Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Så påverkar distansarbete dina jobbrelationer

Nästan varannan svensk tycker hemmajobb påverkar relationerna på jobbet negativt. Det visar rapporten Arbetspusslet.
Elisabeth Brising Publicerad
Kontorsarbetare sitter i möte runt ett bord medan kollegor som arbetar på distans och syns på en skärm.
Distansjobb har blivit norm i kontorsarbetslivet. Men relationerna till kollegor och chefer försämras tycker 45 procent av de svenska hybridarbetarna. Foto: Shutterstock

60 procent av svenskarna arbetar hemma minst en dag i veckan. Men det fysiska kontoret är också viktigt för åtta av tio. Dit åker vi för att träffa våra kollegor och chefer, enligt en rapport från ISS Facility Services. 

84 procent anser att social interaktion i arbetet är viktigt eller mycket viktigt . Men nästan hälften, 45 procent, upplever också att deras relationer till kollegor blivit sämre av distansarbetet. 

En minde del, 20 procent, tycker även relationen till chefen påverkats till det sämre än tidigare. Här skiljer sig uppfattningen åt mellan olika åldrar. De under 41 år tycker relationen med chefen påverkats mer negativt av distansjobb än de över. 

Yngre gillar kontoret mer 

Hela 8 av 10  tycker fortsatt att den fysiska arbetsplatsen är fortsatt viktig enligt undersökningen. Men bara en tredjedel av de anställda över 41 år vill kalla på-plats-kontoret "mycket viktigt". 

Många i den äldre gruppen trivs med att jobba hemma, eftersom de tycker att distansen får dem att stressa mindre och fokusera mer effektivt. Bland de yngre kontorsarbetarna är gracerna mer jämt fördelade. Nästan varannan i åldersgruppen 18-40 år tycker att det fysiska kontoret är "mycket viktigt" för dem. 

Svårt för nyanställda och oerfarna

Enligt ISS väcker det nya hybridlandskapet knepiga frågor för arbetsgivare som: hur skapar man en gemensam företagskultur och ser till att kompetensöverföringen mellan äldre och yngre funkar?

– Tillfällena att dela erfarenheter och kompetens minskar när specifika grupper väljer att arbeta hemifrån. Som arbetsgivare innebär det ytterligare utmaningar där den fysiska arbetsplatsen måste stimulera möten mellan olika typer av medarbetare, säger Andreas Thorling, vd på ISS Sverige, i en kommentar. 

Så ser svenskarna på distansarbete

Fördelar med att jobba på plats

• En av de främsta fördelarna med att jobba på kontor är enligt åtta av tio det sociala umgänget med kollegorna.  

• 66 procent av svenskarna uppskattar kunskapsdelningen som sker på fysiska kontor. 

• En tredjedel känner att det är lättare att få rutiner i vardagen på kontoret.

• Elva procent känner sig mer nedstämda på distans. 

Fördelar med distansarbete

• En majoritet säger att det bästa med att jobba hemifrån är att de får mer arbetsro och att de slipper pendla. 

• Tre av fem som jobbar hemifrån säger att de passar på att göra hushållssysslor som att tvätta när de jobbar hemifrån. 

• En tredjedel tycker det bästa med att jobba hemifrån är att de kan spara in pengar på till exempel pendlings- och lunchkostnader. 

Många jobbar sjuka hemifrån

• En majoritet i enkäten säger att de jobbar hemifrån trots att de är sjuka eller har förkylningssymtom. Endast åtta procent gör aldrig det. 

• Var sjätte svensk jobbar hemifrån trots att de är sjuka för att de inte är tillräckligt sjuka för att sjukanmäla sig, men inte tillräckligt friska för att gå till kontoret.

• 52 procent jobbar hemma trots sjukdom för att underlätta jobbet framöver för sig själv. En majoritet anser att arbetsbördan blir högre när de kommer tillbaka för att ingen avlastar dem vid sjukdom.

• Fyra av tio svenskar jobbar ibland trots sjukdom för att de inte vill få lägre inkomst genom karensdag och sjukavdrag. 

