisten är löst. Ta alltid hjälp av din fackliga organisation och rådgör med den innan du vägrar utföra en arbetsorder.

De vägrade - så gick det i Arbetsdomstolen

AD 1980 nr 10
Utförde arbetsuppgifter för noggrant

En väktare ansåg att han hade alltför stort bevakningsområde. Mot Arbetsgivarens direktiv började han tillämpa sina instruktioner så noggrant att han inte skulle hinna med hela bevakningsområdet. Väktaren uppgav att han tänkte fortsätta göra så, trots tillrättavisningar. AD fann att väktarens agerande utgjorde arbetsvägran, att det hade varit av skada för arbetsgivaren och att det förelåg saklig grund för uppsägning.

AD 1997 nr 29
Vägrade utpasseringskontroll

En arbetsgivare hade enligt kollektivavtalet rätt att göra utpasseringskontroller av de anställda. På grund av frekventa stölder kontrollerades bilar och väskor. Sedan en anställd vägrat låta sig kontrolleras blev han uppsagd på grund av ordervägran. AD underströk att en sådan kontroll utgör ett intrång i den personliga integriteten men kan tillåtas beroende på omständigheterna. Kontrollen godkändes i detta fall men AD fann inte att arbetsgivaren hade saklig grund för uppsägning i detta enda fall av ordervägran.

AD 1995 nr 31
Piloter ville inte kontrollera utrustning

Piloter beordrades att utföra mekaniska kontroller av viss utrustning. Piloterna menade att det inte föll inom ramen för deras arbetsskyldighet. AD uttalade att arbetsuppgifterna visserligen föll inom ett annat kollektivavtalsområde men att eftersom arbetsuppgifterna utgjorde så liten del av tjänsten och eftersom det dessutom var brukligt hos andra flygbolag så föll arbetsuppgifterna ändå inom arbetsskyldighetens gränser och piloterna behövde acceptera att utföra dem.

AD 2002 nr 89
Byte av arbetsuppgifter

En anställd vid kansliet hos en förening som bedrev vård med antroposofisk inriktning omplacerades till att istället utföra vårdande arbetsuppgifter vid ett gruppboende. Arbetstagaren menade att de nya arbetsuppgifterna inte omfattades av arbetsskyldigheten. AD fann att arbetsuppgifterna omfattades av kollektivavtalet och att det inte fanns någon uttrycklig begränsning i arbetstagarens anställningsavtal och att omplaceringen därför omfattades av arbetsgivarens arbetsledningsrätt och därmed av arbetstagarens arbetsskyldighet.

AD 1991 nr 106
Nazistsympatier gav omplacering 


En anställd inom kriminalvården hade uttalat sina sympatier för nazismen i media. Han blev omplacerad från vårdare till promenadvakt och förlorade därmed 4 000 kronor i månaden i övertidsersättning. Det fanns ingen anmärkning mot hans behandling av de intagna. Arbetsdomstolen fann att arbetsgivaren hade saknat godtagbara skäl för den ingripande omplaceringen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Alexander anmälde facket – och fick rätt

Alexander fick råd av facket att acceptera sin egen uppsägning. Då köpte han juristhjälp och lämnade en klagoanmälan till Unionen. Nu kovänder facket och tar hans fall till domstol.
Noa Kristiansson Publicerad 25 juni 2026, kl 09:59
Alexander Hirt Gyllenstedt bredvid en bild på en person som signerar ett dokument.
Alexander Hirt Gyllenstedt blev uppsagd från sitt jobb på ett assistansbolag, men säger att han borde ha blivit omplacerad. Efter många turer håller facket nu med honom. Foto: Privat, Jessica Gow/TT

I höstas började Alexander Hirt Gyllenstedt få märkliga meddelanden av sina kollegor. De skrev att det var tråkigt att han skulle sluta. Själv uppfattade Alexander att han hade fört diskussioner med sin chef om att få en ny roll på företaget. En kort tid senare var han i stället uppsagd, efter att Unionen hjälpt honom att förhandla.

