Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Vägrade delta i jobbfester – fick sparken

En medarbetare på ett franskt företag vägrade delta i vissa sociala aktiviteter, som ofta innehöll stora mängder alkoholkonsumtion. Då ansågs han bryta mot företagets värderingar och fick sparken.
Oscar Broström Publicerad
Tre ölglas möts i en skål.
Företagets sociala aktiviteter inbegrep stora mängder alkohol, förnedringslekar och öknamn. När en medarbetare vägrade delta fick han senare sparken. Foto: Shutterstock

Händelsen på den franska konsultbyrån har nått hela vägen upp till den högsta domstolen i landet. Och den slog fast att företaget gjorde fel som avskedade mannen.

Anledningen till att han blev av med jobbet, under 2015, var att han avstod från att medverka i firmafester och jobbaktiviteter som enligt honom var ”förolämpande och påträngande” och innefattade förnedringslekar av sexuell karaktär.

Under de här företagsfesterna ska det ha förekommit kraftigt intag av alkohol och promiskuitet, enligt mannens juridiska ombud.

Delade inte företagets värderingar

Företaget ansåg att mannen inte delade företagets värderingar och avskedade honom för ”professionell inkompetens”.

Högsta domstolen i Frankrike menar att det är en mänsklig rättighet att avstå från att delta i sociala aktiviteter och hänvisar till yttrandefriheten. Vidare argumenterar domstolen för att ett företag inte kan avskeda eller säga upp en person för att den inte är tillräckligt ”rolig”.

Målet har blivit omskrivet och kallas i exempelvis engelsk press för ”rätten att vara tråkig på jobbet”.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

42 miljoner till Unionens medlemmar

Sammanlagt betalades 42 miljoner kronor ut till Unionens medlemmar 2025 efter rättsprocesser och omprövning i försäkringsärenden.
Lina Björk Publicerad 4 mars 2026, kl 06:32
Domarklubba och Malin Wulcan, chefsjurist på Unionen, i kontorsmiljö som illustrerar Unionens arbetsrättsliga tvister och ersättningar 2025.
Varje år företräder Unionens jurister över hundra medlemmar i domstol. Förra året fick medlemmarna 42 miljoner kronor i ersättning efter tvister om lön, uppsägningar och a-kassa, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen. Foto: Peter Knutsson/Colourbox

2024 slog antalet konkurser rekord enligt myndigheten Tillväxtanalys. Antalet var det högsta sedan 1998, vilket också märktes i Unionens statistik. Och 2025  var det fortsatt en hög nivå. Sammanlagt begärde förbundet 89 företag i konkurs, för att kunna aktivera den statliga lönegarantin. 

– Det är ett tecken på att det varit en svag konjunktur, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen. 

Under fjolåret inkom 508 nya arbetsrättsliga ärenden, alltså tvister om exempelvis lön, uppsägningar och avsked, som ledde till att det betalades 38 miljoner ersättning till förbundets medlemmar efter förhandlingar i domstol. Förbundets jurister hjälpte dessutom till att bedöma 173 försäkringsrättsliga ärenden, om arbetsskador och a-kassa. Här fick medlemmarna fyra miljoner kronor i ersättning. 

Höga krav på medlemmar – men många krav jämkas

Varje år företräder Unionen också en handfull medlemmar som blir stämda av sin arbetsgivare och krävda på skadestånd. Ofta handlar det om påstådda brott mot lojalitetsplikten, att en medlem påstås röjt en företagshemlighet eller struntat i en konkurrensklausul i sitt anställningsavtal och startat upp ett konkurrerande företag. Det kan bli dyrköpta erfarenheter. Förra året jämkades krav på cirka 30 miljoner kronor, det vill säga belopp som arbetsgivare framställt krav på men som inte kom att bli fastslagna.  

–  Att berätta om företagshemligheter eller att bryta mot lojalitetsplikten eller en konkurrensklausul kan leda till höga viten och skadestånd. Så även om vi inte företräder så många medlemmar varje år är beloppen ofta höga, säger Malin Wulkan. 

Om du som medlem anser att du fått bristfällig hjälp av Unionen som också orsakat dig ekonomisk skada, finns möjlighet att ta upp ett klagomål hos förbundsstyrelsen, ett så kallat ”besvärsärende”. Förra året använde 48 personer den möjligheten och kritiserade förbundets handläggning.