Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Så påverkar distansarbete dina jobbrelationer

Nästan varannan svensk tycker hemmajobb påverkar relationerna på jobbet negativt. Det visar rapporten Arbetspusslet.
Elisabeth Brising Publicerad
Kontorsarbetare sitter i möte runt ett bord medan kollegor som arbetar på distans och syns på en skärm.
Distansjobb har blivit norm i kontorsarbetslivet. Men relationerna till kollegor och chefer försämras tycker 45 procent av de svenska hybridarbetarna. Foto: Shutterstock

60 procent av svenskarna arbetar hemma minst en dag i veckan. Men det fysiska kontoret är också viktigt för åtta av tio. Dit åker vi för att träffa våra kollegor och chefer, enligt en rapport från ISS Facility Services. 

84 procent anser att social interaktion i arbetet är viktigt eller mycket viktigt . Men nästan hälften, 45 procent, upplever också att deras relationer till kollegor blivit sämre av distansarbetet. 

En minde del, 20 procent, tycker även relationen till chefen påverkats till det sämre än tidigare. Här skiljer sig uppfattningen åt mellan olika åldrar. De under 41 år tycker relationen med chefen påverkats mer negativt av distansjobb än de över. 

Yngre gillar kontoret mer 

Hela 8 av 10  tycker fortsatt att den fysiska arbetsplatsen är fortsatt viktig enligt undersökningen. Men bara en tredjedel av de anställda över 41 år vill kalla på-plats-kontoret "mycket viktigt". 

Många i den äldre gruppen trivs med att jobba hemma, eftersom de tycker att distansen får dem att stressa mindre och fokusera mer effektivt. Bland de yngre kontorsarbetarna är gracerna mer jämt fördelade. Nästan varannan i åldersgruppen 18-40 år tycker att det fysiska kontoret är "mycket viktigt" för dem. 

Svårt för nyanställda och oerfarna

Enligt ISS väcker det nya hybridlandskapet knepiga frågor för arbetsgivare som: hur skapar man en gemensam företagskultur och ser till att kompetensöverföringen mellan äldre och yngre funkar?

– Tillfällena att dela erfarenheter och kompetens minskar när specifika grupper väljer att arbeta hemifrån. Som arbetsgivare innebär det ytterligare utmaningar där den fysiska arbetsplatsen måste stimulera möten mellan olika typer av medarbetare, säger Andreas Thorling, vd på ISS Sverige, i en kommentar. 

Så ser svenskarna på distansarbete

Fördelar med att jobba på plats

• En av de främsta fördelarna med att jobba på kontor är enligt åtta av tio det sociala umgänget med kollegorna.  

• 66 procent av svenskarna uppskattar kunskapsdelningen som sker på fysiska kontor. 

• En tredjedel känner att det är lättare att få rutiner i vardagen på kontoret.

• Elva procent känner sig mer nedstämda på distans. 

Fördelar med distansarbete

• En majoritet säger att det bästa med att jobba hemifrån är att de får mer arbetsro och att de slipper pendla. 

• Tre av fem som jobbar hemifrån säger att de passar på att göra hushållssysslor som att tvätta när de jobbar hemifrån. 

• En tredjedel tycker det bästa med att jobba hemifrån är att de kan spara in pengar på till exempel pendlings- och lunchkostnader. 

Många jobbar sjuka hemifrån

• En majoritet i enkäten säger att de jobbar hemifrån trots att de är sjuka eller har förkylningssymtom. Endast åtta procent gör aldrig det. 

• Var sjätte svensk jobbar hemifrån trots att de är sjuka för att de inte är tillräckligt sjuka för att sjukanmäla sig, men inte tillräckligt friska för att gå till kontoret.

• 52 procent jobbar hemma trots sjukdom för att underlätta jobbet framöver för sig själv. En majoritet anser att arbetsbördan blir högre när de kommer tillbaka för att ingen avlastar dem vid sjukdom.

• Fyra av tio svenskar jobbar ibland trots sjukdom för att de inte vill få lägre inkomst genom karensdag och sjukavdrag. 

Om ISS enkät och rapport 
Undersökningen som ligger till grund för rapporten Arbetspusslet är genomförd av Novus på uppdrag av ISS Facility Services AB och presenterades 2023. Totalt har 1 050 svenska kontorsarbetare med möjlighet till hemarbete, i åldrarna 18–79 år deltagit i undersökningen via en webbenkät. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Lista: Vilka hisstyper känner du igen?

