Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Kontrollerande chefer bromsar framgång

Den svenska tilliten är i fara. Anglosaxiska ledarskapsfilosofier har skapat en kontroll- och tystnadskultur på många arbetsplatser. Det är dags för ledare att inse tillitens extremt stora betydelse, menar en forskare.
Publicerad 4 oktober 2023, kl 06:35
Kvinna vid bärbar dator omgiven av personer som alla ger henne olika papper. Håller sig för huvudet, stressar.
Tilliten är näringslivets guld som byggt landets välstånd. Men nu hotas tilliten av kontrollsystem och ökat toppstyre. Foto: Colourbox.

Sveriges glimrande guld. En resurs som ligger bakom vårt avlånga lands framgång och välstånd. Nej, denna dyrbara tillgång är varken järnmalmen eller skogen. Det handlar om tilliten.

Det vill säga att människor i arbetslivet ges ansvar och litar på sitt eget omdöme att fatta beslut utan detaljstyrning. Tillit och samarbete har varit en paradgren som under decennier varit utmärkande för svenskt ledarskap. Tills nu.

Louise Bringselius.

Det menar Louise Bringselius, docent i företagsekonomi, som forskar inom organisation och ledning vid Lunds universitet och Handelshögskolan i Stockholm.

– Många företag är förvånansvärt omedvetna om den konkurrensfördel som vår ledarskapstradition med stark tillit har skapat. Tänk bara på bolag som Ikea och Volvo. Det finns också en solid evidens som visar tillitens betydelse för framgång och effektivitet. Men sedan några decennier tillbaka utmanas denna unika tillgång, säger hon.

Ett synbart tecken, menar Louise Bringselius, är att höga hierarkier med krångliga byråkratiska kontrollsystem växer fram. Tillitstraditionen utmanas av anglosaxiska ledarskapsstilar där systemväktande chefer värnar sina egna positioner genom att jaga småfel med rödpenna.

Digitalisering gör mätning enkel

Hon ser flera olika förklaringar till utvecklingen. Digitaliseringen har gjort det enklare att få fram data som underlättar mätande och rapportering. Sociala medier har bidragit till en rädsla för att bli uthängd.

Globaliseringen har lett till att vårt arbetsliv blivit allt mer standardiserat och rättsligt reglerat. Byråkratisering och toppstyrning har gjort att kontrollhjulet spinner allt snabbare. Vilket är förödande, menar Louise Bringselius.

– Brist på tillit skapar ett granskningssamhälle där en överdriven kontroll med ansvarsutkrävande och syndabockstänkande gör att de anställda i slutändan inte vågar agera, utan blir passiva. Dessutom kan det ge upphov till en misstänksamhet, som lägger grunden till en tystnadskultur.

Samtidigt framhåller hon att tillit och viss kontroll hänger tätt ihop. Med tilliten kommer också ett stort eget ansvar.

Men vad menas egentligen med det svårgripbara begreppet tillit? Louise Bringselius är medveten om att det kan uppfattas som flummigt och fluffigt.

– Det är lätt att göra feltolkningen att tillit enbart är ett slags mentalt, mjukt och relationellt tillstånd. Men det kan lika gärna förstås som en effektiv princip för styrning och organisering. I grunden handlar tillit i organisationer och företag om att våga decentralisera, samarbeta, förenkla och vara nära kunden. Tillit gör att fokus ligger på uppdrag och syfte, snarare än att låsa sig vid formella positioner och detaljer, menar hon.

Svenskt ledarskap bygger på tillit

Denna tillit, som alltså länge varit ett fundament i svenskt ledarskap, har också medfört att vi haft mer horisontella samarbeten jämfört med andra länder. Tillit är själva ryggraden i statsförvaltningens decentraliserade uppbyggnad. Den genomsyrar även svenskt näringsliv genom exempelvis Saltsjöbadsandan, där arbetsmarknadens parter gemensamt kommer överens om regler och avtal.

– Tillit är även en betydande faktor bakom våra tidiga svenska tech-framgångar som Framfab och Spray och deras efterföljare som arbetar syftesdrivet snarare än detaljstyrande, säger Louise Bringselius, just nu aktuell med ledarskapsboken Psykologisk trygghet, som handlar just om tillitens helt avgörande betydelse.

Jan Carlzon.

Tillitsprincipen har också rönt stort internationellt intresse. Det vet inte minst ledarskapslegendaren och tidigare SAS-chefen Jan Carlzon, som 1985 skrev boken Riv pyramiderna! Boken blev en global bästsäljare och är fortfarande kurslitteratur på Harvard Business School, som är världsledande inom managementforskning.

Än i dag blir Jan Carlzon ofta kontaktad av utländska journalister som vill intervjua honom om hans ledarskapsfilosofi, som går på tvärs mot en hierarkisk organisation, där en auktoritär chef tronar ensam på toppen och fattar alla beslut själv.

– Min övertygelse är att alla i en organisation är jämbördiga, men har olika roller. En ledares uppgift är att ödmjukt lyssna på medarbetarnas och kundernas erfarenheter och synpunkter för att få underlag för att bestämma mål, strategier och den gemensamma riktningen, säger Jan Carlzon, när vi ringer upp honom.

