Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Så påverkar distansarbete dina jobbrelationer

Nästan varannan svensk tycker hemmajobb påverkar relationerna på jobbet negativt. Det visar rapporten Arbetspusslet.
Elisabeth Brising Publicerad
Kontorsarbetare sitter i möte runt ett bord medan kollegor som arbetar på distans och syns på en skärm.
Distansjobb har blivit norm i kontorsarbetslivet. Men relationerna till kollegor och chefer försämras tycker 45 procent av de svenska hybridarbetarna. Foto: Shutterstock

60 procent av svenskarna arbetar hemma minst en dag i veckan. Men det fysiska kontoret är också viktigt för åtta av tio. Dit åker vi för att träffa våra kollegor och chefer, enligt en rapport från ISS Facility Services. 

84 procent anser att social interaktion i arbetet är viktigt eller mycket viktigt . Men nästan hälften, 45 procent, upplever också att deras relationer till kollegor blivit sämre av distansarbetet. 

En minde del, 20 procent, tycker även relationen till chefen påverkats till det sämre än tidigare. Här skiljer sig uppfattningen åt mellan olika åldrar. De under 41 år tycker relationen med chefen påverkats mer negativt av distansjobb än de över. 

Yngre gillar kontoret mer 

Hela 8 av 10  tycker fortsatt att den fysiska arbetsplatsen är fortsatt viktig enligt undersökningen. Men bara en tredjedel av de anställda över 41 år vill kalla på-plats-kontoret "mycket viktigt". 

Många i den äldre gruppen trivs med att jobba hemma, eftersom de tycker att distansen får dem att stressa mindre och fokusera mer effektivt. Bland de yngre kontorsarbetarna är gracerna mer jämt fördelade. Nästan varannan i åldersgruppen 18-40 år tycker att det fysiska kontoret är "mycket viktigt" för dem. 

Svårt för nyanställda och oerfarna

Enligt ISS väcker det nya hybridlandskapet knepiga frågor för arbetsgivare som: hur skapar man en gemensam företagskultur och ser till att kompetensöverföringen mellan äldre och yngre funkar?

– Tillfällena att dela erfarenheter och kompetens minskar när specifika grupper väljer att arbeta hemifrån. Som arbetsgivare innebär det ytterligare utmaningar där den fysiska arbetsplatsen måste stimulera möten mellan olika typer av medarbetare, säger Andreas Thorling, vd på ISS Sverige, i en kommentar. 

Så ser svenskarna på distansarbete

Fördelar med att jobba på plats

• En av de främsta fördelarna med att jobba på kontor är enligt åtta av tio det sociala umgänget med kollegorna.  

• 66 procent av svenskarna uppskattar kunskapsdelningen som sker på fysiska kontor. 

• En tredjedel känner att det är lättare att få rutiner i vardagen på kontoret.

• Elva procent känner sig mer nedstämda på distans. 

Fördelar med distansarbete

• En majoritet säger att det bästa med att jobba hemifrån är att de får mer arbetsro och att de slipper pendla. 

• Tre av fem som jobbar hemifrån säger att de passar på att göra hushållssysslor som att tvätta när de jobbar hemifrån. 

• En tredjedel tycker det bästa med att jobba hemifrån är att de kan spara in pengar på till exempel pendlings- och lunchkostnader. 

Många jobbar sjuka hemifrån

• En majoritet i enkäten säger att de jobbar hemifrån trots att de är sjuka eller har förkylningssymtom. Endast åtta procent gör aldrig det. 

• Var sjätte svensk jobbar hemifrån trots att de är sjuka för att de inte är tillräckligt sjuka för att sjukanmäla sig, men inte tillräckligt friska för att gå till kontoret.

• 52 procent jobbar hemma trots sjukdom för att underlätta jobbet framöver för sig själv. En majoritet anser att arbetsbördan blir högre när de kommer tillbaka för att ingen avlastar dem vid sjukdom.

• Fyra av tio svenskar jobbar ibland trots sjukdom för att de inte vill få lägre inkomst genom karensdag och sjukavdrag. 