Alexander, som hade jobbat på ett av Sveriges större assistansbolag, var missnöjd med hjälpen han fått av facket. Han köpte egen juristhjälp för omkring 60.000 kronor och fortsatte ha kontakt med både arbetsgivaren och Unionen. Facket erbjöd honom då att göra en så kallad klagoanmälan, vilket alla som känner sig felaktigt företrädda av förbundet kan göra.

Alexander lämnade in en anmälan – och fick rätt. Nu har Unionen kovänt och dragit hans förra arbetsgivare inför domstol, vilket Kollega tidigare har rapporterat om.

– Det var frustrerande när jag sedan blev beviljad rättshjälp, säger Alexander Hirt Gyllenstedt. 

– Jag kände: Varför har jag då behövt spendera pengar själv?

Så gör du en klagoanmälan och ett besvärsärende

Alla som är missnöjda med hur de har företrätts av Unionens ombudsmän har rätt att lämna in en så kallad klagoanmälan. Eva Dalin, regional teamchef och demokratisekreterare på Unionen, berättar att det går till på följande sätt:

  1. Medlemmen ringer till Unionens fackliga rådgivning och berättar vad hen är missnöjd med. Det går också att mejla sitt fackliga regionkontor.
  2. Det ansvariga regionkontoret tar frågan vidare och undersöker, med hjälp av en jurist, om man skulle ha agerat på något annat sätt.
  3. Medlemmen får ett svar. Om medlemmen fortfarande är missnöjd så erbjuds hen att skicka frågan vidare som ett så kallat besvärsärende. Hen får då fylla i ett formulär som skickas direkt till förbundsordföranden.
  4. Förbundsordföranden låter anställda på Unionens förbundskontor gå igenom ärendet. Om de beslutar att ärendet har hanterats fel så kan medlemmen ha rätt till ekonomisk ersättning.

Nu ligger konflikten hos Arbetsdomstolen. Alexander och facket menar att han borde ha erbjudits en annan roll på företaget innan han blev uppsagd, eftersom han har flera kompetenser. Lagen om anställningsskydd, las, säger att en arbetsgivare är skyldig att söka andra arbetsuppgifter åt en anställd innan det kan bli aktuellt med uppsägning.

Kollega har varit i kontakt med arbetsgivarorganisationen Almega, som företräder assistansbolaget i Arbetsdomstolen. Almega avböjer dock att kommentera ett pågående ärende.

Unionen ändrar sig: ”Hade räckt med ett samtal”

Eva Dalin är regional teamchef på Unionen. Det var hon som hanterade Alexander Hirt Gyllenstedts klagoanmälan. Hon säger att det framkom nya uppgifter längs vägen som gjorde att facket ändrade sig i just hans fall. 

Hon säger också att Alexander varit nöjd med ombudsmannens tillgänglighet, även om han var missnöjd med slutresultatet. I övrigt vill hon inte kommentera ärendet, med hänvisning till att hon inte kan alla detaljer.

– Det vore fel att göra det, utifrån att jag riskerar att komma med felaktigheter.

Men ska en medlem behöva gå igenom en sådan här process, att själv lägga ut pengar och sedan lämna in en klagoanmälan, för att bli företrädd av sitt fack?

– Nej, och det hade inte behövts. Det hade räckt med ett samtal med mig utan att anlita ett ombud. Det här var ett val som medlemmen själv gjorde, säger Eva Dalin och fortsätter:

– Jag har jobbat som både ombudsman och chef under många år och har aldrig varit med om det tidigare. Det är olyckligt, verkligen.

Stress och ångest efter uppsägningen

Alexander Hirt Gyllenstedt har barn och säger att processen tagit hårt på både honom och familjen. Efter stressattacker, sammanbrott och samtal med psykolog har han idag ett nytt jobb, som teamchef på ett säkerhetsföretag.

– Det har varit riktigt jävla tungt, faktiskt. Jag har mått skit. 

Han menar att rättsstriden är ett slags traumahantering.

– Jag behöver någonstans försöka få min röst hörd. Att säga ifrån och inte bara lägga mig platt när jag vet att saker inte gått rätt till.