Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Kontrollerande chefer bromsar framgång

Den svenska tilliten är i fara. Anglosaxiska ledarskapsfilosofier har skapat en kontroll- och tystnadskultur på många arbetsplatser. Det är dags för ledare att inse tillitens extremt stora betydelse, menar en forskare.
Publicerad
Kvinna vid bärbar dator omgiven av personer som alla ger henne olika papper. Håller sig för huvudet, stressar.
Tilliten är näringslivets guld som byggt landets välstånd. Men nu hotas tilliten av kontrollsystem och ökat toppstyre. Foto: Colourbox.

Sveriges glimrande guld. En resurs som ligger bakom vårt avlånga lands framgång och välstånd. Nej, denna dyrbara tillgång är varken järnmalmen eller skogen. Det handlar om tilliten.

Det vill säga att människor i arbetslivet ges ansvar och litar på sitt eget omdöme att fatta beslut utan detaljstyrning. Tillit och samarbete har varit en paradgren som under decennier varit utmärkande för svenskt ledarskap. Tills nu.

Louise Bringselius.

Det menar Louise Bringselius, docent i företagsekonomi, som forskar inom organisation och ledning vid Lunds universitet och Handelshögskolan i Stockholm.

– Många företag är förvånansvärt omedvetna om den konkurrensfördel som vår ledarskapstradition med stark tillit har skapat. Tänk bara på bolag som Ikea och Volvo. Det finns också en solid evidens som visar tillitens betydelse för framgång och effektivitet. Men sedan några decennier tillbaka utmanas denna unika tillgång, säger hon.

Ett synbart tecken, menar Louise Bringselius, är att höga hierarkier med krångliga byråkratiska kontrollsystem växer fram. Tillitstraditionen utmanas av anglosaxiska ledarskapsstilar där systemväktande chefer värnar sina egna positioner genom att jaga småfel med rödpenna.

Digitalisering gör mätning enkel

Hon ser flera olika förklaringar till utvecklingen. Digitaliseringen har gjort det enklare att få fram data som underlättar mätande och rapportering. Sociala medier har bidragit till en rädsla för att bli uthängd.

Globaliseringen har lett till att vårt arbetsliv blivit allt mer standardiserat och rättsligt reglerat. Byråkratisering och toppstyrning har gjort att kontrollhjulet spinner allt snabbare. Vilket är förödande, menar Louise Bringselius.

– Brist på tillit skapar ett granskningssamhälle där en överdriven kontroll med ansvarsutkrävande och syndabockstänkande gör att de anställda i slutändan inte vågar agera, utan blir passiva. Dessutom kan det ge upphov till en misstänksamhet, som lägger grunden till en tystnadskultur.

Samtidigt framhåller hon att tillit och viss kontroll hänger tätt ihop. Med tilliten kommer också ett stort eget ansvar.

Men vad menas egentligen med det svårgripbara begreppet tillit? Louise Bringselius är medveten om att det kan uppfattas som flummigt och fluffigt.

– Det är lätt att göra feltolkningen att tillit enbart är ett slags mentalt, mjukt och relationellt tillstånd. Men det kan lika gärna förstås som en effektiv princip för styrning och organisering. I grunden handlar tillit i organisationer och företag om att våga decentralisera, samarbeta, förenkla och vara nära kunden. Tillit gör att fokus ligger på uppdrag och syfte, snarare än att låsa sig vid formella positioner och detaljer, menar hon.

Svenskt ledarskap bygger på tillit

Denna tillit, som alltså länge varit ett fundament i svenskt ledarskap, har också medfört att vi haft mer horisontella samarbeten jämfört med andra länder. Tillit är själva ryggraden i statsförvaltningens decentraliserade uppbyggnad. Den genomsyrar även svenskt näringsliv genom exempelvis Saltsjöbadsandan, där arbetsmarknadens parter gemensamt kommer överens om regler och avtal.

– Tillit är även en betydande faktor bakom våra tidiga svenska tech-framgångar som Framfab och Spray och deras efterföljare som arbetar syftesdrivet snarare än detaljstyrande, säger Louise Bringselius, just nu aktuell med ledarskapsboken Psykologisk trygghet, som handlar just om tillitens helt avgörande betydelse.

Jan Carlzon.

Tillitsprincipen har också rönt stort internationellt intresse. Det vet inte minst ledarskapslegendaren och tidigare SAS-chefen Jan Carlzon, som 1985 skrev boken Riv pyramiderna! Boken blev en global bästsäljare och är fortfarande kurslitteratur på Harvard Business School, som är världsledande inom managementforskning.

Än i dag blir Jan Carlzon ofta kontaktad av utländska journalister som vill intervjua honom om hans ledarskapsfilosofi, som går på tvärs mot en hierarkisk organisation, där en auktoritär chef tronar ensam på toppen och fattar alla beslut själv.