Efter empiriska fallstudier i en kontorshiss kan Kollega slå fast att det finns ett antal olika hisstyper. Du själv är naturligtvis en exemplarisk hissresenär – men känner du igen dina kollegor?
Johanna Rovira Publicerad 5 februari 2026, kl 06:01
Personer av olika ”hisstyper” åker tillsammans i en kontorshiss – humoristisk skildring av beteenden på arbetsplatsen.
I kontorets hiss samsas alla typer av kollegor – från pitchare och marodörer till spioner och neurotiker. Känner du igen någon? Foto: colourbox

Om du jobbar på en arbetsplats med hiss så vet du hur olika dina kollegor eller medresenärer beter sig i hissen. Efter otaliga hissturer i en genomsnittlig kontorsbyggnad har sex hisstyper utkristalliserats. 

 

  1. Hisspitcharen 

    Du behöver inte vara en imposant person på företaget för att råka ut för hisspitcharens entusiasm. Inte heller behöver det vara så att pitcharen har en idé att sälja in, hen (oftast en rosenkindad nyanställd som ännu inte insett att kontorpolicyn bara är uppsättning floskler) kan lika gärna gå i gång på vädret, dina kläder, dina semesterplaner som innehållet i din matlåda. Inte sällan förföljer hisspitcharen dig till din våning enbart för att kunna fortsätta konversationen en stund till, trots att du vet att hen har sitt skrivbord på femte våningen. 

     

  2. Nästan osynlige mannen

    Han (i 96 procent av fallen är detta en man) är ofta försedd med stora hörlurar och solglasögon oavsett väder. Han trycker sig så långt upp i hörnet av hissen som möjligt och är du framfusig nog att adressera honom med en hälsning mumlar han antingen något ohörbart eller pekar demonstrativt på sina hörlurar. Han möter aldrig din blick och drar sig inte för att trycka på knappen som stänger hissdörrarna, den så kallade Stockholmsknappen,  mitt framför näsan på dig.  

     

  3. Hissmarodören

    Det finns minst en på varje arbetsplats som älskar att åka hiss enbart för att kunna utsätta sina kollegor för allehanda juvenila upptåg. Exempelvis att hoppa jämfota i hissen för att skrämma kollegor av hisstyp fyra (se nedan), trycka på samtliga knappar så hissen stannar på varje våning eller lägga en smygmök precis innan hen går av på sin våning. Mer raffinerade hissmarodörer kan också föra fejkade telefonkonversationer i hissen i syfte att skärra/trigga dig/väcka din ohöljda nyfikenhet och i extrema fall "råka" komma åt nödstoppsknappen med armbågen. 

     

  4. Neurotikern 

    Detta är en kollega som visar tydliga tecken på att lida av klaustrofobi. Neurotikern gillar inte alls att knö in sig på ett litet utrymme och måste under varje hissresa räkna ut exakt hur många kilo hissresenärerna väger sammantaget. Hen kan dessutom mycket väl neka en bastant arbetskamrat på fyran tillträde med hänvisning till säkerheten. Samtidigt vill neurotikern inte åka hiss ensam utifall att det skulle börja brinna/hissen går sönder och nödtelefonen är ur funktion parallellt med att den egna telefonen laddat ur. 

     

  5. Hurtbullen 

    Paradoxalt nog möter du ofta hurtbullen i hissen, vanligtvis iförd lycra och cykelhjälm. Vid samtliga tillfällen känner sig hurtbullen nödgad att förklara varför hen just denna gång inte tar de 534 trappstegen upp till personalmatsalen eller 758 trappstegen ner till gymmet och trappmaskinen så vid det här laget vet du att det sliter betydligt mer på knäna att gå nerför en trappa än uppför och att det därför är befogat att ta hissen nerför liksom det är nödvändigt att ta hissen upp för att inte förvilla intervallfunktionen på aktivitetsklockan. 

     

  6. Spionen 

    Här är kollegan som enligt fastighetschefen okynnesåker hiss. I själva verket har spionen en fullt rimlig anledning till att tillbringa mer tid i hissen än vid sitt skrivbord. Det är ju i hissen allt kul händer, skvaller utbyts, romanser uppstår, vänskapsband knyts, djupsinnigheter diskuteras och hemligheter avslöjas. Hisspionen kan dessutom ha ytterligare ett fullt legitimt skäl till sina otaliga turer – nämligen att profilera sina arbetskamrater för en tendensiös fallstudie om hisstyper.