Om ISS enkät och rapport 
Undersökningen som ligger till grund för rapporten Arbetspusslet är genomförd av Novus på uppdrag av ISS Facility Services AB och presenterades 2023. Totalt har 1 050 svenska kontorsarbetare med möjlighet till hemarbete, i åldrarna 18–79 år deltagit i undersökningen via en webbenkät. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Därför behövs jobbiga kollegor

Det behövs fler jobbiga kollegor på våra arbetsplatser. Det menar Mats Alvesson, professor i organisation och ledarskap vid Lunds universitet.
Johanna Rovira Publicerad 22 oktober 2026, kl 06:00
Kostymklädd man vid skrivbord med djävulshorn och treudd i plast.
Besvärliga kollegor kan fylla en viktig funktion. Genom att agera som djävulens advokat kan de utmana normer och ställa kritiska frågor vilket ger bättre beslut och smartare organisationer. Foto: Colourbox

Besvärliga kollegor kan visserligen få dig att åldras i förtid, som Kollega har skrivit om tidigare, men de fyller också en funktion på våra arbetsplatser för att förhindra att korkade beslut fattas. Förutsatt att de är jobbiga på rätt sätt och att någon lyssnar på dem.                           

En del personer betraktas som jobbiga för att de är kantiga och allmänt störiga. Men även den som inte är benägen att hålla med utan utmanar konsensus genom rimliga oliktänkande ståndpunkter kan framstå som bökig och besvärlig, menar Mats Alvesson, professor vid Lunds universitet. 

– Jag tror vi behöver betydligt fler som ställer kritiska frågor och för fram kontroversiella synpunkter. Men folk är ofta för konformistiska och svaga, de flesta saknar både självförtroende och modet att gå mot normen att tycka och tänka som alla andra, säger han. 

Därför säger så få emot på jobbet

Mats Alvesson forskar om organisationskultur och kanske är mest känd för att ha myntat begreppet funktionell dumhet, som handlar om att annars smarta människor gillar läget på jobbet och låter bli att ifrågasätta beslut eller förslag.

 Enligt Mats Alvesson kan konsensus leda till sämre beslut på sikt. 

– Stora företag gör väldigt mycket som är onödigt och kontraproduktivt. Det behövs att någon ställer frågan: Vad håller vi på med egentligen?  

Flera kända historiska misslyckanden har föregåtts av att kritiska röster saknats eller ignorerats. Rymdfärjan Challengers krasch, där ingenjörer varnade för riskerna, men viftades bort, är ett exempel. Nokias fall på mobilmarknaden, där obehaglig information filtrerades bort, ett annat. 

Djävulens advokat kan förebygga misstag

För att undvika misstag ger en del företag i andra länder därför en grupp eller enstaka personer uppgiften att agera djävulens advokat; att ifrågasätta eller till och med försöka punktera idéer. Mats Alvesson känner inte till några organisationer som använder sig av så kallade ”red teams” eller djävulens advokat i Sverige, men menar att båda metoderna skulle kunna vara en säker plattform för att uppmuntra anställda att ställa obekväma frågor. 

– I bästa fall ska det inte behövas sådana funktioner. Man borde kunna framföra rimliga ståndpunkter utan risk för sanktioner. De flesta företag skulle må bra av att ha anställda som gör sina röster hörda och borde ha mycket högre i tak. På kort sikt kan det vara jobbigt, men på lång sikt blir det betydligt bättre. 

"Man ska inte vara oerhört rädd för att kränka någon" 

Det höga taket ska inte bara vara en floskel man slänger sig med, utan innebära ett reellt utrymme för kritik och ifrågasättande. Men man skapar inte en sådan frispråkig företagskultur utan vissa eftergifter, enligt Mats Alvesson. 

– Att framföra avvikande rimliga ståndpunkter innebär nästan alltid att man trampar andra på tårna. Man ska inte vara oerhört rädd för att kränka någon heller. Vi har i Sverige en låg tolerans mot kränkningar som man visst kan ställa upp på, men frågan är vad som räknas som en kränkning? Vi skulle kunna köra mer med raka rör, säger Mats Alvesson. 

Tre böcker av Mats Alvesson

  • Dumhetsparadoxen. Hur smarta organisationer fattar korkade beslut i jakten på konsensus. 
  • Dumhetsbekämpning. Handbok för organisationer som vill bli smartare och mindre meningslösa genom att uppmuntra kritiskt tänkande och ifrågasättande. 
  • Konsten att göra mindre (tillsammans med André Spicer) Om att många arbetsplatser fastnat i möten, administration och projekt som tar fokus från det egentliga jobbet.