Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Kontrollerande chefer bromsar framgång

Den svenska tilliten är i fara. Anglosaxiska ledarskapsfilosofier har skapat en kontroll- och tystnadskultur på många arbetsplatser. Det är dags för ledare att inse tillitens extremt stora betydelse, menar en forskare.
Publicerad
Kvinna vid bärbar dator omgiven av personer som alla ger henne olika papper. Håller sig för huvudet, stressar.
Tilliten är näringslivets guld som byggt landets välstånd. Men nu hotas tilliten av kontrollsystem och ökat toppstyre. Foto: Colourbox.

Sveriges glimrande guld. En resurs som ligger bakom vårt avlånga lands framgång och välstånd. Nej, denna dyrbara tillgång är varken järnmalmen eller skogen. Det handlar om tilliten.

Det vill säga att människor i arbetslivet ges ansvar och litar på sitt eget omdöme att fatta beslut utan detaljstyrning. Tillit och samarbete har varit en paradgren som under decennier varit utmärkande för svenskt ledarskap. Tills nu.

Louise Bringselius.

Det menar Louise Bringselius, docent i företagsekonomi, som forskar inom organisation och ledning vid Lunds universitet och Handelshögskolan i Stockholm.

– Många företag är förvånansvärt omedvetna om den konkurrensfördel som vår ledarskapstradition med stark tillit har skapat. Tänk bara på bolag som Ikea och Volvo. Det finns också en solid evidens som visar tillitens betydelse för framgång och effektivitet. Men sedan några decennier tillbaka utmanas denna unika tillgång, säger hon.

Ett synbart tecken, menar Louise Bringselius, är att höga hierarkier med krångliga byråkratiska kontrollsystem växer fram. Tillitstraditionen utmanas av anglosaxiska ledarskapsstilar där systemväktande chefer värnar sina egna positioner genom att jaga småfel med rödpenna.

Digitalisering gör mätning enkel

Hon ser flera olika förklaringar till utvecklingen. Digitaliseringen har gjort det enklare att få fram data som underlättar mätande och rapportering. Sociala medier har bidragit till en rädsla för att bli uthängd.

Globaliseringen har lett till att vårt arbetsliv blivit allt mer standardiserat och rättsligt reglerat. Byråkratisering och toppstyrning har gjort att kontrollhjulet spinner allt snabbare. Vilket är förödande, menar Louise Bringselius.

– Brist på tillit skapar ett granskningssamhälle där en överdriven kontroll med ansvarsutkrävande och syndabockstänkande gör att de anställda i slutändan inte vågar agera, utan blir passiva. Dessutom kan det ge upphov till en misstänksamhet, som lägger grunden till en tystnadskultur.

Samtidigt framhåller hon att tillit och viss kontroll hänger tätt ihop. Med tilliten kommer också ett stort eget ansvar.

Men vad menas egentligen med det svårgripbara begreppet tillit? Louise Bringselius är medveten om att det kan uppfattas som flummigt och fluffigt.

– Det är lätt att göra feltolkningen att tillit enbart är ett slags mentalt, mjukt och relationellt tillstånd. Men det kan lika gärna förstås som en effektiv princip för styrning och organisering. I grunden handlar tillit i organisationer och företag om att våga decentralisera, samarbeta, förenkla och vara nära kunden. Tillit gör att fokus ligger på uppdrag och syfte, snarare än att låsa sig vid formella positioner och detaljer, menar hon.

Svenskt ledarskap bygger på tillit

Denna tillit, som alltså länge varit ett fundament i svenskt ledarskap, har också medfört att vi haft mer horisontella samarbeten jämfört med andra länder. Tillit är själva ryggraden i statsförvaltningens decentraliserade uppbyggnad. Den genomsyrar även svenskt näringsliv genom exempelvis Saltsjöbadsandan, där arbetsmarknadens parter gemensamt kommer överens om regler och avtal.

– Tillit är även en betydande faktor bakom våra tidiga svenska tech-framgångar som Framfab och Spray och deras efterföljare som arbetar syftesdrivet snarare än detaljstyrande, säger Louise Bringselius, just nu aktuell med ledarskapsboken Psykologisk trygghet, som handlar just om tillitens helt avgörande betydelse.

Jan Carlzon.

Tillitsprincipen har också rönt stort internationellt intresse. Det vet inte minst ledarskapslegendaren och tidigare SAS-chefen Jan Carlzon, som 1985 skrev boken Riv pyramiderna! Boken blev en global bästsäljare och är fortfarande kurslitteratur på Harvard Business School, som är världsledande inom managementforskning.

Än i dag blir Jan Carlzon ofta kontaktad av utländska journalister som vill intervjua honom om hans ledarskapsfilosofi, som går på tvärs mot en hierarkisk organisation, där en auktoritär chef tronar ensam på toppen och fattar alla beslut själv.

– Min övertygelse är att alla i en organisation är jämbördiga, men har olika roller. En ledares uppgift är att ödmjukt lyssna på medarbetarnas och kundernas erfarenheter och synpunkter för att få underlag för att bestämma mål, strategier och den gemensamma riktningen, säger Jan Carlzon, när vi ringer upp honom.