Om ISS enkät och rapport 
Undersökningen som ligger till grund för rapporten Arbetspusslet är genomförd av Novus på uppdrag av ISS Facility Services AB och presenterades 2023. Totalt har 1 050 svenska kontorsarbetare med möjlighet till hemarbete, i åldrarna 18–79 år deltagit i undersökningen via en webbenkät. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Expert: Du måste inte berätta om fängelsedom för barnen

Det är alltid okej att sätta gränser och säga: Det här är privat. Det menar Selene Cortes, generalsekreterare för Bufff, Barn och ungdom med förälder eller familjemedlem i fängelse.
Publicerad 30 mars 2026, kl 11:00
Selene Cortes från Bufff ger råd om hur man pratar med barn om en anhörigs fängelsedom.
Att vara öppen kan minska stress och ensamhet – men det är alltid okej att sätta gränser, säger Selene Cortes på Bufff. Foto: Colourbox

Enligt Selene Cortes vill många som uppsöker Bufff ha hjälp med hur de ska prata med sina barn om frihetsberövandet.

– Vi brukar råda att berätta så tidigt som möjligt – barn märker när något inte stämmer. Var ärlig, ljug inte, men anpassa informationen efter barnets ålder och betona att det inte är barnets fel.

Generalsekreteraren menar att det inte finns några krav på att berätta allt för alla.

– Fundera på vem som behöver veta och varför. Det är alltid okej att sätta gränser och säga: Det här är privat. Välj den nivå av öppenhet som känns trygg och hållbar för just dig. Många upplever att vald öppenhet minskar stress och ensamhet, men beslutet är alltid individuellt.

 

Fördomar och stigma kring anhöriga i fängelse kan försvåra

Hon menar att om öppenheten landar väl och det finns förståelse kommer det att innebära en avgörande skillnad.

– Tyvärr vet vi att det inte alltid gör det. Att det finns fördomar och stigma som i stället kan försvåra. Därför spelar arbetsgivaren en stor roll för hur livet för familjen som finns kvar på utsidan kommer att bli.

Vad gäller öppenhet på arbetsplatsen råder Bufff att välja en trygg person, till exempel en chef eller HR, och dela det som är nödvändigt för att få förståelse och rimliga anpassningar.

Stöd på jobbet – våga berätta för rätt person

– Den som är kvar hemma bär ofta ett stort ansvar, praktiskt, känslomässigt och ekonomiskt. Vi möter många som försöker ”hålla ihop allt” själva, samtidigt som belastningen är mycket stor. Att själv få stöd är också ett sätt att vara en bättre vuxen för exempelvis sina barn. Skam och tystnad kan ibland förvärra situationen.

Vald och trygg öppenhet kan minska ensamhet och göra det lättare att få stöd.

– Det finns hjälp att få, man behöver inte klara allt själv.

/Katarina Markiewicz

Det här gäller på jobbet när en anhörig sitter i fängelse

Finns det någon lagstiftning som reglerar vad som gäller när en anställds familjemedlem frihetsberövas?

– Nej, det finns ingen särskild ledighetslag som ger dig rätt att vara ledig för att till exempel besöka en anhörig i fängelset eller för att stötta en vuxen person vid polisförhör. Det är till och med så att om du blir kallad som vittne av domstol är du skyldig att inställa dig – och kan bli hämtad av polis om du inte kommer eller drabbas av vite – samtidigt som det inte finns någon lag som ger dig rätt att vara ledig från arbetet.

– Det enda som finns är förordning om ersättning av allmänna medel till vittnen (1982:805). Den ger dig rätt att få ersättning för inkomstbortfall när du vittnar.

Hur ska man då göra när man behöver vara ledig i ett sådant läge?

– I det akuta skedet när en anhörig blir frihetsberövad brukar många bli sjukskrivna när förhör sker och därefter få ledigt utan lön. Jag har dock aldrig stött på att ett vittne inte har fått ledigt av sin arbetsgivare för att inställa sig.

Vad säger kollektivavtalen?

– Många kollektivavtal innehåller bestämmelser om permission, men det är inte uttryckligen fastslaget vad som gäller när ens partner blir frihetsberövad. Bestämmelserna är ofta öppna och ger en möjlighet till någon dags ledighet med lön för plötsliga och oförutsägbara händelser. Här får man ta en diskussion med sin arbetsgivare.

Den 1 januari utökades rätten att vabba om du behöver möten med socialtjänsten. Syftet med mötet ska då vara ”att utreda om ditt barn behöver skydd eller stöd enligt socialtjänstlagen, till exempel efter en orosanmälan”, skriver Försäkringskassan på sin webbplats.

Föräldrapenning vid rättegång går inte att få. Då måste du ta semester, uppger Försäkringskassan till Kollega.

Källa: Susanna Kjällström, förbundsjurist på Unionen, Försäkringskassan.