Inte ledarens uppgift detaljstyra

Han vill inte närmare kommentera den ökade detaljstyrningen och eventuell minskad tillit i dagens näringsliv. Däremot berättar Jan Carlzon gärna om sin närmast religiösa tro på människans inneboende möjligheter – och att ge varje individ frihet att ta ansvar att lösa sina arbetsuppgifter. Då frigörs resurser, motivation och kreativitet. Och de tankarna är fortfarande svidande aktuella, menar han.

– Det är inte ledarens uppgift att styra i detalj. Målet är i stället att skapa förutsättningar för att medarbetarna ska få saker och ting gjorda. Men det är inte toppen som försvinner när pyramiderna rivs, utan mellancheferna. Toppen, det vill säga ledningen, blir ännu viktigare. Detsamma gäller basen. Det är där mötena sker, förkunnar ledarskapsgurun.

Men har då möten någon bärighet i dagens digitala värld? Jodå, menar Jan Carlzon, som vid dryga 80-års ålder regelbundet inbjuds till tech-företag för att föreläsa.

– De som blir framgångsrika digitala företag är de som också lyckats se sin verksamhet ur kundens perspektiv, enligt samma tankegångar som jag beskriver i min bok, säger han.

Louise Bringselius efterlyser fler företagsledare av Carlzons kaliber. Hon saknar karismatiska chefer och nämner även P.G. Gyllenhammar, som införde självstyrande team och tog bort de löpande banden på Volvos fabrik i Kalmar.

– Nu är det brist på den typen av visionära och modiga företagsledare. Jag menar att dagens ledare måste lyfta blicken ifrån i Excel-arken och börja diskutera sin egen roll och tillitens betydelse för styrningen. Då kan dynamiken och glöden väckas till liv för både chefer och medarbetare, säger Louise Bringselius. 

Text: Gertrud Dahlberg. 

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag till Kollega nummer 4 2024.

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Så vet du om du har en engagerad chef

Har din chef tydliga mål och är rättvis? Grattis – det kommer göra dig mer effektiv på jobbet. Här är checklistan i sex punkter som visar om chefen är engagerad och bra.
Elisabeth Brising Publicerad 5 juni 2024, kl 06:06
Enagerat team.
Enligt studier finns sex förmågor som en chef ska ha för att kunna kallas engagerad. Foto: Shutterstock

Hur känns det med din chef? Ledarskapet har stor betydelse för både prestation och hälsa på arbetet enligt Lina Ejlertsson, folkhälsovetare, forskare och föreläsare inom återhämtning i arbetsvardagen. 

Lina Ejlertsson. Foto: Privat

På Instagram driver hon kontot @återhämtningsforskaren där hon listat sex faktorer som visar om en chef är engagerad. 

– Vi vet att en engagerad chef påverkar välbefinnandet och möjligheten till återhämtning, säger Lina Ejlertsson. 

SÅ VET DU OM DU HAR EN ENGAGERAD CHEF

  1. Min chef behandlar alla medarbetare rättvist och respektfullt.
     
  2. Min chef främjar en känsla av gemenskap och samarbete i arbetsgruppen.
     
  3. Min chef har en tydlig och inspirerande vision för framtiden.
     
  4. Min chef uppmuntrar alla medarbetare att utvecklas så mycket som möjligt.
     
  5. Min chef litar på mig att fatta beslut inom mitt ansvarsområde.
     
  6. Min chef ger regelbunden och konstruktiv återkoppling på mitt arbete.

Lista av Lina Ejlertsson @återhämtningsforskaren på Instagram. 

En engagerad chef kan kommunicera visioner och mål på ett tydligt sätt som motiverar anställda enligt Lina Ejlertsson. En annan pusselbit är stöd och uppmuntran.

– En chef som ger mig stöd när jag behöver det och uppmuntran kopplat till jobbet jag gör, men också stöttar min utveckling. 

En del i det engagerade ledarskapet handlar om rättvisa och likabehandling. 

– Det är nära kopplat till psykologisk trygghet, att man får gehör för sina idéer och blir respekterad. 

Skapar vi-känsla i gruppen

Engagerade chefer jobbar också aktivt med att skapa en känsla av samhörighet i teamet.

Till receptet ”bra chef” hör också förmågan att ha tillit till den anställdas autonomi. 

– Att det finns självbestämmande och att chefen litar på en. Att jag kan fatta viktiga beslut och har frihet att utföra jobbet på bästa sätt, att chefen kan delegera, säger Lina Ejlertsson. 

Föregår med gott exempel

Till sist är det viktigt att chefen ger kontinuerlig feedback och även uppmuntrar till återhämtning. Ledare kan föregå med gott exempel i det hälsofrämjande arbetet. 

En engagerad chef kan bidra till att anställda får återhämtning under arbetsdagen, visar studier bland annat av Lina Ejlertsson. 

Hur går det till?

– Uppfyller chefen den här checklistan för engagemang kan det främja medarbetarnas upplevelse av återhämtning. 

Om man inte har en engagerad chef - vad kan man göra då?

– Försök hitta en kollega som ger dig energi, en som du litar på och kan reflektera med. 

Läs mer:
Schaufeli's principer om engagerat ledarskap kan en läsa om här: Schaufeli W. Engaging leadership: how to promote work engagement? Frontiers in psychology

Lina Ejlertssons studier på Lunds universitet finns här.