Inte ledarens uppgift detaljstyra

Han vill inte närmare kommentera den ökade detaljstyrningen och eventuell minskad tillit i dagens näringsliv. Däremot berättar Jan Carlzon gärna om sin närmast religiösa tro på människans inneboende möjligheter – och att ge varje individ frihet att ta ansvar att lösa sina arbetsuppgifter. Då frigörs resurser, motivation och kreativitet. Och de tankarna är fortfarande svidande aktuella, menar han.

– Det är inte ledarens uppgift att styra i detalj. Målet är i stället att skapa förutsättningar för att medarbetarna ska få saker och ting gjorda. Men det är inte toppen som försvinner när pyramiderna rivs, utan mellancheferna. Toppen, det vill säga ledningen, blir ännu viktigare. Detsamma gäller basen. Det är där mötena sker, förkunnar ledarskapsgurun.

Men har då möten någon bärighet i dagens digitala värld? Jodå, menar Jan Carlzon, som vid dryga 80-års ålder regelbundet inbjuds till tech-företag för att föreläsa.

– De som blir framgångsrika digitala företag är de som också lyckats se sin verksamhet ur kundens perspektiv, enligt samma tankegångar som jag beskriver i min bok, säger han.

Louise Bringselius efterlyser fler företagsledare av Carlzons kaliber. Hon saknar karismatiska chefer och nämner även P.G. Gyllenhammar, som införde självstyrande team och tog bort de löpande banden på Volvos fabrik i Kalmar.

– Nu är det brist på den typen av visionära och modiga företagsledare. Jag menar att dagens ledare måste lyfta blicken ifrån i Excel-arken och börja diskutera sin egen roll och tillitens betydelse för styrningen. Då kan dynamiken och glöden väckas till liv för både chefer och medarbetare, säger Louise Bringselius. 

Text: Gertrud Dahlberg. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

8 tips - så jobbar du hjärnsmart vid skärmen

Blir du helt slut av jobbet vid datorn? Hjärnforskaren tipsar om hur du jobbar skärmsmart så att hjärnan håller över tid.
Elisabeth Brising Publicerad 17 mars 2025, kl 06:01
En man med huvudvärk på sin arbetsplats.
Blir du helt seg i kolan och får lätt huvudvärk av arbetet vid datorn. Jobba mer skärmsmart med de här tipsen från en hjärnforskare. Foto: Shutterstock
Sissela Nutley
Sissela Nutley, hjärnforskare. Foto: Lina Eidenberg Adamo

Blir det långa dagar vid skrivbordet? Det är inte alltid lång skärmtid ger bättre resultat. Vår kognition kräver både variation och vila under arbetsdagen. Sissela Nutley, hjärnforskare vid Karolinska institutet, tipsar om hur du jobbar hjärnsmart. 

1. Fokustid på förmiddagen 

Din bästa tid för kognitivt komplicerade jobbuppgifter är på förmiddagen då vi har ett kortisolpåslag som hjälper hjärnans koncentration. 

2. Möten och rutinjobb efter lunch

På eftermiddagen passar det bäst att ha möten, mejlkorgstid och jobba med rutinuppgifter som inte kräver samma starka fokus. Planera för mindre skärmtid på eftermiddagen. 

3. Håll möten 45 minuter eller mindre

Sätt in standardläget för ett möte på 45 minuter eller bara 25 och ta sedan en rörelsepaus innan ni fortsätter. Avsätt inte en timme av bara farten. 

4. Många kortpauser

Var tjugonde minut ska du lyfta blicken minst 20 sekunder från skärmen för ögonens skull. Koncentrationsförmågan är bara på topp i högst 25 minuter i taget för något lite tråkigt. Res dig en gång i halvtimmen, titta ut och gör några tåhävningar. 

5. Gå inte från en skärm till en annan

Ta inte en paus från jobbet genom att kolla i din privata telefon, i alla fall inte jämt. För att det ska vara en bra paus för hjärnan ska aktiviteten vara en motsats till det du gjorde nyss. Som rörelse, vila eller social gemenskap.

6. Undvik boka möten på varandra

Lägg alltid in paus mellan möten. Under pandemin såg hjärnforskare att digitala möten utan paus emellan ökade stressen, vilket syntes i hjärnaktivitet och lägre engagemang. Men med bara tio minuters mindfulness-paus mellan mötena neutraliserades stressen. 

7. Ta kontroll över notiserna - och dig själv

Stäng av program och notiser du inte behöver när du ska koncentrera dig på en uppgift. Planera in när du ska använda vilka program. Våga stänga av och vara otillgänglig periodvis. 

8. Har du problem – snacka med chefen eller facket

Prata om hur det digitala arbetssättet och systemen påverkar arbetet och din hälsa. Fyll på med kunskap om hur arbetsplatsen kan förebygga hjärnstress och sjukskrivningar.