– Min övertygelse är att alla i en organisation är jämbördiga, men har olika roller. En ledares uppgift är att ödmjukt lyssna på medarbetarnas och kundernas erfarenheter och synpunkter för att få underlag för att bestämma mål, strategier och den gemensamma riktningen, säger Jan Carlzon, när vi ringer upp honom.

Inte ledarens uppgift detaljstyra

Han vill inte närmare kommentera den ökade detaljstyrningen och eventuell minskad tillit i dagens näringsliv. Däremot berättar Jan Carlzon gärna om sin närmast religiösa tro på människans inneboende möjligheter – och att ge varje individ frihet att ta ansvar att lösa sina arbetsuppgifter. Då frigörs resurser, motivation och kreativitet. Och de tankarna är fortfarande svidande aktuella, menar han.

– Det är inte ledarens uppgift att styra i detalj. Målet är i stället att skapa förutsättningar för att medarbetarna ska få saker och ting gjorda. Men det är inte toppen som försvinner när pyramiderna rivs, utan mellancheferna. Toppen, det vill säga ledningen, blir ännu viktigare. Detsamma gäller basen. Det är där mötena sker, förkunnar ledarskapsgurun.

Men har då möten någon bärighet i dagens digitala värld? Jodå, menar Jan Carlzon, som vid dryga 80-års ålder regelbundet inbjuds till tech-företag för att föreläsa.

– De som blir framgångsrika digitala företag är de som också lyckats se sin verksamhet ur kundens perspektiv, enligt samma tankegångar som jag beskriver i min bok, säger han.

Louise Bringselius efterlyser fler företagsledare av Carlzons kaliber. Hon saknar karismatiska chefer och nämner även P.G. Gyllenhammar, som införde självstyrande team och tog bort de löpande banden på Volvos fabrik i Kalmar.

– Nu är det brist på den typen av visionära och modiga företagsledare. Jag menar att dagens ledare måste lyfta blicken ifrån i Excel-arken och börja diskutera sin egen roll och tillitens betydelse för styrningen. Då kan dynamiken och glöden väckas till liv för både chefer och medarbetare, säger Louise Bringselius. 

Text: Gertrud Dahlberg. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

”Kontoret blir mer som ett showroom”

Jimmy Rosén, vd för Angry Creative, ser kontoret som en allt mindre viktig del av arbetslivet.
Publicerad 5 maj 2025, kl 11:00
Tillbaka till kontoret. Jimmy Rosén, vd, Angry Creative.
Seniora medarbetare kan jobba på distans, men yngre behöver kontor för att fungera optimalt, menar Jimmy Rosén på Angry Creative. Foto: Privat/Colourbox.

Kontoret har sin plats i det moderna arbetslivet, men det är mer en parentes än något ristat i sten. Det menar Jimmy Rosén, vd för Angry Creative, som utvecklar e-handelslösningar för industribolag. Han jämför utvecklingen för kontor med vad som sker inom handel och köpcenter.

– Butikerna fungerar alltmer som showroom medan handeln flyttar online. Köpcenter har färre stora butiker och fler restauranger och krogar. Internet är den stora möjliggöraren där vi får större utbud, och vi möts fysiskt bara för det som inte kan upplevas via en skärm.

Behov av fysiskt kontor minimalt

På Angry Creative arbetar seniora konsulter med lång erfarenhet, vilket gör att behovet av ett fysiskt kontor är minimalt – åtminstone för dem.

– Våra anställda är extremt autonoma och skapar stort värde varje minut de arbetar. De rekryteras sällan lokalt, så vi satsar i stället på en digital kultur med humor och empati.

Men för juniora medarbetare ser det annorlunda ut. Att jobba hemifrån fungerar i teorin, men i praktiken blir det en mardröm, menar Jimmy Rosén.

– Juniorer fastnar lätt på enkla problem och behöver någon nära som kan hjälpa dem vidare. Ska de jobba på distans krävs schemalagda avstämningar varannan timme, då försvinner all produktivitet. Vi har mätdata som visar att de arbetar upp till åtta gånger långsammare om de inte får löpande coachning. På ett kontor är det enklare – och trevligare – att fånga upp om de är på väg åt fel håll.

Kontor viktigt för att samla team

På Angry Creative har man därför valt att standardisera och automatisera mer, vilket har minskat behovet av juniora medarbetare. Men inom digital marknadsföring, där AI driver utvecklingen framåt, fyller kontoret en viktig roll för att samla teamet.

– Där är allt nytt och förändras hela tiden. Det finns ingen som har tio års erfarenhet, så där är juniorernas energi avgörande. De seniora hänger ofta inte med i den snabba utvecklingen, men de kan stötta med struktur och strategiskt tänkande. I den miljön är kontoret lysande, säger Jimmy Rosén.

Enligt honom har kontoret blivit ett showroom – en plats för specifika behov snarare än en självklar mittpunkt i verksamheten.

– Det används främst för de yngre medarbetarna och representation, gärna med närhet till restauranger och after work. I dag går en mindre del av omsättningen till kontor och mer till att skapa digitala arbetsmiljöer med AI, automation och smarta system, säger han.