Sveriges glimrande guld. En resurs som ligger bakom vårt avlånga lands framgång och välstånd. Nej, denna dyrbara tillgång är varken järnmalmen eller skogen. Det handlar om tilliten.
Det vill säga att människor i arbetslivet ges ansvar och litar på sitt eget omdöme att fatta beslut utan detaljstyrning. Tillit och samarbete har varit en paradgren som under decennier varit utmärkande för svenskt ledarskap. Tills nu.
Det menar Louise Bringselius, docent i företagsekonomi, som forskar inom organisation och ledning vid Lunds universitet och Handelshögskolan i Stockholm.
– Många företag är förvånansvärt omedvetna om den konkurrensfördel som vår ledarskapstradition med stark tillit har skapat. Tänk bara på bolag som Ikea och Volvo. Det finns också en solid evidens som visar tillitens betydelse för framgång och effektivitet. Men sedan några decennier tillbaka utmanas denna unika tillgång, säger hon.
Ett synbart tecken, menar Louise Bringselius, är att höga hierarkier med krångliga byråkratiska kontrollsystem växer fram. Tillitstraditionen utmanas av anglosaxiska ledarskapsstilar där systemväktande chefer värnar sina egna positioner genom att jaga småfel med rödpenna.
Digitalisering gör mätning enkel
Hon ser flera olika förklaringar till utvecklingen. Digitaliseringen har gjort det enklare att få fram data som underlättar mätande och rapportering. Sociala medier har bidragit till en rädsla för att bli uthängd.
Globaliseringen har lett till att vårt arbetsliv blivit allt mer standardiserat och rättsligt reglerat. Byråkratisering och toppstyrning har gjort att kontrollhjulet spinner allt snabbare. Vilket är förödande, menar Louise Bringselius.
– Brist på tillit skapar ett granskningssamhälle där en överdriven kontroll med ansvarsutkrävande och syndabockstänkande gör att de anställda i slutändan inte vågar agera, utan blir passiva. Dessutom kan det ge upphov till en misstänksamhet, som lägger grunden till en tystnadskultur.
Samtidigt framhåller hon att tillit och viss kontroll hänger tätt ihop. Med tilliten kommer också ett stort eget ansvar.
Men vad menas egentligen med det svårgripbara begreppet tillit? Louise Bringselius är medveten om att det kan uppfattas som flummigt och fluffigt.
– Det är lätt att göra feltolkningen att tillit enbart är ett slags mentalt, mjukt och relationellt tillstånd. Men det kan lika gärna förstås som en effektiv princip för styrning och organisering. I grunden handlar tillit i organisationer och företag om att våga decentralisera, samarbeta, förenkla och vara nära kunden. Tillit gör att fokus ligger på uppdrag och syfte, snarare än att låsa sig vid formella positioner och detaljer, menar hon.
Svenskt ledarskap bygger på tillit
Denna tillit, som alltså länge varit ett fundament i svenskt ledarskap, har också medfört att vi haft mer horisontella samarbeten jämfört med andra länder. Tillit är själva ryggraden i statsförvaltningens decentraliserade uppbyggnad. Den genomsyrar även svenskt näringsliv genom exempelvis Saltsjöbadsandan, där arbetsmarknadens parter gemensamt kommer överens om regler och avtal.
– Tillit är även en betydande faktor bakom våra tidiga svenska tech-framgångar som Framfab och Spray och deras efterföljare som arbetar syftesdrivet snarare än detaljstyrande, säger Louise Bringselius, just nu aktuell med ledarskapsboken Psykologisk trygghet, som handlar just om tillitens helt avgörande betydelse.
Tillitsprincipen har också rönt stort internationellt intresse. Det vet inte minst ledarskapslegendaren och tidigare SAS-chefen Jan Carlzon, som 1985 skrev boken Riv pyramiderna! Boken blev en global bästsäljare och är fortfarande kurslitteratur på Harvard Business School, som är världsledande inom managementforskning.
Än i dag blir Jan Carlzon ofta kontaktad av utländska journalister som vill intervjua honom om hans ledarskapsfilosofi, som går på tvärs mot en hierarkisk organisation, där en auktoritär chef tronar ensam på toppen och fattar alla beslut själv.
– Min övertygelse är att alla i en organisation är jämbördiga, men har olika roller. En ledares uppgift är att ödmjukt lyssna på medarbetarnas och kundernas erfarenheter och synpunkter för att få underlag för att bestämma mål, strategier och den gemensamma riktningen, säger Jan Carlzon, när vi ringer upp honom.
Inte ledarens uppgift detaljstyra
Han vill inte närmare kommentera den ökade detaljstyrningen och eventuell minskad tillit i dagens näringsliv. Däremot berättar Jan Carlzon gärna om sin närmast religiösa tro på människans inneboende möjligheter – och att ge varje individ frihet att ta ansvar att lösa sina arbetsuppgifter. Då frigörs resurser, motivation och kreativitet. Och de tankarna är fortfarande svidande aktuella, menar han.
– Det är inte ledarens uppgift att styra i detalj. Målet är i stället att skapa förutsättningar för att medarbetarna ska få saker och ting gjorda. Men det är inte toppen som försvinner när pyramiderna rivs, utan mellancheferna. Toppen, det vill säga ledningen, blir ännu viktigare. Detsamma gäller basen. Det är där mötena sker, förkunnar ledarskapsgurun.
Men har då möten någon bärighet i dagens digitala värld? Jodå, menar Jan Carlzon, som vid dryga 80-års ålder regelbundet inbjuds till tech-företag för att föreläsa.
– De som blir framgångsrika digitala företag är de som också lyckats se sin verksamhet ur kundens perspektiv, enligt samma tankegångar som jag beskriver i min bok, säger han.
Louise Bringselius efterlyser fler företagsledare av Carlzons kaliber. Hon saknar karismatiska chefer och nämner även P.G. Gyllenhammar, som införde självstyrande team och tog bort de löpande banden på Volvos fabrik i Kalmar.
– Nu är det brist på den typen av visionära och modiga företagsledare. Jag menar att dagens ledare måste lyfta blicken ifrån i Excel-arken och börja diskutera sin egen roll och tillitens betydelse för styrningen. Då kan dynamiken och glöden väckas till liv för både chefer och medarbetare, säger Louise Bringselius.
Text: Gertrud Dahlberg.
