Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Vägrade delta i jobbfester – fick sparken

En medarbetare på ett franskt företag vägrade delta i vissa sociala aktiviteter, som ofta innehöll stora mängder alkoholkonsumtion. Då ansågs han bryta mot företagets värderingar och fick sparken.
Oscar Broström Publicerad
Tre ölglas möts i en skål.
Företagets sociala aktiviteter inbegrep stora mängder alkohol, förnedringslekar och öknamn. När en medarbetare vägrade delta fick han senare sparken. Foto: Shutterstock

Händelsen på den franska konsultbyrån har nått hela vägen upp till den högsta domstolen i landet. Och den slog fast att företaget gjorde fel som avskedade mannen.

Anledningen till att han blev av med jobbet, under 2015, var att han avstod från att medverka i firmafester och jobbaktiviteter som enligt honom var ”förolämpande och påträngande” och innefattade förnedringslekar av sexuell karaktär.

Under de här företagsfesterna ska det ha förekommit kraftigt intag av alkohol och promiskuitet, enligt mannens juridiska ombud.

Delade inte företagets värderingar

Företaget ansåg att mannen inte delade företagets värderingar och avskedade honom för ”professionell inkompetens”.

Högsta domstolen i Frankrike menar att det är en mänsklig rättighet att avstå från att delta i sociala aktiviteter och hänvisar till yttrandefriheten. Vidare argumenterar domstolen för att ett företag inte kan avskeda eller säga upp en person för att den inte är tillräckligt ”rolig”.

Målet har blivit omskrivet och kallas i exempelvis engelsk press för ”rätten att vara tråkig på jobbet”.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Anställd eller inte – vad gäller?

Du får ett jobberbjudande och tackar ja, men något anställningsavtal har du inte skrivit på. Är du ändå anställd? Ja, det kan du vara. Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter förklarar när ett anställningsavtal blir bindande och när ett misstag kan få betydelse.
Lina Björk Publicerad 28 oktober 2026, kl 05:59
Två personer skakar hand, den ena håller ett dokument
Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan också ingås muntligen. Men vid en tvist kan det bli svårare att bevisa vad parterna har kommit överens om. Foto: Colourbox

Ali Alshihan, 26, från Älmhult sökte flera jobb på Ikea och kallades till en videointervju. Kort därefter fick han ett jobberbjudande, men erbjudandet drogs tillbaka. Enligt Ikea hade mejlet skickats till fel person.

Men när blir ett jobberbjudande egentligen ett bindande anställningsavtal? Och måste anställningsavtalet vara skriftligt för att gälla? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter vill inte uttala sig om det enskilda Ikea-fallet, men förklarar vad som gäller generellt.

När blir ett anställningsavtal bindande?

Viktor Anesäter

– För att ett avtal ska gälla behöver parterna vara överens om de viktigaste villkoren. Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan träffas muntligen. Ofta utfärdar dock arbetsgivaren någon form av anställningsbevis eller skriftlig bekräftelse. Det beror bl.a. på att en arbetsgivare är skyldig enligt lag att lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.

Om du och arbetsgivaren är oense om anställningen, hur gör man då? 

– Den som säger att ett anställningsavtal har ingåtts behöver kunna visa att det är så. Oftast är det därför arbetstagaren som måste bevisa att hen faktiskt har blivit anställd. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att en arbetstagare ser till att de villkor man kommit överens om med arbetsgivaren också framgår skriftligen eftersom det annars kan vara svårt att bevisa.

Spelar det någon roll om den som söker jobbet missförstår situationen? 

– Den som gjort ett förklaringsmisstag inte är bunden av misstaget om den som mottagit förklaringen insåg eller borde ha insett att det rörde sig om ett missförstånd. Även det motsatta gäller, en person som är i god tro och inte hade någon anledning att misstänka att det var ett misstag, och som har accepterat anbudet under den förutsättningen kan ofta göra gällande att ett avtal har ingåtts.